Regeringens byggstöd får kritik

Riksrevisionen kritiserar utformningen av det renoverings- och energisparstöd som lanserades för tre år sedan.

REVISION. Regeringens satsning på stöd till renovering och energieffektivisering kritiseras i en utredning från Riksrevisionen. Stödet infördes 2016 och avslutades i år. Myndigheten konstaterar att satsningen – som skulle bidra till såväl energi- som bostadspolitiken och samtidigt skydda hyresgästerna från stora hyreshöjningar – inte fullföljt sitt mål. Riksrevisionens granskning visar att stödet endast hade begränsade förutsättningar att påverka renoverings- och energieffektiviseringstakten. Stödets hyresrabatt dämpar hyreshöjningar, men hindrar inte att de ändå kan bli stora vid omfattande renoveringar.

Stödet var uppdelat i två delar, en renoveringsdel, som utgjorde en hyresrabatt till hyresgästerna, och en energieffektiviseringsdel som gick direkt till fastighetsägaren. Det visade sig dock att ersättningsnivåerna var för låga och det var för krångligt att söka bidragen, vilket fick till följd att endast en del av pengarna söktes.
– En viktig slutsats är att regeringen inte hade tillräckligt bra beslutsunderlag när man införde stödet, säger Linda Sahlén Östman, projektledare för granskningen hos Riksrevisionen.

Fastighetsägarnas intresse för att söka stödet har också varit svagt. Endast 353 miljoner kronor i stöd har beviljats, varav 228 miljoner har betalats ut. Totalt skulle 800 miljoner kronor delas ut varje år mellan 2016 och 2019.
– Det svaga intresset förstärktes också av att fastighetsägarna inte i förväg kunde förutse hur mycket stöd de skulle få, säger Linda Sahlén Östman.

Krångliga villkor och höga administrativa kostnader, samt högt risktagande är några av orsakerna till att få fastighetsägare sökte, menar Riksrevisionen. Flera av de brister som Riksrevisionen identifierar, till exempel frånvaron av konsekvensanalyser, har även tidigare konstaterats vid ett antal andra statliga satsningar och reformer – vilket också lyfts fram i Riksrevisionens årliga rapport för 2019. De 129 projekt som fått pengar har ännu inte följts upp, det är Boverkets uppgift, enligt Linda Sahlén Östman.

– Än så länge är det inte så många projekt som fullt ut hunnit genomföras. Vi har inte gjort någon effektutvärdering, utan har analyserat om utformningen av det här stödet hade förutsättningar att nå målen, säger Linda Sahlén Östman. Ytterligare en orsak till att få velat söka är, enligt Riksrevisionen, den långa tid det tar innan bostadsbolagen får ut sina pengar, eftersom energieffektiviseringsdelen av stödet inte betalas ut förrän en ny energideklaration skickats in, vilket tar minst två år efter det att åtgärderna är genomförda. Till det kommer att fastighetsägaren åtar sig att ge en hyresrabatt i sju år, som i sin tur ska utvärderas.
– Det är en lång process för både fastighetsägarna och länsstyrelsen – som har det administrativa ansvaret – att ta in dessa utvärderingar, säger Linda Sahlén Östman.

Riksrevisionen kommer i sin utredning med några förslag om hur framtida stöd för energisparande ska bedrivas:
• Utforma stödet utifrån en analys av vilka specifika problem det ska avhjälpa och en konsekvensanalys av tänkbara effekter av stödet
• Analysera konsekvenser av avgränsningar till specifika bostadsområden före införandet, för att undvika avgränsningar som innebär att många stödmottagare med renoveringsbehov och potential att energieffektivisera utestängs från att söka stödet
• Se över och förenkla ansöknings- och uppföljningsprocessen utifrån fastighetsägarnas behov av planeringshorisont i utformningen av stödet

Text: Mark Kretz