• DEBATT: Passivhus beprövat koncept som grundar sig på fakta
I många år har begreppet passivhus tillämpats på mer eller mindre lyckade lågenergibyggnader i Sverige, i brist på en enhetlig standard. Att det nu bara finns en enda definition underlättar för både beställare och byggare, menar Simone Kreutzer, vd för IG Passivhus Sverige.
Den internationella passivhusdefinitionen skapades i början av 1990-talet av en svensk och en tysk byggnadsfysiker. Sedan dess har hundratusentals passivhus byggts i hela världen och i vitt skilda klimatzoner. Idén är enkel – minskat värmebehov, ökad komfort och bättre kvalitet. Det uppnår man med en funktionell arkitektur med ett välisolerat, lufttätt skal utan köldbryggor, komponenter med låga U-värden och värmeåtervinning med hög verkningsgrad.
De internationella passivhuskriterierna är tuffa men absolut möjliga att uppnå även i Sveriges kalla klimat: Ett specifikt årsvärmebehov på max 15 kWh/kvm och en användning av förnybar primärenergi på max 60 kWh/kvm,år. Dessutom finns klassningarna Passivhus plus och Premium samt Energisparhus (med något lägre krav på värmebehovet). För att uppnå värdena krävs god planering och ett noggrant utförande på byggarbetsplatsen, där de olika entreprenaderna måste samverka.
Ett noggrant byggt passivhus erbjuder en komfort som inget konventionellt hus kommer i närheten av. Isoleringen och det lufttäta utförandet gör att väggarna är varma men även fönstren håller en temperatur kring 16–17 grader på insidan. Detta tillsammans med den köldbryggsfria konstruktionen eliminerar mögel och fuktproblem från början.
Temperaturskillnaden i rummet är mycket låg vilket gör att man upplever rumsluften som jämnvarm och dragfri. Måttliga och genomtänkt placerade passivhusfönster bidrar med solvinster vintertid och förhind rar att värme läcker ut. Sommartid gör en definierad solavskärmning att inomhusklimatet ska bli svalare och behagligare än i standardhus.
Det går alldeles utmärkt att värma ett passivhus med radiatorer, men dessa behöver inte sitta under fönstren för att motverka kallras. Sveriges mest kända, internationellt certifierade passivhusbostäder är Villa Björken i Upplands Väsby, Villa Winkler i Halmstad och Villa Circuitus i Växjö. Alle tre hus tål att synas i sömmarna både vad gäller kvalitet och energiprestanda. Exempelvis har Villa Circuitus år 3 haft en energianvändning på 16,6 kWh/kvm, år för värme, varmvatten och fastighetsel. Villa Winkler har producerat lika mycket el på årsbasis som den har använt. Det finns även några certifierade energisparhus, exempelvis Villa Skoghem i Åre, HSB:s radhus i Vallastaden och Byggvestas Kv Pluto.
Den verkliga framgångssagan för svenska passivhus med internationell certifiering utspelar sig inom nybyggnation av skolor och förskolor. Sveriges äldsta certifierade passivhusförskola, Skogslunden i Åkersberga, är nu sju år gammal. Mätningar visar att skolans behov av köpt energi är 13 kWh/kvm,år, med fortsatt utmärkt inomhusklimat.
Ett annat lysande exempel är Högåsskolan i Knivsta. Skolan för 540 elever med integrerad gympasal och tillagningskök har ett värmebehov under 15 kWh/kvm,år. Att driva Högåsskolan kostar 38 kronor per kvadratmeter och år, jämfört med övriga skolor vars driftkostnad ligger kring 120 kr/kvm,år. Byggkostnaden var inte högre än för jämförbara skolor.
Intressegrupp Passivhus Sverige har verkat för tillämpningen av den internationella passivhusdefinitionen i många år. Våra utbildningar av hundratals certifierade passivhusexperter och passivhushantverkare skapar den kompetens och utveckling som krävs.
Vi välkomnar att Feby nu övergett begreppet passivhus i sina klassningar och att vi därmed har en enhetlig, fungerande och beprövad definition. Sverige behöver kvalitetssäkrade passivhus för att klara energimålen.
Simone Kreutzer
Vd för IG Passivhus Sverige
Foto: IG Passivhus
