TEMA: FRAMTIDENS BYGGNADER | 11 apr 2023

Regler för framtidens byggnader

Ventilation har två mål: säkra komfort och skydda människors hälsa. Synsättet har växlat historiskt. Ventilation har ibland setts som ett medel för hälsoskydd. Ibland bara för komfort. Vilka krav kan och bör dagens myndigheter ställa på ventilation i framtidens byggnader?

Grundbulten i bygglagstiftningen är PBL. Där ställs krav på byggnaders väsentliga tekniska egenskaper, såsom säkerhet och hälsoskydd. Komfort och hög standard är främst ägarens ensak.

Kravet på ventilation och luftkvalitet preciseras i PBF: byggnaden ska vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att den inte medför en oacceptabel risk för användarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften.

Hygien är möjligheten att hålla sig själv och miljön ren. Hälsoskydd är åtgärder för att förebygga eller undanröja olägenheter för människors hälsa.

Kontor har ”allmänventilation”, främst för behaglig temperatur. Bostäder för att hantera matos från kök, fukt från badrum, lukt från toaletter, föroreningar från doftljus, städkemikalier och annat. I äldre hus med fönstervädring, otätheter och rumshöjd. I nyare med fläkt. Dessa lokaler är inte dimensionerade för rökning, oförsiktig användning av lösningsmedel och andra föroreningar.

Samlingssalar och lärosalar ventileras för luktnivå och temperatur. Koldioxidhalten ökar, men utan risk. Syrehalten är konstant. Luften tillförs biologiskt material från personer och fibrer från kläder. Förr byggdes rummen med stor rumshöjd som effektiv luftbuffert, och med höga fönster för effektiv vädring. I nämnda lokaler är ”allmänventilation” normalt tillräcklig. Men tobaksrökning och annat förorenande ska inte ske inomhus.

Industrier, laboratorier och liknande lokaler, där farliga ämnen bildas och hanteras, kräver särskild ventilation. Den ska säkra nivåer under gällande hygieniska gränsvärden. Sådan ”processventilation” är självklart ett viktigt hälso­skydd.

”Allmänventilation” har främst syftet att bidra till termisk och olfaktorisk (lukt) komfort. Dess roll som hälsoskydd är begränsad, i strid mot en utbredd uppfattning.

Uteluften i hela Sverige är god, en bra råvara för ventilation. Förorenad luft kan finnas lokalt, i trånga trafikerade gator och intill förorenande verksamheter. Utevistelse är bra för hälsa. Stockholms stad har en app där man kan avläsa uteluftens kvalitet på den plats man befinner sig. För innemiljöer finns nu ett stort utbud av luftrenare för dem som vill känna sig trygga.

Myndighetskrav på ventilation bör ifrågasättas.

Smittosamma sjukdomar är svåra. Har ventilation betydelse i trångt befolkade utrymmen? Som smittskydd förespråkas ofta avstånd, handtvätt, munskydd och ett allmänt klokt agerande i enlighet med FHM:s råd. Sjukdomar som sprids med luftburen smitta, mässling, influensa och vattkoppor, kanske även covid-19 är svåra. Ventilationens betydelse är kanske begränsad.

Syret tar inte slut i ett oventilerat rum. Syrehalten är alltid 21 procent, även på höga bergstoppar. Men där är trycket lågt, man behöver andas mer och snabbare. Koldioxidhalten inomhus är 600–1 500 ppm. Hygieniskt gränsvärde är 5 000 ppm (8 h), 10 000 ppm (15 min) men helt ofarlig högt över dessa nivåer.

Sedan 1800-talet har koldioxid använts som mått på ”crowd poison”. Detta gift troddes komma från människors hud och lungor och orsaka trötthet. Denna sägen är ännu levande. Självklart kan bioeffluenter och kroppslukt ge effekter via luktsinne – men inte risk. Detsamma gäller obehaglig lukt från fukt i källare.

Myndighetskrav på ventilation bör ifrågasättas. I dag ställs krav på ett medel – en viss teknisk lösning, ”luftväxling”. De tre myndigheterna gör detta misstag. De måste ställa teknikneutrala i funktionskrav.

Förr kunde kanske krav på luftväxling accepteras. För tio år sedan var det till rimlig kostnad inte möjligt att verifiera kraven som 2011 infördes i PBF. Numera finns praktiska möjligheter mäta och verifiera.

Kravet avser partiklar som PM2.5 och gaser som kolmonoxid, bensen, PAH, kvävedioxid med flera – farliga partiklar och gaser som WHO förtecknat. Detta är något nytt – ett paradigmskifte. Ett nytt sätt att bedöma hälsorisker. Vi kan nu mäta det som förr krävde forskningslaboratorier. Nu behövs utrednings- och utvecklingsarbete. Vad ska mätas och hur? Nya metoder kommer att revolutionera branschen.

Myndigheternas nuvarande regler, som fortfarande gäller, är undermåliga. De saknar relevans för hälso­skydd. De ställer krav på komfort och låter inspektörerna tro att detta är krav på hälsoskydd.

Men det finns möjligen ett undantag: orimligt låg komfort. Om diskomforten närmar sig det man i juridiken kallar en ”störning” av betydande slag. Men här krävs omdöme – särskilt i byggnader med stora kulturvärden som har starkt skydd från PBL, MB och Arbetsmiljöverket.

Äldre byggnader ska vid OVK bedömas utifrån de ”föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk”. Hantering av äldre byggnader kräver stor kunskap – som sällan finns. För åtgärder i en byggnad gäller PBL:s varsamhetskrav och förvanskningsförbud.

Om inga åtgärder görs kan befintligt system bevaras. Vid ändring kan reglerna anpassas och avsteg göras med hänsyn till byggnadens förutsättningar och ändringens omfattning (8 kap, 7§). Här görs ofta grova fel. Men rätt specialister, ny mätteknik, en relevant förstudie och utvecklade rutiner för OVK kan öppna vägen för bättre skydd av kulturvärden, ekonomi och hälsa. Regler och riktlinjer för skydd av kulturvärden bör aktivt utvecklas.

Forskningen om ventilation och hälsa har en bedrövlig historia. I tydliga paradigmskiften har ”etablerad kunskap” drastiskt förändrats.

Olägenhet för människors hälsa är enligt MB en skadlig påverkan på en individ. Det är en ”störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig”.

Koldioxidhalter i nivåer över 1 500, 2 500 ppm och kanske mer, är absolut inte en störning i lagens mening (känt sedan 1862). Inte heller en motsvarande ökande halt bioeffluenter (etablerad kunskap sedan 1923). Det finns ingen risk för ”menlig påverkan”. Har Folkhälsomyndigheten (FHM) givit bra information till kommunerna? FHM:s råd påbjuder en helhetsbedömning. Mot detta står en rad bristfälliga förelägganden. Dessa har ibland inneburit skador på kulturarvet och stora helt onödiga kostnader för fastighetsägare. Bör juridiskt sakkunniga utreda detta?

Arbetsmiljölagens krav på inneluften är vag. Luften ska vara ”tillfredsställande”. Klokt nog har Arbetsmiljöverket (AV) tagit bort det grovt vilseledande rådet om 1 000 ppm. FHM bör gå samma väg.

Forskningen om ventilation och hälsa har en bedrövlig historia. I tydliga paradigmskiften har ”etablerad kunskap” drastiskt förändrats. Nya generationer forskare har revolterat, lämnat det gamla och valt nya moderna synsätt – trots att verkligheten ofta varit nästan densamma.

Under sent 1800-tal sågs venti­lation som ett hälsoskydd. Med Nobelpriset 1905 till Robert Koch kom genombrottet för bakteriologi. Äldre miasmatisk sjukdomsteori krossades. Nytänkandet fick stöd i vetenskaplig fysiologi och banade 1923 väg för rapporten New York State Commission of Ventilation.

Oljekrisen på 1970-talet krävde värmeåtervinning och sänkt luftväxling. Men 1981 kom en stark reaktion från tobaksindustrin. Det stod då klart att även passiv rökning gav ökad risk för lungcancer, men de ansåg att rökning inomhus utan risk kunde möjliggöras med tillräckligt hög luftväxling. Detta genomfördes på 1990-talet, men då med motivet att det skulle bota ”sjuka hus” och en hotande allergi­epidemi.

En rapport från Healthvent project 2018 påbörjade vår tids nytänkande. Nya regler från Boverket ska ut på remiss. Snart vet vi hur de tänker. Även Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten behöver nya regler.

Text: Göran Stålbom