DEBATT: Kan nudging vara en väg till ökad energieffektivisering?
Som komplement till ekonomiska styrmedel kan information, utbildning och nudging användas för att hjälpa hushåll att energieffektivisera. Det är något som både energibolag, kommuner och fastighetsbolag kan använda sig mer av – och mycket lärdomar finns att hämta från forskningen, menar Krister Mars och Erik Gråd, Anthesis AB.
I takt med de senaste årets ökningar av energipriser har intresset för energibesparingar ökat. Detta ger inte bara nytta för den egna plånboken, utan en minskad energianvändning ligger även i samhällets intresse. Förutom positiva klimateffekter ger minskad efterfrågan på energi både ökad energisäkerhet och lägre priser, vilket gynnar såväl småhusägare som industri. Det finns även positiva hälsoeffekter av ett bra inomhusklimat.
Energieffektiviseringar kan generellt delas upp i två faktorer. De mer direkta besparingarna som handlar om beteendeförändringar såsom sänkt inomhustemperatur och kortare duschar, samt tekniska lösningar såsom tilläggsisolering eller att byta från direktverkande el till värmepumpar eller solenergi.
Vad beror det då på att vissa hushåll väljer att inte energieffektivisera trots att det ger såväl privatekonomisk som samhällsekonomisk nytta?
Gruppen som inte energieffektiviserar kan delas i två delar. En del som helt enkelt inte vet vilka fördelar som kan uppnås med teknisk energieffektivisering, och en del som faktiskt är väl medveten om fördelarna men som ändå inte gör något. För den förstnämnda gruppen är information ett första steg. Sådan information ges generellt av energirådgivare, men även mer riktade kampanjer mot småhusägare behövs. Den andra gruppen kan vara lite svårare att påverka. Här handlar det inte primärt om information, utan snarare om motivation.
Ett, av många ekonomer, populärt sätt att styra bort från oönskade beteenden är att beskatta dem, till exempel tobaksskatt, alkoholskatt, bränsleskatt och skatt på utsläpp. Trots att detta kan vara effektiva styrmedel ger de en ojämn belastning över samhället eftersom en höjd skatt hårdare drabbar hushåll med en lägre inkomst. För att skatten ska vara effektiv och även påverka hushållen med högre disponibel inkomst behöver den dessutom vara något högre än samhällskostnaden det oönskade beteendet orsakar.
Vi ställs dagligen inför en mängd val. Vissa val kräver en kognitiv beslutsprocess, medan andra val mer går på automatik
Andra effektiva styrmedel kan vara subventioner som till exempel gröna lån för energibesparande åtgärder. Dock måste man ta i beaktande att en subvention är något som hela samhället betalar för det fåtal som nyttjar den. Det finns även en risk, som med ROT-avdrag, att möjligheten mest används av de hushåll som redan har en högre disponibel inkomst och därmed inte kommer till gagn för de hushåll som mest behöver stödet.
Vi ställs dagligen inför en mängd val. Vissa val kräver en kognitiv beslutsprocess, medan andra val mer går på automatik. För de val som vi bedömer som viktiga där vi samtidigt är osäkra på hur vi ska välja är vi benägna att söka information för att fatta välgrundade beslut. Här är det viktigt att informationen är lättillgänglig så att vi anser den värd att söka och inte i stället fattar ett känslomässigt beslut.
Ett alternativ, eller komplement, till klassiska styrmedel kan därför vara en subtil påverkan som inte påverkar individens val ekonomiskt eller juridiskt utan snarare förenklar valet eller påverkar individens preferenser inför valet. Exempel på denna typ av mental knuff, eller nudging, kan vara att när flera val ges så är det samhällsekonomiskt mest fördelaktiga valet förvalt, till exempel förinställda termostater eller att den mest fördelaktiga byggtekniken är förvald vid köp av nyckelfärdiga hus. Då krävs det ett aktivt ställningstagande för att välja bort det bästa valet.
En annan form av grön nudging är när individens preferenser påverkas, det kan vara en grön Smiley på elräkningen när elanvändningen har gått ned eller en tydlig märkning med ”Bra miljöval” på vegetarisk lunch. Grön nudging kan vara användbart vid energieffektivisering, och ytterligare kraftfullt kan det vara i kombination med klassiska styrmedel. Det kan till exempel användas för att öka förståelsen för en energiskatt. På det viset kan energinyttjandet minskas utan att skapa ett missnöje med ett höjt skattetryck.
Hur kan då nudging hjälpa oss att påverka de två tidigare diskuterade kategorierna som inte energieffektiviserar? Tidigare forskning har visat att goda exempel har en positiv inverkan på beslut gällande teknisk energieffektivisering, likaså har den moraliska effekten av att bidra positivt till samhället en viss effekt. En annan märkbar positiv effekt ges av att minimera upplevd svårighet att hitta information för att kunna fatta ett välavvägt beslut.
Sammanfattningsvis kan sägas att grön nudging kan ha positiv inverkan på beslutsfattande kring teknisk energieffektivisering, särskilt när det egna hushållets besparingar framhävs. Den positiva inverkan gäller både påverkan av dem som redan känner till den positiva effekten av en energieffektivisering, och för att påverka dem som ännu inte inser de positiva effekterna till att söka information från till exempel en energi- och klimatrådgivare.
Text: Krister Mars och Erik Gråd, Anthesis AB