Energispardrömmar i Eskilstuna

Insatserna för det svenska energispararbetet ska i princip dubbleras de kommande åren. Det är Energimyndighetens förslag till hur Sverige ska klara målen i energieffektiviseringsdirektivet. Men organisationen Fastighetsägarna är kritiska.

Deltagarna leddes ner i en lokal halvvägs under jord. Där – i ett rum under marknivå på Näringsdeparatementet, med fönster nästan i taknivå ut mot den brusande Vasagatan i centrala Stockholm – samlades en dag i april ledande företrädare för svensk energi- och fastighetsbranscher. Genom fönstren kunde man ana både dagsljus och förbipasserande fotgängare.

Efter inledande smörgås och kaffe kunde de nära 30 deltagarna avge sina synpunkter till representanter för näringsdepartementet och Energimyndigheten när det gällde hur Sverige ska uppfylla artikel sju i EU-direktivet om energieffektivisering (EED). Av denna artikel framgår att alla medlemsländer ska genomföra årliga energibesparingar på 1,5 procent av den försålda volymen energi fram till år 2020. Det ger för Sverige en total ackumulerad energibesparing mellan åren 2014-20 på 100 TWh. Jämförelsevis användes i Sverige år 2011 156 TWh för bostäder och service, enligt Energimyndigheten.

De enskilda medlemsstaterna måste ta fram egna nationella planer på hur 1,5-procentsmålet ska uppfyllas. I Sverige ligger uppgiften på Energimyndigheten i Eskilstuna.

Kortfattat kan man konstatera att Energimyndigheten har räknat med att effekterna av statliga styrmedel (skatter, bidrag och stöd till energisparande) för energieffektivisering måste fördubblas mellan åren 2014 och 2020. Man föreslår ett fördubblat stöd för energirådgivning, återinförande av det så kallade PFE-systemet som skrotades för något år sedan, men nu för en större grupp företag, att Energimyndighetens beställargrupper Bebo (för bostäder) och Belok (för kontor) får ett större ansvar för den svenska måluppfyllnaden samt att införa ett frivilligt system där energileverantörer och energitjänsteföretag kan införa energisparavtal hos sina kunder.

Av det svenska betinget på 100 TWh i besparing (i industri och bebyggelse) har Energimyndigheten kunnat dra av omkring 25 TWh i redan inbesparad energi. I bruttosumman ingår inte transportsektorn. Det beror enligt Energimyndigheten att transporter behandlas i andra sammanhang och att inga EED-artiklar riktar sig specifikt mot transportsektorn. De sammanlagda besparingarna blir dock något större än de kvarvarande 75,6 TWh, vilket får Energimyndigheten att dra slutsatsen att målet kan uppnås med de föreslagna medlen.

Det återstår att se vad det i praktiken blir av Energimyndighetens förslag, som precis varit ute på remiss från regeringskansliet. Energi & Miljö har talat med tre aktörer: Belok, Fastighetsägarna och Svensk Energi.

Per-Erik Nilsson: Besparing på nio TWh är inte orimligt

Att de Energimyndighetsstödda nätverken Belok (för lokalbyggnader) och Bebo (för bostäder) samt Lågan skulle kunna bidra till att spara cirka nio TWh energi mellan åren 2014 och 2020 är realistiskt, menar Per-Erik Nilsson, CIT Energy Management och projektansvarig för Belok.
– Totalt används årligen cirka 150 TWh energi i hela bebyggelsesektorn, så en besparing på nio TWh under fyra år är inte orimligt, även om det givetvis är en mycket stor siffra. Inom Belok finns medlemmar med mycket hårda energisparkrav, som exempelvis Västfastigheter som ska minska sin energianvändning med 50 procent fram till år 2030. Frågan är dock hela tiden hur man ska få fram de nödvändiga pengarna som behövs.

Enligt Per-Erik Nilsson har Energimyndigheten haft kontakt med både honom och hans kollega Göran Werner, WSP, som är ansvarig för Bebo.
– Vi tror båda att det går att använda sig av de arbetsmetoder vi har tagit fram i en mycket större skala, för att uppnå besparingen till år 2020. Belok och Bebo har också tagit fram en mjukvara, Heftig, för att kunna simulera olika scenarior för olika åtgärder för energisparande i befintlig bebyggelse. Programmet innehåller den nationella byggnadsstocken och ska kunna användas av Belok och Bebo samt Energimyndigheten. När vi sitter och beslutar om olika projekt, vill vi kunna se vilka genomslag ett sådant projekt skulle kunna få för hela eller delar av byggnadsbeståndet. Myndigheter ska kunna använda det för att se vad olika bidrag ska kunna göra, säger Per-Erik Nilsson.

 

Yogesh Kumar: Fastighetsägarna efterlyser oberoende utredning

I dag svarar bostäder och servicelokaler, byggmaterialproduktionen oräknad, endast för cirka 15 procent av utsläppen av växthusgaser och ungefär en tredjedel av energianvändningen. Med så låga utsläppsnivåer anser Fastighetsägarna Sverige att de svenska fastighetsägarna redan kommit en god bit på väg att spara energi och använda förnybar energi.

Man kan ställa sig frågan hur fastighetsbranschen genom Belok och Bebo ska kunna spara nio TWh fram till år 2020.
– Fastighetsägarna efterlyser en oberoende utvärdering innan ytterligare satsningar beslutas, konstaterar Yogesh Kumar, miljöchef hos Fastighetsägarna Sverige.
– För att uppnå önskade mål för energisparandet vill Energimyndigheten fördubbla ansträngningarna och anslå ytterligare medel för olika projekt. Men vi anser att det i första hand behövs effektiva incitament för att driva på energieffektiviseringen. Detta skulle vara bättre instrument än de föreslagna, säger han.

Yogesh Kumar framhåller att många fastighetsägare redan har gjort stora energisparansträngningar i form av enkla och kostnadseffektiva driftåtgärder, men även investeringar som exempelvis främjar energieffektivisering. Trots det finns en potential för kostnadseffektiva enkla åtgärder till exempel optimering av installationssystem, vilket kan ge väsentliga bidrag till 20/20 målet.
– Vi har exempel på medlemmar som genom enkla åtgärder på tre år minskat energianvändningen med cirka 30 procent, jämfört med hur det var innan. Kan man genom olika incitament få mindre fastighetsägare att följa det exemplet, skulle det vara enkelt att uppfylla EU:s energisparmål.

I sitt svar kring artikel sju noterar Fastighetsägarna att den betydande effektivisering av energianvändningen som uppnåtts inom industrin och transportsektorn, har skett genom en konsekvent tillämpning av befintliga styrmedel och incitament. Incitamenten till energieffektivisering har här varit verkningsfulla.
– Det vore önskvärt att liknande styrmedel och incitament utvecklades för bygg- och fastighetssektorn, säger Yogesh Kumar.
Yogesh Kumar noterar också att rapporten innehåller ett antal teoretiska beräkningar baserade på osäkra antaganden vilket gör rapporten svårbedömd.

Svensk Energi: Oklar koppling mellan åtgärder och förväntat resultat

När det gäller energitjänster och möjligheten för energibolag att spara energi hos sina kunder är detta något som energibolagen själva väljer om de vill ägna sig åt eller inte. I det nya Energieffektiviseringsdirektivet finns möjligheten att lagreglera detta genom att införa ett så kallat kvotpliktssystem där energiföretagen åläggs att åstadkomma en viss årlig energieffektivisering. Något sådant system föreslås dock inte, på grund av att man tror att frivillighet är en bättre väg att gå.
Hos Svensk Energi, där den stora delen av de energibolag som kan tänkas arbeta med energitjänster finns, är man positiv till frivillighetslinjen, men vill att det ska bli möjligt för kommunala energibolag att sälja energitjänster utanför den egna kommunen. Ungefär som elhandelsbolag får verka i hela Sverige. Enligt det förslag till frivilliga avtal som Energimyndigheten gjort, så ska energibolagen frivilligt rapportera de åtgärder som de ger upphov till hos hushåll till exempel genom energirådgivning eller energitjänsteförsäljning.
Henrik Wingfors, ansvarig för bland annat energieffektivisering hos Svensk Energi:
– Spontant är förslaget intressant, bättre än de ”vita certifikat” med vilka energiföretagen skulle tvingas spara hos slutkunden. Förslaget har en potential att stärka energiföretagens roll på energitjänstemarknaden.
– Oavsett hur det går med förslaget om frivilliga avtal, så menar vi att det vore bra om statsmakterna vidtar de åtgärder som behövs för att klarlägga de  kommunalt ägda energibolagens roll på energitjänstemarknaden, säger Henrik Wingfors.
Vidare behöver Energimyndighetens förslag förtydligas. Enligt Henrik Wingfors är det oklart vilken kopplingen är mellan energibolagens åtgärder och de 13,44 TWh som dessa åtgärder sägs ge upphov till. Energibolagen har en liten del av energitjänstemarknaden och utför få åtgärder riktade mot hushåll.
– Incitamenten att delta måste klarläggas. Om man inte får något i utbyte, kan det vara svårt för ett mindre energibolag att åta sig att rapportera särskilt en viss del av sin försäljning, avslutar Henrik Wingfors.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 5/2013 sidan 31-34

  • FAKTA artikel 7
    Fyra sparpaket från Energimyndigheten

    Hushålls- och energibolagspaket – 13,4 TWh i total besparing 2014-20
    Enligt Energimyndigheten vore ett obligatoriskt system där energibolag gör besparingar hos kunderna inte kostnadseffektivt. Emellertid kan det finnas anledning att diskutera huruvida ett system med frivilliga avtal för energibolag med syftet att bidra till energieffektiviseringar hos vissa grupper slutanvändare, såsom hushåll eller fastighetsägare, vore ändamålsenligt.
    Myndigheten föreslår därför att det införs ett styrmedel på frivillig bas i form av avtal som riktar sig till energibolag samt energitjänsteföretag. De frivilliga avtalen skulle undertecknas av Energimyndigheten och individuella energibolag och energitjänsteföretag. Myndigheten ansvarar för samordnande och vidarerapportering samt för beräkningsgrunder av effekter. Företagen sätter upp ett mål för energieffektiviseringar hos slutavändare i en utsträckning som är specifik för varje bolag och som beaktar de enskilda bolagens förmåga och möjlighet att genomföra energieffektiviseringar.
    Utöver energibolag vill myndigheten att systemet också öppnas för alla företag som verkar inom energitjänster, bland annat för att undvika snedvridningar av konkurrensen. Man konstaterar att det sannolikt finns många främst små energibolag som kan behöva någon form av stöd för att kunna delta i systemet. Ett tänkbart alternativ vore att erbjuda utbildning i Energimyndighetens regi eller andra kompetenshöjande åtgärder. Enligt myndigheten finns det uppskattningar som visar att det är möjligt att uppnå besparingar på uppemot 5 till 10 procent på energianvändningen beroende på typ av slutanvändare.

    Näringslivspaket – 19,8 TWh i total besparing 2014-20
    Myndigheten framhäver också en utveckling av arbetet med så kallade energikartläggningscheckar, som utställs på enskilda företag, för att stärka deras energiarbete. Dessa ska ingå i ett så kallat näringslivspaket.
    Det nuvarande stödet kan förlängas och utökas med att företagen bildar nätverk, att certifierade energispecialister utför de stödberättigade kartläggningarna. Man hänvisar också till att det i direktivet artikel 16 finns möjlighet att införa ett frivilligt certifieringssystem på personnivå med ackreditering.
    Checksystemet har varit i bruk i ett antal år, men inte speciellt många företag har utnyttja systemet. Sedan september år 2010 har totalt 700 ansökningar inkommit. Med undantag för de första månaderna ligger antalet ansökningar på omkring 20 stycken per månad. 2012 var antalet något lägre jämfört med år 2011 och hittills år 2013.
    Enligt myndighetens beräkningar visar planerade åtgärdsbesparingar en mycket hög lönsamhet och en förändring av det nuvarande checksystemet skulle kunna ha en lägre inkörningskostnad än att arbeta fram nya system. Energicheckar är också helt i enlighet med Energieffektiviseringsdirektivets artikel, av vilken det framgår att medlemsländerna ska utarbeta program som uppmuntrar små- och medelstora företag att genomföra kartläggningar och rekommenderade åtgärdsförslag.
    I förslaget om energikartläggningscheckar ingår att de deltagande företagen ska kunna ingå i så kallade kluster, ett slags nätverk, som ska ge deltagarna mer av ett processtöd. Processtödet kan innefatta alltifrån kartläggningar och mål till faktiskt genomförande och uppföljning eftersom det i små- och medelstora företag ofta saknas kompetens om hur man bäst arbetar med energieffektivisering. Erfarenheter från Schweiz och Tyskland visar på en fördubblad energieffektivisering jämfört med vid enbart kartläggning.

    Fastighetspaket- 9,53 TWh i total energibesparing 2014-20
    I rapporten föreslås ett så kallat fastighetspaket där Energimyndighetens båda nätverk Belok (för kommersiella fastigheter) och Bebo (för bostäder) föreslås fortsätta tillsammans med det så kallade Lågan-programmet. Fastighetspaketet föreslås få två nivåer, dels för fastighetsägare (utom småhusägare) som saknar intern kompetens, men är intresserade av energisparande, dels för fastighetsägare som är med i Bebo eller Belok. En typ av incitament är att erbjuda fastighetsägare tillgång till nätverk där fastighetsägare och experter utbyter erfarenheter. Implementering av identifierade åtgärder bedöms genom detta kunna genomföras i högre utsträckning.
    Fastighetsägaren åtar sig i gengäld att:
    – Göra en fördjupad energikartläggning/förstudie (utöver energideklaration)
    – Upprätta styrande dokument inklusive en energiplan/handlingsplan
    – Bestämma mål för perioden 2014 – 2020 (lägstanivå anges av myndighet)
    – Rapportera (årligen) till ansvarig myndighet
    – Delta i fastighetsnätverket
    – Genomföra åtgärder för att uppfylla de egna målen.

    Paket för offentlig sektor – total besparing 16,24 TWh
    För den offentliga sektorn föreslås bland annat en breddning av styrmedlet till att även omfatta exempelvis park- och gatubelysning och kommunala idrottsanläggningar. Ett annat förslag är att tydligare inkludera entreprenader och upphandlingar. Det finns vidare en stor effektiviseringspotential vid kommunala VA-verk. Därutöver kunde man ställa kravet att kommunerna och landstingen – i motsats till nuvarande utformning av styrmedlet – erhåller stöd endast om de binder sig vid en viss lägsta målnivå för energieffektivisering. Vidare anser Energimyndigheten att medlen för energirådgivning som beräkningsmässigt sparar 0,03 TWh/år bör slås ihop med energieffektiviseringsstödet till kommuner och landsting till ett enda paket för offentlig sektor.

    Skatter – total besparing på 24,14 TWh till 2020
    Förutom de ovan specificerade sparmålen anses energi- och koldioxidskatter bidra till sparmålet med 24,14 TWh. Det handlar inte om skattehöjningar utan om att tillgodoräkna sig skillnaden mellan den svenska skattenivån och en så kallad minimiskattenivå. Myndigheten kallar detta för en ”hypotetisk skattehöjning” och skickar med en ordentlig brasklapp: ”De (dessa effekter av energi- och koldioxidskatter) bygger på en mängd antaganden, förenklingar och osäkerheter”.

 

Publicerad 22 maj 2013

Konsultplatsen

Hitta enkelt rätt konsult inom installations- och energiteknik

På nytt jobb

   
  • Robert Aldrich (bilden) blir 3 mars ny vd för Ecoclime Group. Han kommer från Manager Columbus Sweden där han var Commercial strategic account.
  • Patrik Svelander är ny Skandinavienchef på Oras. Han kommer från Franke där han var nordisk försäljningschef.
  • Emil Carlsson är ny produktchef på Bosch Thermoteknik. Han var tidigare försäljningsingenjör där.
  • Peter Filipsson är ny energisystemarkitekt på Öresundskraft i Helsingborg. Han kommer från CIT Renergy där han var projektledare.
  • Viktor Niklasson är ny projektledare på Planproj i Linköping. Han kommer från samma roll på Victoriahem i Norrköping.
  • Svenåke Boman blir 2025 vd för GK Sverige. Han är för närvarande tillförordnad vd och tidigare regionchef för bolaget.
  • Peter Bodin är ny försäljningschef för avdelningen Ventilation-Retrofit på Ebm-Papst. Han kommer från en liknande roll på Ecoclime.
  • Anders Fagerkrantz är ny vd för Caverion i Sverige. Han var tidigare regionchef Öst.
  • Joel Nyberg är ny vvs-konstruktör på Intec i Nässjö. Han kommer från samma roll på Sweco.
  • David Nordström är ny vvs-konstruktör i Uppsala. Han kommer från Caverion där han var projektledare.
  • Dennis Hagel är ny gruppledare för Sprinkler i Uppsala. Han kommer från Afry där han var sprinklerprojektör.
  • Peter Lillbacka är ny projektledare på Engis i Stockholm. Han kommer från samma roll på Locum.
  • Sebastian Pålsson är ny energikonsult i Göteborg. Han kommer från Totalinstallation i samma stad där han var vvs-konsult.
  • Linda Olsson har återanställts som vvs-ingenjör på Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark i Göteborg. Hon kommer från Sweco.
  • Victor Jiglund är ny teknik- och kvalitetsansvarig på Indoor Energy i Uppsala. Han var tidigare konstruktör och projektledare i Linköping.
  • Lucas Leal Östlund är ny projektledare för energi och omställning på Erelko i Helsingborg. Han kommer från en liknande roll på Afry i samma stad.
  • Josefin Dahlander är ny projektledare på Installationsbolaget Sprinkler GBG. Hon var tidigare installationssamordnare på Skanska i samma stad.
  • Jimmy Hildenborg är ny konstruktör på Sandbäcken Sprinkler Mitt. Han var tidigare projektör på Projpartner.
  • Robert Sjöbeck är ny filialchef på Assemblin Sprinkler i Malmö. Han var tidigare entreprenadchef för VS i samma stad.
  • Cristin Hahn är ny projektledare för sprinkler i Göteborg. Hon kommer från samma roll på Högbergs Rör i Borås.
  • Marie Ekström är ny kalkylator och vvs-ingenjör på AB Oscar Hanson i Halmstad. Hon kommer från Instotal där hon var kalkylator för ventilation.
  • Marcus Kvist är ny vvs-konsult på PE Teknik & Arkitektur i Malmö. Han kommer från samma roll på Erelko i samma stad.
  • Pritesh Mistry är ny vvs-konsult i Göteborg. Han kommer från samma roll på Kungälvs Rörläggeri i Borås.
  • Linda Pålsson är ny vd och koncernchef för Afry. Hon var tidigare vice vd och chef för energidivisionen.
  • Sebastian Tham är ny specialist för medicinska gaser. Han var tidigare vvs-ingenjör på Ramboll i Göteborg.
  • Martin Lindholm är ny vvs-ingenjör på Bengt Dahlgren i Norrköping. Han kommer från samma roll på Ramboll i Nyköping.
  • Victor Åberg är ny vvs-ingenjör på samma kontor. Han kommer från samma roll på Ramboll i Norrköping.
  • Herolind Olomani är ny vvs-ingenjör i Malmö. Han kommer från annan bransch men har tidigare varit verksam som vvs-projektör.
  • Lina Lindström är ny vvs-konstruktör på Umeå Projekt Team i Umeå. Hon kommer från utbildning.
  • Yasser Ghavamnejad är ny vvs-ingenjör på Sweco i Uppsala. Han kommer från samma roll på Scania Industrial Maintenance i Södertälje.
  • Rebecka Andersson är ny energiingenjör/vvs-konstruktör i Malmö. Hon kommer från utbildning.
  • Johan Enmalm är ny affärschef för Energi på Sitowise. Han var tidigare avdelningschef för Energi i Stockholm.
  • Osman Budak är ny vvs-konsult på A Klimat i Enköping. Han kommer från samma roll på PQR International.
  • Louise Pollak är ny vvs-konstruktör på PGB Group i Stockholm. Hon kommer från utbildning.
  • Ken Nordlund är ny vvs-montör/projektör på Effektiv Fastighetsteknik i Stockholm. Han kommer från PGB Group i samma stad där han var vvs-konstruktör.
  • Fredrik Waldemarsson är ny injusterare på Ventilation Entreprenad, Veab, i Malmö. Han kommer från samma roll på WNAB.
   
  • Tim Otter (bilden) har anställts som försäljningschef på Bevent Rasch. Han kommer från Fläktgroup, där han var distriktschef för Väst.
  • Sebastian Englinde har startat det egna företaget Värme- och sanitetsexperterna i Göteborg. Han kommer från Bravida, där han var avdelningschef i samma stad.
  • Carl-Johan Johansson är ny nyckelkundsansvarig på Villeroy & Boch Gustavsberg. Han var tidigare regional försäljningschef för Syd/Väst.
  • Love Nilsson har börjat som vvs-konsult på Bengt Dahlgren i Malmö. Han kommer från Cowi, där han var uppdragsledare inom vvs.
  • Johan Sundström är ny projektsäljare på Beulco Armatur. Han kommer från Assemblin, där han var ledande vvs-montör i Stockholm.
  • Erik Magnusson har tillträtt som projektchef på Caverion i Linköping. Han kommer från Coor, där han var sektionschef för projektledning.
  • Klas Norrstig är ny energiingenjör på Caverion i Linköping. Han kommer också från Coor.
  • Sargon Chanko är ny vd för SLS Kyla Värme Energi i Norrköping. Han kommer från samma roll på Turnmill Group.
  • Joachim Solstrand har anställts som teknisk marknadsförare på Swegon. Han kommer från Systemair, där han var teknisk säljare.
  • Mats Adolfsson är ny regionansvarig för Syd på Bad & Värme. Han kommer från Oras, där han var säljare.
  • Håkan Dagerborn har börjat som projektledare på TPH Kleaa Ventilation & Projektering i Stockholm. Han kommer senast från en annan bransch och har tidigare varit egenföretagare inom vvs.
  • Martin Rundqvist är ny kontorschef på Aktea i Göteborg. Han var tidigare energikonsult där.
  • Alma Engman har anställts som vvs-projektör på Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark. Hon kommer direkt från utbildning.
  • Alexander Nennedal är ny installationsledare på Fram Installationsledning i Stockholm. Han kommer från Veitech, där han var projektledare för VA.
  • Christoffer Järkeborn är ny vd och koncernchef för Nimlas Group. Han fortsätter även i samma roll för Sandbäckens, som är en del av Nimlas.
  • Andreaz Wennerström är ny vd/filialchef på Botkyrka VVS & Fastighetsservice. Han kommer från Abab Sverige, där han var regionchef.
  • Nils Grunditz är ny Sverigechef för Enerz. Han kommer från vd-posten på Bengt Dahlgren Greenergy.
  • Sanna Vesterberg har börjat som innesäljare vvs på Bra Gross i Norrköping. Hon kommer från Origo Group, där hon var projektadministratör.
  • Jonas Åhman är ny operativ chef på VVS Rental Scandinavien. Han kommer från Comfortzone, där han var teknisk chef.
  • Björn Dezitter är ny energiingenjör på Assemblin i Göteborg. Han kommer från Huurre Sweden.
  • Fredrik Färjh har startat det egna företaget Färjhstarka AB i Bjärred. Han kommer från Geberit Sverige, där han var försäljningschef OEM.
  • Marcus Sandlund är ny vd för Systemair Sverige. Han kommer från Caverion, där han var kommersiell direktör.
  • Katerina Kasian har anställts som energiingenjör på WSP i Göteborg. Hon kommer från Yara Marine Technologies, där hon var processingenjör.
  • Diana Mesropyan är också ny energiingenjör på WSP i Göteborg. Hon kommer från Afry i samma stad.
  • Marcus Persson är ansvarig för etableringen av Värmex nya kontor i Uppsala. Han är teamledare och vvs-konsult på företaget.
  • Helen Carlström har blivit ansvarig för forskning och utveckling på Qvantum. Hon kommer från Eon, där hon ansvarade för försäljning och tillväxt på nya marknader för Ectogrid.
  • Stefano Poppi är ny produktledningsansvarig på Qvantum. Han kommer från Nibe, där han var global produktchef.
  • Karzan Ashrafi är ny vvs-konstruktör på Tecnoresolut i Stockholm. Han kommer från samma roll på Sweco.
  • Jimmy Telin har blivit affärsområdeschef för projekt på Svensk Ventilationsservice. Han var tidigare planeringschef på företaget.
 
  • Niklas Grönlund (bilden) är ny vvs-ingenjör på Bengt Dahlgren i Karlstad. Han kommer från samma roll på företagets kontor i Göteborg. Kenneth Kotowski är ny VA-projektör i Stockholm. Han kommer från samma roll på Sweco.
  • Magnus Hansson är ny servicechef på Systemair Sverige. Han kommer från Bravida där han var filialchef för service, ventilation, automation, kyla och energi i Örebro.
  • Anders Collberg är ny vd för Alig ventilation i Mariestad. Han kommer från Fläktgroup där han var service- och eftermarknadsansvarig och efterträdde Mikael Ohlsson som har gått i pension.
  • Anders Bergvall är ny region ansvarig för Currentum sydväst, Göteborg. Han kommer från vd-posten i Installationsbolaget i GBG.
  • Mikael Gripenstam är ny energi- och teknikspecialist på Victoriahem i Stockholm. Han kommer från Indoor Energy där han var teamledare energi.
  • Per-Olof Nilsson är ny affärsutvecklare på Veitech. Han kommer från Bravida där han var teknik- och marknadschef för region vvs Stockholm. Fredrika Skoglund är ny projektledare. Hon kommer från Veidekke Sverige där hon var arbetsledare produktion i Göteborg.
  • Wikström i Göteborg har rekryterat tre nya vvs-projektörer: Lucas Andersson kommer från samma roll på PE Teknik & arkitektur. Patrik Kwiatkowski kommer från samma roll på Concoord. Malin Nordh kommer från utbildning. Mohammed Hadrous är ny energiingenjör. Han kommer från utbildning.
  • Ibrahim Al-bwab är ny energiingenjör på Scea i Stockholm. Han kommer från utbildning.
  • Robin Säker blir 1 januari ny sektionschef VA & Dagvatten på Afry. Han kommer från Bengt Dahlgren där han är gruppchef VA & Dagvatten i Stockholm. Daniel Ögren är ny gruppchef i Alingsås. Han var tidigare uppdragsledare för multidisciplinära projekt där. Jacob Lundin är ny vvs-konsult i Göteborg. Han kommer från samma roll på Concoord.
  • Stefan Ellmin är ny vice vd för FVB Sverige. Han är energiingenjör och har arbetat i bolaget sedan 1999. Han fortsätter också att vara regionchef för FVB Nord och kontorschef i Sundsvall.
  • Fredrik Djure är ny vvs-ingenjör och uppdragsansvarig handläggare, på Savtec i Stockholm. Han kommer från WSP Real Estate där han var fastighetsrådgivare.
  • Yalda Ghoreishi är ny vvs-konstruktör på P O Andersson konstruktionsbyrå i Solna. Hon kommer från Bravida i Stockholm där hon var installationsingenjör.
  • William Topallaj är ny affärsutvecklare/ regional produktchef ventilation på Klima-Therm i Malmö. Han kommer från Komfovent där han var regionchef Syd.
  • Martin Eriksson är ny vvs-konstruktör på Projpartner i Västerås. Han kommer från utbildning.
  • Bertil Wickander är ny energitekniker på Ferla i Nacka. Han kommer från Kylgruppen där han var projektledare. Philip Rudén är ny energicontroller på Energiförvaltning. Han kommer från FMV där han var utvecklingsingenjör. Engelyous Bebawy är ny energicontroller inom samma affärsområde. Han kommer från Lassila & Tikanoja där han var drifttekniker/energioptimerare.
  • Lars Göransson är ny regional försäljningschef för Norrland på Atrea med placering i Östersund. Han kommer från Swegon där han var distriktschef för Jämtland.
  • Jan Petersson är ny vvs-specialist på Statens fastighetsverk i Göteborg. Han kommer från Sitowise där han var vvs-ingenjör.
  • Milad Amsih är ny filialchef på Assemblin ventilation, Stockholm kyla. Han var tidigare servicechef på Caverion i Stockholm.
  • Tim Johansson är ny teknisk projektsäljare på Armatec kyla. Han var tidigare servicetekniker på företaget.
  • Pontus Lindell är ny distriktsansvarig säljare för region syd och Stockholm på Calectro. Han kommer från Acetec där han har varit distriktssäljare.
  • Peter Norrman är ny distriktssäljare Västergötland & Dalsland på Carpings. Han kommer från vd-posten på Rör-Anders i Vänersborg.
  • John Björklin är ny vvs-uppdragsledare på Fresh Air i Uppsala. Han kommer från samma roll på PE Teknik & arkitektur.
  • Daniel Lanz är ny chef för avdelningen Underhåll och lokalanpassning på Higab i Göteborg. Han kommer från Västfastigheter och en roll som fastighetschef.
  • Jakob Andersson är ny specialistsäljare chillers på Ahlsell. Han kommer från Stulz där han arbetat som säljare av datakylaggregat.
  • Fredrik Forsberg är ny arbetsledare Ventilation/OVK på Örebrosotarn. Han kommer från Ventpartner i Närke där han var servicechef.
  • Christian Lilja är ny serviceprojektledare ventilation/klimat på Caverion i Malmö. Han var tidigare kyltekniker där.
  • Magnus Ramström är ny filialchef vs på Assemblin i Stockholm. Han kommer från VVS Montage i Bålsta där han var arbetschef entreprenad.
  • Petri Suomäki är ny projektledare/energiingenjör på Brion i Borås. Han kommer från Bengt Dahlgren.
  • Mohamed Omar är ny verksamhetsspecialist energi på Region Skåne. Han var tidigare teknisk förvaltare där.
  • Maria Nylander har utsetts till medlem i Bjerkings ledningsgrupp. Hon är sedan tidigare hållbarhetsstrateg på företaget.
  • Johannes Hedman är ny regionansvarig säljare öst hos Wavin Sweden. Han kommer från Assemblin VS Västerås, där han var filialchef.
  • Simon Pihl är ny vvs-handläggare på Vinnergi i Malmö. Han kommer från samma roll på PQR Malmö.
  • Joakim Zeybrandt är ny projektledare ventilation på Kungälvs rörläggeri. Han kommer från Fastighets AB Balder där han var byggledare.
  • Robert Selberg är ny filialchef för Radiator VVS i Hudiksvall. Han kommer från Botkyrka VVS & Fastighetsservice, där han var vd.
  • Meis Qattan är ny vvs-konstruktör på Scania Maintenance Group QPK i Stockholm. Hon kommer från utbildning.
  • Emil Reuterham är ny vd för Stockholm Luftkompetens. Han var tidigare vice vd.
  • Clas Crafoord Olsson är ny vd för Tollco. Han var tidigare marknadschef där.
Marcus Sandlund tillträder som ny vd för Systemair Sverige AB 13 januari 2025. Han har haft ledande roller som Kommersiell direktör på Caverion Sverige AB och vd för Ecoclime Group AB.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.