TEMA/Energieffektivisering | 4 jul 2022

Aktiva samarbeten bakom passiva hus

Nyligen besöktes Västerås av ett tiotal personer från Karlstads universitet (KAU) och Karlstads bostads AB (KBAB). Detta för att under arkitekten Hans Eeks guidning få se och känna på ETC Byggs nya klimatpositiva hus. Besöket inspirerade oss att fundera lite närmare på hur det kommer sig att vissa byggen blir bra och andra mindre bra, ur energi- och klimatperspektiv.

I många sammanhang har Sverige lyfts fram när det gäller energiarbetet. Koldioxidskatten har varit ett framgångsexempel, som snabbt förändrade energimixen. Men tittar vi närmare på energianvändningen i husen och ansträngningar att minska energin i befintlig bebyggelse, halkar vi efter flera andra länder (1). EU:s mål vad gäller energieffektivisering har vi inte kunnat uppfylla än. Danmark och Norge har till exempel hårdare krav vid nybyggnation och ett mer utvecklat stödsystem, också för småhusen (2).

Tas goda exempel och andras erfarenheter om hand? Ja och nej. 1980-talet innebar ett uppsving för energieffektivt om- och nybyggande. Sveriges första ”ekoby”, Tuggelite, såg dagens ljus 1984 i Karlstad. Här förenades energieffektivitet med sol- och pelletsvärme, vattenrening och odlingsmöjlighet med mera. 1982 byggdes Årsta vårdcentral utanför Uppsala, som länge var den energisnålaste byggnaden i Sverige. Efter optimering av driften låg fjärrvärmeanvändningen på 35 kWh/m2, år.

Dessa fick efterföljare, men Eksta bostads AB i Kungsbacka, som konsekvent byggde hyreshus med sol- och biobränsle från denna tid, fick få efterföljare trots god ekonomi. Varför blev det så?

En gemensam nämnare för många lyckade byggen, när vi tittar specifikt på energianvändningen, är noggrannheten i utförandet. Idén med passivhuset, som Hans Eek blev pappa till i Sverige, var i mångt och mycket att bygga ett hus som utan en mängd ”ingenjörsmässiga julgranar” i form av invecklade installationer (till exempel värme och ventilation) skulle vara energisnåla.

 

Det självklara var och är då tjock isolering, de bästa fönstren och hög täthet i huskroppen kombinerat med en högeffektiv ventilationsanläggning med värmeåtervinning

                                                                      Hans Eek

Hög täthet går inte att uppnå utan att flera yrkesgrupper är väl medvetna om hur de olika arbetsinsatserna i huset samverkar. Eller motsatt, att en hantverkare kan ”förstöra” resultatet av en annan hantverkares noggrannhet i utförandet. Radhusen i Lindås utanför Göteborg (2001) och flerbostadshusprojektet Seglet hos KBAB är två tidiga exempel på att många timmar lades på information och utbildning av de medverkande hantverkarna.

Kollegerna Malin Olin och Jens Beiron studerade tillsammans med en av de medverkande hos KBAB, Willy Ociansson, ombyggnadsprocessen av Orrholmen, ett miljonprogramområde i Karlstad. Arbetet sammanfattades väl i Bebo-rapporten med rubriken ”Kreativitet, uppfinnarjockar och stöllighet” från 2011 (3). Här fastställs att människorna i processen är centrala. Både som enskilda personer och i samverkan med andra. KBAB hade under mer än tio år en väl sammansvetsad personal med en värdegrund som tillsammans med andra företag, hyresgäster och enskilda åstadkom mycket fina resultat, inte minst när det gällde energieffektivisering.

Malin Olin menar att tre saker är avgörande för det hållbara byggandet:

• Vilja: Man måste vilja göra bra saker, ha insikt om varför det är bra/nödvändigt, ha ett engagemang
• Våga: Man måste våga göra nya saker, våga förändras, ta konsekvenser av de insikter man har
• Kunna: Man måste ha kunskapen att göra rätt saker, men också mandatet att kunna genomföra förändringar

När lagen om klimatdeklaration började gälla vid årsskiftet, riktade den nytt ljus på byggsektorns koldioxidutsläpp. ETC Byggs femvånings flerbostadshus i Västerås ligger lågt både i kWh och CO2. Husen är byggda i trä, trä och … trä.

Stommen är korslimmat LVL (fanérlaminatträ) med träullsisolering i väggar och tak. Stora trähus blir allt vanligare, men studier inom interregprojektet Biosirk visar att denna typ av isolering ännu inte fått stort genomslag. Detta trots fördelar som förnybarhet, fuktabsorptionsförmåga och bättre arbetsmiljö.

ETC-huset använder 35 kWh el/m2, år, utan att egenelen från takets 350 m2 solceller är medräknad. Solelshubben på vinden med tillhörande batterilager reglerar egenanvändning, lagring och försäljning av el. Ändå är det avsaknaden av något som imponerar mest. Det finns inga radiatorer och inga golvvärmeslingor. Det finns överhuvudtaget inget vattenburet värmesystem i huset.

När spillvärmen från sol, människor och hushållsapparater inte räcker till, sker tillsats genom förvärmning av tilluften. Vid studiebesöket nämns det av

Hans Eek som en självklarhet, att av utsläpps- och kostnadsskäl undvika kilometervis med ”onödiga” elementrör.

– Det är ju ett passivhus, poängterar han.

Det görs imponerande om- och nybyggen i Sverige i dag, vilket vi bland annat kan följa i Energi & Miljö. Här lyfts några exempel från nu och då. Många är de enskilda människor som är avgörande för att dessa byggprojekt och för övrigt mycket i den dagliga driften och underhållet ska fungera.

Flera av dessa personer, från arkitekten över driftteknikern till initiativrika boenden, är värda all uppmärksamhet.

Text: Are Kjeang och Kenny Pettersson