Borrhålslager tar vara på överskottsvärmen
Den norska fjärrvärmeleverantören Hafslund Celsio (Celsio) kommer att anlägga ett borrhålslager för säsongslagring av överskottsvärme från ett avfallskraftvärmeverk i Oslo. Samtidigt testas innovativa borrhålskollektorer som klarar höga temperaturer.
Celsios avfallskraftvärmeverk på Klemetsrud i södra Oslo tar emot ett jämnt flöde av avfall under hela året. Överskottsvärmen från avfallsförbränning är den största energikällan i Oslos fjärrvärmenät, men värmebehovet i fjärrvärmenätet är betydligt större på vintern än på sommaren.
Under dagarna med höga laster kan spetslastpannor behöva startas om kapaciteten i baslastanläggningarna inte räcker. Detta skapar två utmaningar. Celsio har en ambition att inte använda fossila energikällor under normala förhållanden. Dagens topplastkällor, biooljor och pellets, är dyra. Utmaningen förstärks av prisregleringen av fjärrvärme i Norge.
Det öppnar möjligheter att använda flexibla plaströr i liknande applikationer i framtiden
Under sommarmånaderna går dock mycket värme till spillo. En naturlig lösning på problemet skulle därför kunna vara att säsongslagra överskottsvärme sommartid för att använda den vintertid.
I Osloförorten Furuset finns ett lågtempererat fjärrvärmenät som är anslutet till Oslos huvudnät via en tre kilometer lång rörledning. Den nya anläggningen i Furuset kommer att omfatta ett säsongsbaserat borrhålslager med 70–100 borrhål, som kommer att integreras med det lågtempererade fjärrvärmenätet.
Överskottsvärmen från avfallskraftvärmeverket på Klemetsrud kommer att levereras till Furusets lågtemperaturnät på vintern. Syftet med lösningen är att minska topplaster och elförbrukning på ett lönsamt sätt. Den ska också främja optimerade lösningar för sektorkoppling, att koppla ihop energisystem och omvandla en energibärare till en annan.
Under det kommande halvåret ska tekniken som behövs för att bygga anläggningarna upphandlas. Där ingår bland annat innovativa borrhålskollektorer. Den norska plaströrstillverkaren Hallingplast ska utveckla och leverera ett rörsystem i plast som klarar temperaturer över 95 °C. Utmaningen där är främst mekanisk stress och livslängd. Idag finns inga standarder för de rörsystem som projektet kräver.
– Anläggningen blir den första där den nya borrhålskollektorn testas i full skala. Det öppnar möjligheter att använda flexibla plaströr i liknande applikationer i framtiden, säger Sverre Tragethon, vd för Hallingplast.
Rörsystemet kommer att utsättas för mycket högre temperaturer än i vanliga energibrunnar. Hallingplast har redan tagit fram ett rör som består av olika plastmaterial för att tåla trycket och den höga värmen. Detta gör det möjligt att ta tillvara på värmen utan att använda värmepumpar genom att man laddar med hög temperatur, 95 °C, men laddar ur vid lägre temperatur.
Målet är 70 °C, men förmodligen blir temperaturen lite lägre, 55–60 °C. Resterande temperaturhöjning kommer att täckas av det traditionella högtempererade fjärrvärmenätet.
Det nya borrhålslagret i Furuset ska stå klart 2025, men full effekt beräknas till 2027, bland annat för att det tar tid att värma upp berget där värmen lagras.
