Örebro gillar Tichelmann

Det tyska systemet för värmedistribution, Tichelmannsystemet, har inte slagit igenom i Sverige, trots att förespråkarna menar att det blir både enklare att hantera och konstruera. Undantag finns dock. Energi & Miljö har besökt Örebrobostäder.  I källaren i ungefär hälften av husen i bostadsområdet Varberga i Örebro finns en uppfinning som den tyska vvs-ingenjören Albert Tichelmann presenterade för cirka 100 år sedan. Ett värmesystem som skulle komma att bära hans namn: Tichelmannsystemet. Det har spridit sig i hemlandet Tyskland, men har haft svårt i portgången i Sverige.

Endast i vissa regioner har man insett storheten i detta. En sådan region är Örebro, där Varbergaområdets ägare, Örebrobostäder, är en stor användare av systemet.

Omkring hälften av bostadsbeståndet har någon form av Tichelmannsystem.  OmbyggnadVarbergaområdet byggdes under miljonprogrammets dagar och består av cirka 1 600 lägenheter fördelade på 16 gårdar. Varannan gård är uppbyggd med Tichelmannsystem, då de är utformade med fyra hus som i en fyrkant. Varannan gård består av tre huskroppar och har tvårörssystem. Tichelmannsystem även där hade krävt ett tredje rör, vilket medfört dyrare installation. Nu håller man på att bygga om ett drygt hundratal av lägenheterna i en första etapp.

– Att Tichelmannsystemet slog igenom beror nog på att vi i Örebro hade drivande tekniker – både konsulter, entreprenörer och leverantörer – som såg till att systemet installerades i en mängd fastigheter under 1950 och 60-talet, då vårt bestånd växte som mest, berättar Sven-Gillis Hagberg, Örebrobostäder.

I resten av Örebro finns – liksom i Varberga – hela bostadsområden där Tichelmannsystemet är grundsystem för värmedistributionen, kopplat till ett- eller tvårörssystem för värmedistribution på våningarna och i lägenheterna.  

Cirkel

Med Tichelmannsystemet (eller som det också kallas trerörssystem eller tryckfallsutjämnat system – på engelska reverse-return system)  förenklar man injusteringen, eftersom det råder samma differenstryck över hela systemet

– Här har man inte gått så långt att man tillämpar systemet i några lägenheter, utan i horisontella huvudstammar i källarna, berättar Åke Eriksson , projektledare vvs inom Örebrobostäder.

Numer är dock Tichelmannsystemet inte aktuellt, av flera skäl.

– Vi bygger inte längre stora bostadsområden, som man gjorde för 20 till 30 år sedan. Det kan också bli dyrare att installera Tichelmannsystem eftersom det ibland behövs ett tredje rör för att få cirkulationssystem. Däremot behåller vi systemen när vi bygger om – de är bra driftekonomiskt och lätta att injustera.

Ett sådant område som nu byggs om är just Varberga, där man valt att behålla Tichelmannsystemet i samband med ombyggnaden, där även stora energisparåtgärder vidtas.

Åke Eriksson:

-Systemet håller hög kvalitet och det finns därför ingen anledning att byta ut det nu när vi bygger om. I ett Tichelmannsystem slipper man ju också gruppventiler för injustering. I och med att vi minskar energianvändningen kan vi ytterligare sänka flödet och därmed också pumpbehoven.

Anledningen till att man inte använder Tichelmannsystem i nyproduktion är att rördimensioner och flöden i dagens värmesystem har minskat kraftigt, jämfört med dem som projekterades för 30 till 40 år sedan.

– Med dagens små system är tryckfallet inte tillräckligt för att man ska kunna använda Tichelmannsystemet. 

Fakta Tichelmannsystemet   

Systemet bygger på två rör i ringform, till vilket alla värmeavgivande apparater är kopplade. Tilloppets dimension minskar och returens dimension ökar vartefter apparaterna är inkopplade. På så sätt får varje apparat (det kan vara både radiatorer, värmare, eller avgreningar från horistonell stamledning) det önskade flödet och därmed värme efter injustering. I det fall man har stamledningen som Tichelmannsystem behöver bara radiatorerna på respektive våningsplan injusteras. Båda rören har sammanlagt samma längd. Det krävs dock – om rörsystemet inte är i ringform – ett tredje rör (så kallat trerörssystem) som kopplar ihop början och slutet på cirkeln.   

Bildtexter: Åke Eriksson (t h) uppskattar de befintliga Tichelmannsystemen, men använder inte lösningen i nyproduktion. De nya systemen är för små för att det ska fungera. Till vänster Sven-Gillis Hagberg. Foto: Mark Kretz

Cirkeln är finessen i Tichelmannsystemet, som behålls trots en omfattande ombyggnad av ett av de bostadsområden där det finns.Foto: Åke Eriksson, Örebrobostäder