Efter två års väntan – nu kan förskolan producera vätgas
Kronoparkens förskola i Mariestad invigdes för två år sedan men först nu är energilösningen klar för att producera vätgas.
Det var 2019 som Nilsson Energy tog på sig uppdraget att ta fram energilösningen till Kronoparkens förskola i Mariestad. Överskottselen från solcellsanläggningen under sommarhalvåret producerar vätgas som lagras. Vätgasen omvandlas sedan till el och värme som används för drift och uppvärmning under vinterhalvåret.
Förskolan invigdes i januari 2022 och tanken var att energisystemet skulle vara färdigt då också, men det är först i april i år som det kommer att börja producera vätgas. Bakgrunden till förseningen är bland annat förändrad lagstiftning. Nilsson Energy har fått göra nya riskbedömningar som lett till ombyggnader av anläggningen.
Enligt de tidigare reglerna skulle gaslagret utformas så att det inte skulle kunna börja brinna där. Nu har reglerna skärpts så att även om det inte finns något brännbart i gaslagret men ändå uppstår en brand måste vätgasen kunna evakueras.
– Vi har därför byggt en 17 meter hög mast som kan evakuera vätgasen om det värsta skulle inträffa. Det har blivit ett säkrare och bättre system. Men det har också lett till ombyggnationer som gjort att det har tagit längre tid, säger Nilsson Energys Henrik Unosson, projektledare för vätgasdelen av förskolans energisystem.
De nya reglerna är fortfarande på förslagsnivå och har inte fastställts än.
– Men vi har insett att om vi inte gör förändringarna nu under projektets gång, skulle de behöva göras efteråt. Det hade blivit dyrare och mer komplicerat att göra dem i en färdig anläggning. Vi har haft en väldigt bra dialog med räddningstjänsten, som behöver godkänna anläggningen innan den tas i bruk, säger Henrik Unosson.
– Vi var mycket tidigt ute när vi satte i gång det här projektet med tanke på hur långt vätgastekniken hade kommit i Sverige och i hela världen.
Både elektrolysörer och bränsleceller har utvecklats under tiden och har behövt uppdateras
En insikt är att anläggningen ska betraktas som en processindustri när det gäller säkerhetssystemet och sättet att göra riskbedömningar.
– Det kan exempelvis handla om att göra beräkningar på vad som händer om en ventil fallerar och vilket backupsystem som finns då. Vi har fått in kompetent folk i bolaget som kan räkna på det. Det har också lett till att vi verkligen kan vara trygga med att det är en säker anläggning, säger Henrik Unosson.
Även komponenterna som används för vätgasanläggningar har förändrats sedan projektet startade.
– Både elektrolysörer och bränsleceller har utvecklats under tiden och har behövt uppdateras, säger Henrik Unosson.
Dessutom har pandemin lett till längre leveranstider för komponenter.
– Branschen har mognat under de här fyra, fem åren som vi har hållit på. Om vi skulle bygga ett likadant system i dag hade det gått smidigare och snabbare. En stor del av de ökade kostnaderna har inte drabbat vår kund utan vi har tagit dem internt i bolaget, säger Henrik Unosson.
Exempel på lärdomar är hur komponenter ska placeras och i vilken ordning installationer ska göras och hur säkerhetsgenomgångar ska ske.
Henrik Unosson konstaterar att Mariestads kommun har varit en modig och uthållig kund.
– Mariestad har satsat på det här redan i ett tidigt stadium. Även om det har tagit lång tid hoppas jag att de till slut blir väldigt nöjda och stolta över systemet.
För några månader sedan hade kommunen en delegation från Thailand på besök för att studera vätgasanläggningen.
– Kommunen har fått många förfrågningar om studiebesök. Anläggningen drar till sig en del uppmärksamhet som förhoppningsvis bidrar med lite inkomster till kommunen exempelvis genom hotellnätter.
Anläggningen är också viktig för Nilsson Energy.
– Vi har väntat länge på att kunna visa att den är färdig och fungerar. Nu är vi väldigt nära att kunna göra det, säger Henrik Unosson.
Hur ser du på framtiden för vätgasanläggningar till byggnader?
– Jag tror att det kommer att vara intressant för byggnader som behöver el 24/7 där det är nödvändigt med ett slags backupsystem som bränsleceller och vätgaslagring. Det kan exempelvis vara försvarsanläggningar, sjukhus, äldreboenden och brandstationer, säger Henrik Unosson.
För närvarande har inte Nilsson Energy några liknande projekt som Kronoparken på gång. Företaget gör nu främst produktionsanläggningar för vätgas och en del tankstationer för vätgas.
– En förutsättning för att det ska fungera bra för slutkunden framöver är ju att det finns vätgas att tanka fordonen med. Där ser vi att proppen håller på att gå ur, säger Henrik Unosson.
Energilösningen
- Kronoparkens förskola är med hjälp av solceller och vätgas den första förskolan i Sverige som är självförsörjande på el och värme samt den första som använder vätgas.
- Vätgasen produceras och lagras i en byggnad 80 meter från förskolan. Spillvärmen från bränslecellen leds in till huset och används till att värma varmvatten samt till fastighetsvärme vid behov. Spillvärmen från elektrolysören och kompressorn leds ned i borrhålen för bergvärmen, och höjer temperaturen i hålen vilket ger värmepumparna högre verkningsgrad. Den totala verkningsgraden blir runt 80 procent.
- Solcellsanläggningens effekt: 150 kWp
- Vätgasproduktion genom elektrolys: 12,5 kg/h
- Kompression: Från maxtryck 30 bar (g) till 270 bar (g)
- Lagring: Total tankvolym 52,8 m3, max 1 020 kg vätgas med 270 bar(g), 33 700 kWh
- Batterilagrets kapacitet: 81 kWh
- Bränslecell, tryck: 17 bar(g). Max flöde: 8 kg/h
- Effekt från bränslecell och elektrolys för värme: 88 kW
- Effekt från bränslecell för att omvandla vätgas till el: 85 kW
– Av miljöskäl vill vi främst ha grön vätgas och inte att man omvandlar naturgas till vätgas, även om det kan behövas temporärt för att få igång systemet. Då kan pengarna användas på ett bättre sätt.
Bland Nilssons Energys kunder finns ett större industriföretag som är hemligt. Det är också projekt på gång till vatten- och vindkraftsanläggningar.
– Då kan energibolagen erbjuda ett fast pris på elen på ett säkrare sätt då det blir enklare att förutsäga vad elen kommer att kosta långsiktigt.
