Företag söker två miljarder till energiberedskap – 790 miljoner finns avsatta
Intresset för det nya statliga stödet Energiberedskapsklivet är stort. Energimyndigheten har fått in omkring 180 ansökningar på sammanlagt två miljarder kronor. Det är mer än dubbelt så mycket som de 790 miljoner kronor som planeras för 2026 och 2027. Bland investeringarna finns reservpannor, mobila värmeanläggningar och åtgärder för att säkra fjärrvärmeleveranser vid kriser. Det är mycket glädjande att se det stora intresset för Energiberedskapsklivet, menar Ella Kilim på Energimyndigheten.
När ansökningstiden för Energiberedskapsklivets fyra första utlysningar gick ut den 30 september hade Energimyndigheten fått in omkring 180 ansökningar. Det sammanlagda sökta beloppet uppgår till cirka två miljarder kronor, medan de planerade medlen för 2026–2027 är 790 miljoner kronor.
Det innebär att företagen har sökt stöd för ungefär två och en halv gånger så mycket som den avsatta summan. Nu ska Energimyndigheten granska ansökningarna och bedöma vilka investeringar som kan beviljas stöd.
– Det är mycket glädjande att se det stora intresset för Energiberedskapsklivet. Ansökningarna visar att det finns en stark vilja att investera i åtgärder som stärker energiförsörjningens robusthet och försörjningstrygghet. Nu ser vi fram emot att påbörja beredningen, säger Ella Kilim, avdelningschef på Energimyndigheten.
Energiberedskapsklivet ska stärka energiförsörjningen vid fredstida kriser och höjd beredskap. De första utlysningarna har riktats till företag inom bland annat kraft- och fjärrvärme samt gasförsörjning.
För fjärrvärmesektorn har det varit möjligt att söka stöd för mobila värmepannor som kan användas om den ordinarie värmeproduktionen slås ut. Stödet omfattar också förstärkt skydd av kritiska pumpstationer för värme- och kyldistribution samt renovering av befintliga värmepannor för användning som reservkapacitet.
Inom gassektorn har företag kunnat söka stöd för bland annat reservkraft, nya inmatningspunkter, mobila mät- och reglerstationer samt lagerhållning av kritiska reservdelar.
Gemensamt för investeringarna är att de ska bidra till att samhällsviktig energiförsörjning kan upprätthållas även vid allvarliga störningar. Stödet är avsett för beredskapsåtgärder och inte för företagens ordinarie drift och underhåll.
Det stora söktrycket innebär inte att samtliga ansökningar kommer att beviljas. Energimyndigheten ska nu pröva projekten, men har ännu inte redovisat hur stödet kommer att fördelas mellan de olika åtgärderna.
Myndigheten uppger att det redan finns ett stort intresse för kommande utlysningar. Några besked om när ytterligare stöd kan bli aktuella finns dock inte.
Energiberedskapsklivet är en del av statens arbete med att stärka energisystemets motståndskraft och minska sårbarheten i samhällsviktig energiförsörjning. Satsningen ska bidra till att värme, kyla och gas kan levereras även när ordinarie system utsätts för allvarliga störningar.
Källa: Energimyndigheten
