Det perfekta klimatet för odling

I en nedlagd gruva 40 meter under jord på Närkeslätten etableras en av Sveriges största hydroponiska odlingar för storskalig produktion av örter och grönsaker. Att precisionsstyra alla parametrar för ett perfekt odlingsklimat är avgörande för att lyckas.

På 1970- och 1980-talen bröts sandsten till mexi­tegel i Kvarntorpsgruvan utanför Kumla. Numera är gruvan privatägd och klassas som en industrifastighet. Här har gruvmaskinstillverkaren Epiroc testverksamhet, och tidigare har delar av gruvan använts för arkivering av bland annat bankböcker från 1700- och 1800-talet. Många av gruvorterna har dock stått orörda som cirka 100 meter djupa bergrum.

För ett år sedan flyttade bolaget Växa odling Sverige AB in med ambitionen att skapa en av Sveriges största inomhusodlingar för örter och grönsaker i underjorden. Konceptet bygger på så kallad CEA, Controlled Environment Agriculture, en teknikbaserad strategi för livs­medelsproduktion.

Syftet med CEA är att bibehålla optimala odlingsförhållanden under hela grödans utveckling, skyddat från utvändiga svårkontrollerade förhållanden som väder och vind. En av gruvorterna, en yta på cirka 11 x 100 meter, har byggts om till odlingslokal med bevattningssystem, belysning, ventilation och möjlighet att styra allt från luftfuktighet till ljus, värme och näringsämnen för ett optimalt odlingsklimat.

– Vi har lärt oss jättemycket under det här året, konstaterar vd Oscar Uhrström.

Han har jobbat över 20 år inom svensk livsmedels­industri och i restaurangbranschen, och ser fram emot att få vara med och skapa en unik verksamhet från grunden. Växa odling Sverige ägs av det isländska moderbolaget Vaxa som bedrivit samma typ av odlingar sedan 2017, dock ovan jord.

– Tekniken vi använder oss av är inte unik i sig, vare sig sättet att odla på eller de tekniska komponenterna. Det är sättet att kombinera tekniken som gör oss unika, säger Oscar Uhrström.

Att odla under jord har flera fördelar, bland annat blir driftkostnaderna lägre än med motsvarande odlingslokaler ovan jord.

Tillgången till el är en av de viktigaste parametrarna för att kunna bygga upp en inomhus­odling och alla de installationer som krävs för det. Elförsörjning fanns redan i gruvan när bolaget flyttade in. Vatten tas genom en råvattenledning från sjön Tisaren som passerar alldeles nära gruvan. Växa odling har sedan installerat ett eget reningssystem i flera steg som renar och avjoniserar råvattnet innan det pumpas in i odlingsrummet.

– Det är i det närmaste batterivatten när vi är klara, säger Oscar Uhrström.

Vattnet återcirkuleras i ett slutet system, och det är enbart avdustningen som behöver kompenseras för att ta in nytt råvatten. I nuläget används en vattenvolym på runt 50 000 liter. Vid odlingsbänkarna sitter ett stort antal bevattningsmunstycken, och när vattnet pumpas ut till plantorna har det tillsatts exakt rätt mängd näringsämnen som behövs för den typ av ört eller grönsak som odlas för tillfället.

– Den stora fördelen med vårt sätt att odla är att vi kan styra exakt hur plantorna får de absolut bästa förutsättningarna för att ge den skörd vi vill ha, förklarar kollegan Maya Aamann.

Plantorna drivs upp från frön och växer allt mellan en vecka och en månad innan de är redo för skörd. I oktober ska de första leveranserna till den lokala Ica Maxi-butiken i Kumla ske, tidigare har enbart testodlingar bedrivits. Skörden görs manuellt tills vidare, men möjligheter finns att automatisera.

– Vi skulle kunna automatisera hur mycket som helst egentligen och köpa in all möjlig teknik, men vi måste överväga varje investering noggrant om vi ska kunna göra det här med lönsamhet, säger Oscar Uhrström.

I varje odlingsrum finns en kontrollpanel och en dator där alla parametrar, från näringstillförsel till luftfuktighet och ozonrening styrs. När verksamheten växer kommer det att byggas kontrollrum, varifrån ett stort antal odlingar kan kontrolleras. Gruvvattnet som pumpas runt för att hålla gruvan fri från vatten, vilket håller en temperatur på 4–6 °C, används till att kyla delar av odlingsanläggningen.