KÖK | 31 jan 2023

Energi från matlagning värmer kök och matsal

Tidigare släpptes 1 000 liter luft i sekunden rakt ut från Laxå kommuns tillagningskök för skolmat. Med ny teknik kan nu istället 2 000 liter uppvärmd luft tas tillbaka in i ventilationsaggregatet och användas till att värma upp kök och matsal.

Tillagningsköket på Cent­ralskolan i Laxå byggdes 1986 och hade passerat sin tekniska livslängd med råge. När det blev det dags för renovering förra året låg stort fokus på att minska energianvändningen, och efter bara ett par månader märks effekt, enligt Olof Nilsson, teknisk förvaltare på Laxå kommunfastigheter.

– Förut sög vi ut 1 000 liter i sekunden, rakt ut i luften med både fett och värme och tog in motsvarande mängd tilluft. Med det nya systemet kan vi hantera 2 000 liter i sekunden, men istället för att släppa den varma luften rakt ut sprutar vi istället in en bakterieblandning genom dysor på vägen mellan spiskåpan och ventilationsaggregaten som äter fett och socker. Det betyder att när luften kommer fram till ventilationsaggregatet är den ren från fett och kan användas på nytt, förklarar han.

Det som jag är mest nöjd med är att få feedback från kökspersonalen om hur mycket smidigare och mer effektivt de kan jobba i dag jämfört med tidigare

På så sätt slipper man värma upp tilluft och kan dra nytta av den redan uppvärmda frånluften.

– Vi har gjort en del andra lösningar också för att minska vår energianvändning men ventilationen kommer att bli den stora besparingen. Exakt hur mycket är svårt att säga efter så här kort tid, men vi har ett lågt satt mål om att spara 100 000 kronor om året på driften, och det tror vi kommer att klaras utan problem, säger Olof Nilsson.

För att ytterligare minska energianvändningen tas överskottsvärmen från kyl- och frysrum tillvara i en stor ackumulatortank och används senare till att värma upp varmvatten och till matsalens radiatorer. Det är dock först när matsalen också är renoverad som man kommer dra nytta av den nya tekniken fullt ut.

– I dag har vi för gamla och underdimensionerade radiatorer för att helt dra nytta av det. Vi har pratat om att gå upp i storlek när vi byter radiatorer. Allra helst skulle jag vilja ha golvvärme i matsalen, men det blir för dyrt, konstaterar Olof Nilsson.

Hela renoveringen är planerad och utförd i samarbete med kommunens ramavtals­entreprenörer, och det har varit en av de stora framgångsfaktorerna, menar Olof Nilsson.

– De har jobbat här länge och har samlat på sig viktiga erfarenheter som vi kunde dra nytta av när vi planerade ombyggnaden, säger han.

Kanske var det därför som hela projektet flöt på utan problem. Största utmaningen låg i att hitta ett temporärt skolkök under det halvår som renoveringen pågick. När den pussel­biten hade kommit på plats gick resten som på räls.

– Det som jag är mest nöjd med är att få feedback från kökspersonalen om hur mycket smidigare och mer effektivt de kan jobba i dag jämfört med tidigare, säger Olof Nilsson.