Dålig innemiljö sänker produktiviteten
Sämre belysning är lättare att acceptera än övertemperaturer. Det visar en studie bland kontorsarbetare i Tokyo, utförd sommaren efter Fukushimakatastrofen, när höga krav på energibesparing ledde till sämre innemiljö än normalt.
När Japan först skakades av en kraftig jordbävning och sedan utsattes för en tsunami drabbades kraftförsörjningen i östra delen av landet hårt. Eftersom östra och västra Japan har olika frekvens (50 respektive 60 Hz) gick det inte heller att stödja elnätet från andra sidan landet. Istället infördes hårda restriktioner för elanvändningen.
– Det bor 30 miljoner människor i Tokyoområdet. Industrin använder 17 GW, bostadssektorn 18 GW och kommersiella byggnader 25 GW effekt en sommardag klockan 14.30. Det blir totalt 60 GW. Efter tsunamin låg 30 procent av områdets kraftverk nere, sade Shinsuke Kato, professor vid Tokyo universitet, som presenterade en studie gjord av Shin-Ichi Tanabe, professor vid Wasedauniversitetet, och hans kollegor.
Ny klädkod på kontoren
– Det rådde allvarlig energibrist och för att undvika blackout kapades 15 procent av användningen vid toppbelastning. Belysning, värme, kyla och luftkonditionering bedömdes vara de områden där det skulle gå att spara med minsta möjliga inverkan på samhället och ekonomin. Följaktligen ändrades reglerna för innemiljön, koldioxiden tilläts stiga över 1000 ppm, belysningen fick minskas, högre innetemperatur tilläts, och så vidare. Regeringen gick också ut med nya klädrekommendationer som döptes till ”super cool biz”. Istället för kostym var kortärmade skjortor och sportskor tillåtna även i affärsvärlden. Den rekommenderade inomhustemperaturen under sommaren var + 28 °C. I det läget gick forskarna ut med enkäter för att ta reda på hur den nya innemiljön påverkade kontorsarbetarna.
Förutom enkäter gjordes mätningar på plats för att få exakta data att relatera svaren till. I studien ingick fem kontorsbyggnader i Tokyoområdet, sammanlagt studerades åtta våningsplan. På några av dessa styrde forskarna innemiljön, bland annat temperatur och belysning.
– Vid +25 till 26 °C var folk nöjda, men vid 27 °C uppstod ett missnöje som blev större ju högre temperaturen blev. Ändå kunde vi se att fortfarande vid +29 °C fanns det personer som bara var ”lätt missnöjda”. Japaner står ut med sin omgivning, sade Shinsuke Kato.
Värmen störde mest
Just temperaturen var det som de svarande bedömde som mest störande, tätt följt av att färre hissar hölls igång och att taklamporna släcktes. Andra energisparåtgärder var lättare att acceptera, som den nya klädkoden, att minska standby-förluster och att släcka på kontoret efter arbetsdagens slut. Den största besparingspotentialen tycks finnas på belysningsområdet. Forskarna studerade hur energianvändningen i tre byggnader sjönk när belysningen minskade. Snitteffekten var 14,4 W/kvm vid 750 lux, 10,2 W/kvm vid 500 lux och 8,1 W/kvm vid 300 lux. Den minskade effekten påverkade också kyllasten.
– Studien visar att få blev missnöjda när belysningen minskade. Fortfarande vid 300 lux var de allra flesta nöjda, även utan särskilda skrivbordslampor, säger Shinsuke Kato.
Sämre effektivitet
Forskarna kunde se att äldre medarbetare hade svårare att acceptera den mörkare arbetsplatsen, i den gruppen noterade forskarna ett missnöje vid belysningsnivåer under 300 lux. Men resultaten från studien är så slående att man nu undersöker möjligheten att generellt minska belysningen i japanska kontor. I dag är kravet 750 lux.
Frågan är också hur energibesparingarna påverkade produktiviteten. Nära 500 personer svarade på den frågan, och de rapporterade i snitt en effektivitetsminskning på 6,6 procent. Detta kan förstås ha andra orsaker än bara den förändrade innemiljön, men forskarna drar ändå slutsatsen att det finns goda skäl att ta fram strategier för energibesparing som inte påverkar produktiviteten.
– Vi frågade dem om de tyckte att deras kontor var mycket obekvämt, lite obekvämt eller inte obekvämt alls under energibesparingsperioden. 4 procent svarade mycket obekvämt, 68 procent lite obekvämt och 28 procent inte obekvämt alls. 30 procent – det är bra japaner det! sade Shinsuke Kato.
Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 3/2013
Fotnot: Studien är presenterad i Architectural Science Review, januari 2013