Energikartlagd kvarn ska få FTX
En väderkvarn i Kungälv har energi-kartlagts, och för att energieffektivisera och samtidigt förbättra inneklimatet ska man nu installera ett FTX-system.
En utredning, som gjordes 2012 av Västra Götalandsregionen, kallad ”Lämningar på Kvarnkullen”, baserad på en särskild arkeologisk utredning på en tomt i Kungälv, kom fram till följande:
”Det ligger nära till hands att ana en bebyggelsekontinuitet från romersk järnålder, vendeltid, vikingatid, via en medeltida storgård eller by, kungsladugård, kvarnplats från 1600-talet och fram till detta sekel.”
På Kvarnkullen finns i dag – vilket namnet antyder – en kvarn, inte så gammal som romersk järnålder men från början av 1890-talet. Kvarnen, som har en fasad i metall, har under årens lopp använts för olika ändamål, konstutställningar och liknande, men nyttjas i dag som möteslokaler för kommunal service. I samband med att en energideklaration skulle upprättas engagerades Dan Bäck, Energija, för att utföra en energikartläggning av byggnaden.
Kartläggningen visade en energiprestanda, beräknad som primärenergital, på 137 kWh/kvm per år, baserat på att all uppvärmning är baserad på el (en mindre del direktel och el för en luft-luftvärmepump som sattes in 2019).
Den specifika energianvändningen är dock endast 69 kWh/kvm per år. Enligt Boverkets energiklassning klarar sig inte kvarnen energimässigt jämfört med nybyggnadskraven (70 kWh/kvm,år), men däremot avsevärt bättre jämfört med det som kallas ”Referensvärde 2 (liknande byggnader)” där jämförelsetalet är 182 kWh/kvm per år.
– Jämfört med andra liknande byggnadsverk är det här uppenbarligen en bra byggnad energimässigt, även om mycket kan förbättras, konstaterar Dan Bäck.
– Önskvärt vore dock om energiklassningen var mer pedagogisk och grafiskt visade båda jämförelserna – den ena där huset jämförs med nybyggnadskrav och den andra där det jämförs med liknande byggnader. Även specifik energianvändning är viktig att lyfta fram. Värmepumpen gör ju synbar skillnad i detta fall, även om viktningsfaktor för el som energibärare kraftigt påverkar primärenergitalet.
Jämfört med andra liknande byggnadsverk är det här uppenbarligen en bra byggnad energimässigt, även om mycket kan förbättras.
Det är ingen stor byggnad, 134 kvadratmeter Atemp, i fyra våningsplan (förutom bottenplanet), varav de två översta inte används. Radiatorer sitter på de två nedersta planen och värmepumpens innerdel i botten av kvarnen.
– Delar av kvarnen är inredd, och den används sedan en tid som möteslokal. Därför är det ett bra steg att börja med att förbättra ventilationen i lokalerna, säger Dan Bäck.
Det finns också andra åtgärder föreslagna i energikartläggningen som eventuellt kan bli av, bland annat byte av värmekälla, samt att golvet mellan plan fyra, som är kallvind, och plan tre, som är uppvärmt, bör isoleras. Vidare finns tankar på att koppla upp kvarnen mot kommunens fjärrvärmenät.
Det har nu tagits beslut om att sätta in ett FTX-aggregat i kvarnen, för att uppnå erforderlig luftväxling, förbättra inneklimatet och även minska risk för fuktskador. Projekteringen görs av Energija. Själva aggregatet ska stå på ett av de övre planen.
– Utmaningen är hur man tar sig fram med kanalerna genom byggnaden, så att det fungerar platsmässigt och inte stör det visuella intrycket. Projekteringen startar snart och ventilationssystemet installeras kanske under våren. Med den kapacitet vi bygger in kan man i framtiden utöka verksamheten till plan två och tre.
Enligt Erik Wennergren, teknisk förvaltare på Kungälvs kommun, kommer FTX-systemet att förbättra inneklimatet och minska risken för fuktskador med behovsstyrd ventilation. Man ska också speciellt anlita plåtslagare som kommer att tillverka intags- och frånluftsintag som passar kvarnens gestaltning och visuella intryck från utsidan. Även utformning av luftdon och kanalsystem ska gå hand i hand med byggnadens inre gestaltning.
