Studie från Bebo: Så kan energigapen tätas
I en ny studie ges råd om hur skillnaden mellan beräknad och faktisk energianvändning i nya flerbostadshus kan minska. Ett bättre samarbete mellan arkitekter och teknikkonsulter i tidiga skeden av projektet är grundläggande för en förbättring. Att minimera längden på rör- och kanalsystem har en avgörande betydelse.
Bebos förstudie ”Ändrade arbetssätt för att minska energigap i nya flerbostadshus” undersöker orsakerna till energigapet, skillnaden mellan beräknad och faktisk energianvändning. Nya energieffektiva flerbostadshus använder ofta upp till 50 procent mer än beräknat. Bristerna beror främst på fel i projektering, byggprocess och idrifttagning. Eftersom många avvikelser inte kan rättas till i efterhand är det avgörande att de hanteras tidigt i projekten. Byggherrarna bör därför främja ett tidigt samarbete mellan arkitekter och tekniska konsulter.
– I tidiga skeden sätter man grundförutsättningarna för hur energieffektiv en byggnad kan bli, sa Per Kempe, Rise, när studien presenterades nyligen.
Han är tillsammans med Eva-Lotta Kurkinen, även hon vid Rise, ansvarig för studien.
Eftersom energianvändningen idag ofta är låg i nya flerbostadshus blir detaljerna i projektering, utförande, injustering, idrifttagning och drift viktiga. Fokus bör ligga på att hantera värmeförluster relaterade till distributionssystem, luftflödesbalans, köldbryggor, lufttäthet samt drift- och energiuppföljning. Bland annat krävs att schakt samt rör- och kanalstråk placeras så att längden på distributionssystemen minskar och därmed värmeförlusterna.
Fastighetsägare bör säkerställa att erfarenhetsåterföring sker både inom och mellan projekt – då kan man successivt förbättra projekten.
Verifiering av delsystemens funktion och energianvändning är betydelsefullt. Det krävs noggranna analyser av energigapen i ett tidigt skede. Annars finns risk för att flera små energigap på några kWh/m2, år var, tillsammans blir 10–15 kWh/m2, år. Värmeförlusterna måste beräknas utifrån verkliga förhållanden och schablonvärden bör inte användas.
Systemen ska utformas så att det skapas goda förutsättningar för uppföljning av funktioner och energianvändning genom mätning. Det är ofta svårt att installera mätare i efterhand.
Rekommendationen är att följa Svebys mätanvisningar för att säkerställa att rätt energier mäts och analyseras för att minimera energiförlusterna. Under idrifttagningen ska en relationsenergiberäkning göras. Den utgår från hur flerbostadshuset faktiskt blev byggt och bygger på mätningar och prestandaprov för olika delsystem. Relationsenergiberäkningen tar hänsyn till förändringar av systemval och produkter som har gjorts under entreprenaden. Den beaktar också avvikelser från projekteringen som upptäckts vid idrifttagning och injustering.
Studien omfattar nio vägledningar som stödjer bättre arbetssätt, erfarenhetsåterföring och kompetenshöjning. Dessa faktorer kan bidra till att minska energigapen i byggprojekt. Det handlar bland annat om att identifiera vad som behöver göras annorlunda i framtida projekt för att minska avvikelserna.
– Fastighetsägare bör säkerställa att erfarenhetsåterföring sker både inom och mellan projekt. Då kan man successivt förbättra projekten, sa Per Kempe.
Det är viktigt att ta ett helhetsgrepp och att ta hänsyn till alla små faktorer, från installationer till klimatskal för att minska energigapet.
Vägledningarna bör spridas till dem som arbetar med energifrågor i byggprocessen och användas i utbildningar för bygg- och VVS-ingenjörer. De kan också fungera som hjälp- och informationstexter i byggnadsenergiprogram och Svebys Energihjälpen.
Värmeförluster i distributionssystemen för varmvatten och VVC beror på antalet löpmeter rör som behövs för att skapa ett fungerande system, betonade Per Kempe. Projekt där det finns stor risk för höga VVC-förluster är smålägenheter, som studentbostäder, och lamellhus med fördelning under bottenplattan. En vanlig lösning i flerbostadshus utan källare är att varmvatten- och VVC-rören dras i isoleringen under bottenplattan mellan fördelnings- och samlingsrör och schakten. Det innebär onödigt många löpmeter rör och motsvarande mängd rörisolering.
– Ett bättre alternativ hade varit att spegelvänd lägenheterna med schakten mot varandra och mata rören ovanför bottenvåningens undertak. Då hade man fått betydligt färre löpmeter rör, sa Per Kempe.
Stora VVC-förluster innebär en ökad risk för övertemperatur under sommaren, då mer internvärme avges. Produktionskostnaderna kan också bli högre på grund av mer isolering, bättre fönster, mindre boyta med tjockare ytterväggar.
Den extra värmeenergin som krävs för att täcka värmeförlusten vid höga VVC-förluster innebär sämre avkylning och högre returtemperatur om fjärrvärme används. Används värmepump behövs mycket spetsvärme.
Samtidigt är beställarna rädda för att styra upp för mycket för då får de ett konstruktionsansvar och det vill de undvika.
Värmeförluster från ventilationssystemets ut- och avluftskanaler är en annan orsak till energigap. Det är relativt vanligt att dessa kanaler endast har kondensisolering mellan ventilationsaggregat och kanalernas huvar. När ventilationsaggregatet är placerat i källaren och ute- och avluftshuvar ovan yttertak blir värmeförlusterna relativt stora.
Går frånluftskanalerna på vinden där det är kallt kommer frånluftstemperaturen sjunka något innan den kommit till ventilationsaggregatet. Då kommer temperaturen efter värmeväxlare på tilluftssidan bli något lägre och då behövs mer eftervärme erfordras. Värmeförluster från tilluftskanalerna påverkar behovet av radiatorvärme i lägenheterna.
Luftflödesbalansen, relationen mellan till- och frånluftsflöde, är viktig för god funktion och låg värmeanvändning. Vanligtvis eftersträvas en balans på 0,90–0,95 för att skapa ett svagt undertryck av fuktsäkerhetsskäl. Det innebär också att det inte läggs över för mycket värmelast på lägenheternas radiatorer, vilket försämrar energiprestanda. Därför är det viktigt att det finns förutsättningar att noggrant justera in samt mäta luftflödena till och från varje lägenhet. Det ska finnas tillräckligt med utrymme för raksträckor för kanalerna. Vid tryckskillnader/ olika luftflödesobalanser finns risk för att lukter sprids mellan lägenheterna via el- och data-rör samt rör-i-rör-system som saknar tätningsringar.
Bristande funktion hos FTX-aggregat är ytterligare en orsak till energigap. Fuktalstringen i flerbostadshus är en utmaning för aggregatets funktion när det är kallt ute. Under avfrostning krävs tillskott av värmeenergi och värmeeffekt för att kunna hålla önskad tilluftstemperatur.
Om FTX-aggregatet skulle stanna på grund av att avfrostningen inte fungerar sprids även lukter i byggnaden. Om brand skulle uppstå fungerar heller inte fläkt-i-drift som skydd mot brandgasspridning.
I tidiga skeden sätter man grundförutsättningarna för hur energieffektiv en byggnad kan bli.
För att värmeanvändningen inte ska bli betydligt högre än projekterade värden är det viktigt att inte ha för stor skillnad mellan börvärden för olika installationssystem. Nyare flerbostadshus har två temperaturstyrningar: en för tilluftstemperaturen och en för radiatorsystemet via termostater. I flerbostadshus med FTX bör börvärdet för radiatorsystemet vara +21⁰C och börvärdet för tilluftstemperaturen runt +18⁰C.
Köldbryggor påverkar också energianvändningen i husen. Byggnader med stommaterial som leder värme bra har i regel större köldbryggor, men det beror även på konstruktionen. De vanligaste och största köldbryggorna finns bland annat kring fönster- och dörrinfästningar, hörn samt genomföringar för rör och kanaler.
Även lufttätheten påverkar byggnadens energiprestanda. Hög lufttäthet säkerställer god luftflödesbalans i FTX-aggregat och förhindrar drag. Risken för fuktproblem och oönskad luftrörelse i konstruktionsdelarna minskar också. Dessutom begränsar lufttätheten spridning av föroreningar mellan lägenheter och hindrar insug av markradon.
– Det är viktigt att ta ett helhetsgrepp och att ta hänsyn till alla små faktorer, från installationer till klimatskal för att minska energigapet, summerade Eva-Lotta Kurkinen under presentationen av studien.
Per Kempe pekade på att valet av entreprenadform kan ha betydelse.
– Mycket görs på totalentreprenad, vilket innebär att beställarna måste styra upp vissa saker. Samtidigt är beställarna rädda för att styra upp för mycket för då får de ett konstruktionsansvar och det vill de undvika. Därför är det viktigt med branschrekommendationer så att det är branschen som anger hur vissa saker bör göras.
Läs rapporten här.
