Almedalen | 5 jul 2016

Byggandet påverkar klimatet mer än driften

Den gamla tumregeln inom byggbranschen är att klimatpåverkan är cirka femton procent under byggprocessen och 85 procent under driften. Nu visar nya studier att de siffrorna kan vara omkastade.

De är tre undersökningar de senaste åren som har kommit fram till att klimatpåverkan kan vara hela åttio procent under byggandet och tjugo procent under driften (under förutsättning att all energi som används i fastigheten är förnybar).

Vid upphandling av byggmaterial måste krav ställas på klimatredovisning från leverantörerna.

– Det är ett oväntat resultat, som har uppmärksammats och diskuterats i hela branschen, sa Johnny Kellner, tidigare expert inom teknik, miljö, energi och klimat hos byggföretaget Veidekke, numera fristående konsult, när han presenterade den senaste studien i Almedalen.

Att intresset för de här frågorna är stort visade antalet åhörare på seminariet: planerad sjuttio personer blev 150. Studien som presenterades på tisdagen handlar om vilken klimatpåverkan ett nyproducerat åtta våningars flerbostadshus med stomme av massiv trä har under byggprocessen och driften (räknat på 50 år). Den är utförd av Sveriges Byggindustrier i samarbete med KTH och Svenska Miljöinstitutet (IVL) och är utförd i kvarteret Strandparken i Sundbyberg norr om Stockholm.

Klimatpåverkan för Strandparken uppgår under byggprocessen till cirka fyrtio procent och sextio procent under driften. Det är framför allt produktionen av material som leder till utsläpp av växthusgaser. Transporter av material samt produktion på byggplatsen står för mindre andelar.

En förenklad jämförelse med en tidigare livscykelstudie (LCA) av ett lågenergihus med stomme av betong, kvarteret Blå Jungfrun i Hökarängen i Stockholm (presenterades i Almedalen 2014), visar att Strandparkens utsläpp av växthusgaser är cirka hälften av Blå Jungfruns. Främst beror det på att det ena huset är byggt med en stomme av trä och det andra i betong, ett material som kräver mycket (fossil) energi när det tillverkas.

Tar man sedan de energislukande projekten med en stomme i betong och jämför med en drift där enbart förnybar energi används – ett scenario som kommer att bli allt vanligare i framtiden – hamnar man alltså på siffrorna 85 och 15 procent – i princip omvända siffror jämfört med vad branschen tidigare har räknat med.

Den här omvända världen har lett till två reaktioner. Det första handlar om ökade krav på leverantörerna och byggprojekten:

– Vid upphandling av byggmaterial måste krav ställas på klimatredovisning från leverantörerna, sa Johnny Kellner.

– Dessutom behöver vi införa LCA-analyser för nya stadsdelar.

Båda kraven möttes av bifall från bostadsminister Peter Eriksson (MP), som också tillade:

– Betong är en av de mest klimatpåverkande produkterna vi har inom byggbranschen.

Det i sin tur ledde till nästa reaktion: tillverkarna av betongelement protesterar mot studiernas resultat och de slutsatser som politiker och företag drar av dem.

– Peter Erikssons resonemang gör mig kallsvettig, sa till exempel Ronny Andersson, forsknings- och utvecklingschef Cementa, vid seminariet.

Han protesterade mot att beräkningarna utgått från 50 års driftstid och menade att det dubbla vore rimligare. Han kritiserade även andra antaganden i studierna.

Men Bo Frank, kommunalråd (M) i Växjö menade att de empiriska kunskaperna är tillräckliga för att Växjö ska fortsätta sin satsning på att bygga trähus.

– I vår kommun kräver vi numera att hälften av alla nya hus ska ha en stomme av trä. I vissa områden tillåter vi bara byggnation av trähus.