Film + text | 28 okt 2014

I Karlstad blir solen till kyla

I Karlstad testas den första kommersiella anläggningen för kyla från solenergi med fasomvandlingsteknik. Ett problem var anläggningens vikt – byggkostnader och takförstärkningar utgör halva projektbudgeten. – Karlstad har en solinstrålning per kvadratmeter bland de bästa i Sverige. Men när jag började räkna på kostnader och teknik kom jag snabbt fram till att akilleshälen var att själva solvärmeinstallationen skulle bli för tung för taket på den lagerbyggnad där anläggningen skulle stå, säger Jan Möttönen, teknisk chef för företagets produktion.

Man kan nog säga att vi kommer upp i en momentan effekt på 45kW för hela anläggningen vi optimala förhållanden.

Kylan används i första hand för kylning av kontoren, och till viss del för kylning av kvarnarna som mal kaffebönor. Ändå hamnade det hos industriteknikern Jan Möttönen. Han förklarar det med att projektet inte var en nyckelfärdig enhet, utan snarare ett forsknings- och utvecklingsprojekt som inte direkt var knutet till fastighetsdriften. – Detta är ett unikt projekt och därför har vi och inte fastighetsorganisationen hand om det. Med stöd från EU blev solkyleinstallationen i Karlstad möjlig. Tekniken bygger på att fasändringsmaterial tar upp och avger energi. Jan Möttönen ansvarar för anläggningen. Foto: Mark Kretz

Att han har projektansvaret har också inneburit att styr- och övervakningslösningen är baserad på industristandarder i form av PLC, och inte en DUC-lösning som ju är det vanliga inom fastighetsautomation. – PLC är lämpligt för oss, eftersom det är en för oss välkänd styrmiljö, säger Jan Möttönen. Solfångarfältet, som består av 130 solfångare, har en yta på 180 kvadratmeter och monterades i somras. Tekniken bygger enkelt uttryckt på att varje solfångarrör är fyllt med fasändringsmaterial (salt) som vid olika temperaturer tar upp respektive avger värme. Ju mer värme som tillförs den varma sidan, desto mer kyla kan den kalla sidan avge. Genom trögheten i systemet kan kyla även genereras kvällstid när solen gått ner och temperaturskillnaden mellan den varma och den kalla sidan minskat till cirka 15 grader, att jämföra med 80 grader när solen skiner som mest.

Varje solfångare väger cirka 100 kilo och är monterad i en stålkonstruktion. Den är i sin tur monterad på ett befintligt taket som förstärkts, allt för att klara den ökade tyngden. Solfångarnas bärande pelare är placerade rakt över de befintliga byggnadspelarna. – I princip skulle man kunna förtöja en finlandsfärja i taket och det skulle hålla, konstaterar Jan Möttönen. Total kyleffekt vid maximal solinstrålning är cirka 290 W per kvadratmeter. Projektet har totalt kostat cirka 10 miljoner kronor, varav EU-medel står för cirka hälften av investeringen. – Kostnaderna för bygget och takförstärkningsarbetena uppgår i princip till lika mycket som själva solfångarinstallationen, säger Jan Möttönen. I kostnaderna ingår också att anläggningen försetts med över 150 mätpunkter, eftersom den räknas som ett forsknings- och utvecklingsprojekt. Leverantören Climatewell har kontinuerlig tillgång till all data för övervakning.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 10/2014 sidan 28 Detta är en förkortad text. Läs hela reportaget i Energi & Miljö genom att logga in här (endast för prenumeranter/medlemmar i EMTF).