Bergvärme | 29 dec 2022

Bergvärme i norr kräver längre borr

Efter årsskiftet planeras det att borras 550 meter djupa hål som ska förse polarforskningssanläggningen i Abisko med energi.
– I somras fick vi inte in några giltiga anbud. Vi hoppas att det går bättre nu, säger Martin Persson som är teknisk förvaltare på Statens fastighetsverk.

På Abisko naturvetenskapliga station, som ligger 20 mil norr om polcirkeln i nordvästra Lappland, har forskare från hela världen bedrivit miljö- och klimatforskning i mer än hundra år. Sedan drygt tio år tillbaka är Polarforskningssekretariatet huvudman för anläggningen som ligger 385 meter över havsytan vid E10 väster om Abisko och vid Torneträsks södra strand.

Statens fastighetsverk äger byggnaderna.

– Flera av dem är från 1970-talet. Många av installationerna har börjat passera sin tekniska livslängd, säger Martin Persson, som är teknisk förvaltare på Statens fastighetsverk.

Anläggningen har byggts om och ut i omgångar och omfattar i dag bland annat kontor, en mängd laboratorier och gästrum. Antalet gästbäddar uppgår till 70, fördelade på två- till fyrbäddsrum.

– Detta är en av få forskningsanläggningar i polarmiljö som det går att köra bil hela vägen fram till. Forskarna bor där från några veckor i stöten till flera månader eller ännu längre. Många använder stationen som bas för att kunna bege sig ut och göra mätningar i väglöst land.

Huvudbyggnaden består av flera olika huskroppar som blivit till- och ihopbyggda.

– Under ett par års tid har vi arbetat med att renovera bad- och gästrum, några åt gången. En del av huvudbyggnaden har vattenburet värmesystem och fick 2017 bergvärme. I övriga hus är det i allmänhet direktverkande elradiatorer. Det har dock installerats några luft-luft-värmepumpar och även en solcellsanläggning.

Att få hantverkare att vilja åka till Abisko är dessutom inte helt enkelt som marknaden ser ut just nu i Kiruna med stadsflytt och annat.

Från början var tanken att ytterligare delar av huvudbyggnaden, bland annat kontor, laboratorier och ett antal gästrum, skulle kunna kopplas in på den redan existerande bergvärmeanläggningen.

– Men den klarar inte det. Effekten är för liten. Grundvattennivån är mycket lägre än vad man hade hoppades på från början och varierar dessutom under året, berättar Martin Persson.

I somras gick Statens fastig­hetsverk ut med en borrupphandling. Tanken var att komplettera den nuvarande bergvärmeanläggningen med ytterligare en.

– Det som vi då frågade på var tre hål på minst 550 meter vardera. För att få önskad effekt behövs det så djupa hål. De tidigare sex hålen är på 220 meter.

Hur gick det?

– Vi fick avbryta den upphandlingen. Det kom inte in några giltiga anbud.

Varför inte?

– Det finns det nog flera skäl till. Ett kan vara att anläggningen ligger geografiskt lite knepigt till. Ett annat att de höga energipriserna gör att det är väldigt hårt tryck på marknaden. Det är många som vill ha bergvärme.

– Att få hantverkare att vilja åka till Abisko är dessutom inte helt enkelt som marknaden ser ut just nu i Kiruna med stadsflytt och annat. Vi är en ganska liten beställare på orten, inte minst om man jämför med LKAB.

Martin Persson berättar att Statens fastighetsverk i dagarna ska gå ut med en ny upphandling.

– För att få in anbud erbjuder vi borrentreprenörerna ett brett fönster under vilken period som arbetena ska göras, från årsskiftet fram till sommaren.

– Det kan finnas fördelar att borra när det är kallt. Har tjälen satt sig är det inte lika känsligt att köra med maskiner på marken. Man slipper dessutom att lägga ut skivor och annat som skydd.

I avvaktan på att någon entreprenör åtar sig borrningsuppdraget ska en del invändiga arbeten göras.

– Vinterhalvåret är den tid då det är minst aktivitet på stationen. Vi planerar att använda lågsäsongen till att bland annat installera nytt vattenburet värmesystem i en del av huvudbyggnaden, installera nya radiatorer, montera ned gamla som går på direktverkande el, bygga nya teknikutrymmen, installera värmepump och en ny elpanna. När den nya bergvärmen väl är på plats ska elpannan användas som spets och backup, säger Martin Persson.

– Därefter fortsätter vi med renoveringar och energieffektiviseringar. Vi planerar även att utöka mängden solceller.

Text: Mikael Bergling