Chicago satsar på smart elnät
Att kapa elanvändningen har blivit en ekonomisk fråga i Chicagos centrala kvarter. En pilot med smarta elnät har redan avslutats, i steg två ska femtio av de spektakulära skyskraporna fås att samarbeta för att kapa effekttoppar.
Hyatt Building är en av Bomas mest miljömedvetna medlemmar. Byggnaden är det första Leedcertifierade huset på platinanivå i sin storleksklass.
I centrala Chicago bygger man på höjden, och har så gjort sedan slutet av 1800-talet. Att man hittar stadens motsvarighet till branschorganisationen Fastighetsägarna på 23 våningen i en skyskrapa är alltså inget att förvånas över. Adressen är mer spektakulär än byggnaden: affärsgatan LaSalle Street, den gata som användes vid inspelningen av Batmanfilmerna. Vyn från marken känns välbekant på ett obehagligt sätt, den smala gatan omges av tornliknande byggnader och avslutas tvärt av handelskammarens imponerande fasad. Någon Batmobil syns däremot inte till, bara alldeles vanliga, slitna amerikanska taxibilar.Väl inne i det moderna bankpalatset är intrycket ett helt annat, här finns oändliga lobbyer med sittgrupper, orkidéer, säkerhetspersonal och receptionister som delar ut besöksbrickor till de som tillåts komma innanför spärrarna.
På 23 våningen hittar jag informationsansvarige Edward Bury. Han har fullt upp med att organisera den årliga festen med prisutdelning för medlemmarna men tar sig tid att visa runt och berätta om föreningen, Boma Chicago (Building Owners and Managers Association), som funnits sedan 1902. När han pratar om medlemsföretagen, benämner han dem konsekvent som ”byggnader”, för närvarande är de 260 stycken. Totalt jobbar här sex personer, de har fönster från golv till tak och så långt ögat når i stadens gytter ser de bara sin egen medlemskår.
Ron Tabaczynski är en av de sex. Han arbetar bland annat med smarta-nätprojektet.
– Först måste vi se till att byggnaderna får sina energianvändningsdata direkt – inte med fem minuters fördröjning. Sedan blir det en stor teknisk utmaning att hantera alla dessa data, säger han.
Har praktisk erfarenhet
För tre år sedan lämnade organisationen in en omfattande ansökan om statligt stöd för att bygga ett lokalt smart elnät. Målet var att förvandla Chicagos skyskrapor till ett ”virtuellt kraftverk” med hjälp av smart teknik. På så sätt skulle effekttopparna kapas med 20 procent i de deltagande byggnaderna, totalt skulle det motsvara 260 MW. Pengarna uteblev dock, kanske ansågs tekniken alltför oprövad.
Boma fortsatte ändå att driva frågan, påhejad av sina medlemmar, och har sedan dess skaffat sig praktisk erfarenhet av vad det innebär att införa smart teknik. Nu ligger föreningen i startblocken för att dra igång sin andra pilot.
– Nu satsar vi på en pilot med femtio byggnader. Det är en lagom skala, det vi uppnår där kan vi sedan använda för resten av beståndet, säger Ron Tabaczynski.
Utsikten från Bomas kontor är kanske inte den vackraste, men klart intressant. Överallt bolmar vattenånga. Mellan de höga, moderna husen skymtar lite lägre byggnader, exempel på den berömda Chicagoskolan som blomstrade från 1880-talet och några decennier framåt. Dagligen går guidade arkitekturhistoriska vandringar i centrum. Här finns några av USA:s bästa exempel på tidiga stålkonstruktioner med fasader i tegel och glas.
BOMA, fastighetsägarorganisationen i Chicago, har sitt kontor vid affärsgatan LaSalle street.
Även innanför fasaderna varierar byggnaderna i modernitet, berättar Ron Tabaczynski. En del har toppmoderna styr- och övervakningssystem, andra sköts fortfarande genom att driftteknikerna drar i spakarna. Gemensamt för de allra flesta är att de har både elvärme och elkyla, resultatet av en listig marknadsföringskampanj med bra rabatter från elbolaget ComEd. Rabatterna är nu ett minne blott, och för många fastighetsägare är energin den näst största utgiftsposten efter skatter och avgifter. Det finns alltså goda skäl till varför Boma Chicagos medlemmar genom sin förening strävar mot en flexiblare elmarknad och bättre möjligheter att styra sin användning. Att få fram femtio byggnader till pilotprojektet blir enkelt, hävdar Ron Tabaczynski.
– Det finns många intresserade fastighetsägare, jag tror att vi kommer att kunna välja ut femtio.
Pilot med problem
I den förra piloten, som pågått de senaste åren, har 35 byggnader försetts med elmätaravläsning var femte minut, data har sedan ackumulerats och skickats tillbaka till kunden en gång i halvtimmen. Detta var långt ifrån tillräckligt, konstaterar Ron Tabaczynski.
– De flesta fastighetsägarna övervakade bara data, de kopplade aldrig in byggnadens styrsystem och tillät inte effektstyrning, säger han.
Ytterligare ett problem uppdagades i och med det första pilotprojektet. Planen var att använda ett befintligt gränssnitt från ComEd: ”Energy Insights Online”. Men systemet klarade inte av att hantera alla data.
– Vi lärde oss mycket på detta. Nu satsar vi på att byta ut mätarna, inte på att installera utrustning för att kommunicera mellan befintliga elmätare och elbolaget.
Det kan bli en stor investering. Skyskraporna används på olika sätt, vilket gör att antalet nödvändiga elmätare varierar. Som minst behövs sex huvudmätare för en kontorsbyggnad, som mest uppåt 30 stycken, enligt Ron Tabaczynski. Till det kommer undermätare.
– Vi skulle förstås helst vilja mäta varje enskild del i utrustningen, hissmotorer för sig, kylmaskiner för sig och så vidare. Det behövs om vi ska kunna använda informationen för att styra energianvändningen. Är allt aggregerat blir det svårt att spåra eventuella problem, säger han.
Stora kostnader
De största energislukarna i en typisk kontorsbyggnad i Chicago är ventilation, värme och kyla. Elförsörjning till hissmotorer är också en stor kostnad. Dessa måste kontrolleras för att effekttopparna ska kunna kapas. Frågan som Boma måste lösa är hur man ska kunna koppla samman byggnadsautomationssystemet med elnätet. Klart är att varje fastighetsägare själv ska kunna välja leverantör av sitt styr- och reglersystem, Boma-projektets plattform måste alltså kunna kommunicera med alla aktuella fabrikat. Vilken plattform det blir är ännu inte bestämt. Frågan är också hur det går med de byggnader som fortfarande körs manuellt?
– Det är inte helt nödvändigt att man kopplar upp sig direkt, även om nära nog alla byggnader har någon form av fjärrstyrning av sina automationssystem. Man kan också ha en ansvarig tekniker mellan sin byggnad och det smarta nätet. Vi accepterar olika grad av deltagande, säger Ron Tabaczynski.
Han ser för sig att varje byggnad har en prioriteringslista som visar vad som ska göras i händelse av risk för höga effektbehov. Till exempel kan ett antal hissar stängas av när det inte är rusningstid, och ventilationssystemet kan tillfälligt gå på ett lägre varvtal. Vilka åtgärder som ska tillåtas är upp till varje fastighetsägare. Även prissignaler ska kunna styra elanvändningen med automatik.
Datainsamlingen viktig
Vid besök hos amerikanska organisationer är det ofta gott om självförtroende och viljan att prata om problem är låg. Men Ron Tabaczynski har lärt sig ett och annat av den tidigare piloten och är tydlig med att det kommer att uppstå svårigheter också i det projekt som påbörjas nu, och ska vara i drift till sommaren.
– Det kan bli problem vid datainsamlingen. Det finns många olika leverantörer, och vi måste hitta något som klarar av att översätta, säger han.
På sammanträdesrummets väggar sitter foton av ”årets skyskrapa”, och logotypen kombinerar höga byggnader med amerikanska flaggans färger och symboler. Innan jag lämnar Boma Chicago visar Edward Bury stolt Leed -plaketten vid receptionen. Miljövänliga byggnader har blivit ett argument när potentiella hyresgäster väljer var de ska placera sina kontor. Tillsammans med ökande energikostnader har det lett till att byggnaderna kring La Salle Street nu ger sig in i ett projekt som kräver att deras kommunikation uppgraderas tekniskt, från slitna taxibilar till Batmobiler.
Text och foto Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 3/12 sid 32-34
- Fakta Boma Chicago
– Grundades 1902
– 260 fastighetsägare
– 170 serviceföretag, som arkitekter, jurister och säkerhetsföretag
– Jobbar med bland annat utbildning och nätverkande.
