Århundraden möts i Norrtäljes nya badhus
Noggranna betonganalyser och tätskiktsarbeten har varit viktiga för att skapa Norrtäljes nya badparadis. 20 procent mer besökare än väntat tar chansen att bland annat åka i vattenruschbanan som startar högst upp i ett vattentorn från 1915.
För 1,5 år sedan öppnade simhallen som tar emot mellan 500 och 1 000 besökare dagligen. Badet med vidsträckt utsikt över den uppländska staden med 57 000 fastboende nominerades till årets bygge 2015. Vinnare av utmärkelsen blev dock rådhuskvarteret i Kristianstad.
Liksom många nya badhus har det i Norrtälje vattenrutschbana, barnbassänger, undervisningsbassäng med 33-gradigt vatten och höj- och sänkbart golv, relaxavdelning och bubbelpooler – utöver 25-metersbassängen med åtta banor. Badtemperaturen i den stora simbassängen är cirka 27 °C. Värmen känns också i luften och som besökare får man snabbt lust att byta om till badkläder, i stället för att svettas i varm tröja och byxor.
– Det är varmt att jobba här, men kroppen vänjer sig, så att alla andra platser i stället känns kalla, säger badhuschef Erika Bergerfelt.
I det stora hela tycker hon att arbetsmiljön i det nya badet är avsevärt bättre än i de äldre badhus där hon arbetat tidigare. Dagsljuset flödar in genom fönsterväggarna och med hjälp av tydliga regler för renlighet och dusch före badet hålls nivåerna av klor i vattnet och luften nere. Temperaturer och fuktnivåer i inomhusluften hålls på en nivå som passar de badande.
– Det ska kännas som att det är sommar härinne – det ska vara skönt så att ingen klagar. Samtidigt måste man hålla ordning på ångtrycket, så inte anläggningen förstörs, säger Jonas Karlsson, vvs-projektör från Tjuren Projektpartner.
Som i alla badhus är det luft, fuktighet och värme som ska matchas i en komplicerad ekvation. Ventilationsluften måste tillföras på rätt ställen och med rätt flöde, för att undvika kallras och drag som kan kännas obehagligt för de badande. På fönsterväggen längs 25-metersbassängens långsida blåser varmluft upp på rutorna från galler i fönstrens nederkanter. Tilluftens temperatur kan komma upp i närmare 40 °C. Frånluften förs ut via ett galler uppe under taket.
Något som gör Norrtälje badhus unikt är hopbyggnaden med ett gammalt vattentorn som stått på berget sedan 1915. En trappa leder från barnpoolavdelningen upp på insidan av tornets vägg som numera är beklädd med en speciell tätskiktsduk med högt motstånd mot ångtryck och ovanpå den oljad lärkpanel. I tornets botten finns en rund pool och mittemot trappan en klättervägg. En strid ström av barn klättrar upp på väggen och hoppar sedan ner i poolen.
Andra väljer att ta trappan upp till starten på vattenrutschbanan, för att fara nedför forsen på stora åkringar. Den gröna rutschbanan löper som en ringlande orm på utsidan av vattentornet och slutar inomhus, i en liten bassäng bakom barnvattenlandet Lillpoolen. Att få in de tekniska installationer som krävs här i gränslandet mellan gammalt och nytt har varit en av de största utmaningarna i projektet.
– Det handlar om mycket luftsnurr, så två mastiga kanaler om 1 000 gånger 800 millimeter behövs där. Ett tag trodde vi att vi skulle få riva tornet, eller att det skulle rasa av sig självt när vi höll på med arbetet, men till slut gick det ändå bra, säger Jonas Karlsson.
Resultatet blev en kulvertlösning mellan det nya och det gamla, vilken krävde en hel del precisionsarbete vid sprängningarna i berget.
Att hålla kostnaderna nere har inte oväntat varit en röd tråd genom projektet. Slutnotan för enbart badhuset, inklusive vattenrening, har landat på 164 miljoner kronor. Om maskinhallar och andra konstruktioner runtomkring räknas med blir det 179 miljoner kronor. Samverkansentreprenaden har bidragit starkt till den goda ekonomin.
– Exempelvis arbetade vi som huvudentreprenör utifrån principen att om vi gjorde någonting bättre och billigare så delade alla projektdeltagare på vinsten. Annars fick vi ta förlusten. Totalt blev projektet en miljon kronor billigare, som vi delade på, säger Carina Lind, entreprenadingenjör hos Cobab.
– Vi har haft tur med entreprenören, vilket är oerhört viktigt, säger Leif Söderbäck, energisamordnare hos Norrtälje kommun.
Marie Granmar, ur Energi & Miljö nr 4/2016 sid 27-30
Detta är en kortad version. Läs hela reportaget i Energi & Miljös digitala utgåva (exklusivt för prenumeranter och medlemmar i EMTF).
