Energimyndigheten föreslår stärkt fjärr- och kraftvärme
Energimyndigheten vill stärka fjärr- och kraftvärmens roll i energisystemet. Bland förslagen finns en tillfällig sänkning av energiskatten på el som används i fjärrvärmens värmepumpar och elpannor. Vi vill se ett nationellt mål för leveranssäkerhet, konstaterar Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.
Förslagen kommer efter två regeringsuppdrag där Energimyndigheten har analyserat fjärr- och kraftvärmens roll i ett energisystem som förändras, samt hur leveranssäkerheten och beredskapen inom sektorn kan stärkas. Myndigheten pekar bland annat på kraftvärmens möjlighet att bidra med lokal och planerbar elproduktion när efterfrågan är stor och på fjärrvärmens möjlighet att minska eleffektbehovet och avlasta elnäten. Energimyndigheten
– Energimyndigheten föreslår nu en rad åtgärder för att stärka fjärr- och kraftvärmen. Vi vill bland annat se ett nationellt mål för leveranssäkerhet samt en tidsbegränsad sänkning av energiskatten för el som används i fjärrvärmens värmepumpar och elpannor, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.
Den tillfälligt sänkta energiskatten ska enligt myndigheten öka flexibiliteten i värmeproduktionen och förbättra möjligheterna att använda el när den finns tillgänglig och ta till vara restvärme. Energimyndigheten vill också att fjärrvärmens nytta för elsystemet tydligare ska synliggöras i bland annat kommunal och regional energiplanering.
Bland övriga förslag finns åtgärder för att stärka försörjningen av hållbara skogsbränslen. Myndigheten pekar på behovet av bättre kunskap om hela värdekedjan, där bland annat produktion, transporter och lagring ingår. Man föreslår också att utsläpp från fossilt avfall i högre grad ska redovisas hos de verksamheter som ger upphov till avfallet i stället för hos fjärrvärmeföretagens kunder.
Beredskap är en annan central del av förslagen. Energimyndigheten vill införa ett nationellt mål för leveranssäkerheten och ändra lagstiftningen så att fjärrvärmeföretag vid kriser kan prioritera värmeleveranser till samhällsviktiga verksamheter och andra kritiska behov. Myndigheten pekar även på behovet av långsiktig finansiering av exempelvis reservkraft, reservbränslen och redundans.
– Fjärrvärmen är också en viktig del av Sveriges energiberedskap. Förmågan att upprätthålla värmeförsörjningen till hushåll, företag och samhällsviktiga verksamheter behöver stärkas för att möta framtida risker och påfrestningar, säger Gustav Ebenå, chef för avdelningen Systemanalys och statistik vid Energimyndigheten.
Källa: Energimyndigheten
