KARTLÄGGNING. | 1 sep

Kebaben visar vägen till restvärmen

Hos Kalmar Kebab finns restvärme på omkring 200 grader. Hos Sydfrys alstras omkring 60-gradig värme dygnet runt, året om. De är två av de verksamheter som pekas ut när Sweco kartlagt Helsingborgs dolda energiresurser – med hjälp av en metod som aldrig tidigare använts.

Stora mängder restvärme går i dag till spillo i Helsingborg. Genom att analysera offentliga uppgifter om företagens köldmedieanvändning har Sweco identifierat var överskottsvärme uppstår och potentialen för återvinning.

Åtta verksamheter bedömdes ha störst potential. Den högsta identifierade temperaturen, omkring 200 °C, återfanns hos livsmedelsproducenten Kalmar Kebab, som tillverkar kebabprodukter för restauranger och dagligvaruhandeln. Verksamheten är inte i drift dygnet runt eller alla veckans dagar, men året om, vilket gör potentialen intressant. Ett annat exempel är kyl- och fryslagerföretaget Sydfrys, där restvärme på omkring 60 °C genereras dygnet runt, året om.

Resultaten har verifierats genom intervjuer med företagen och visualiserats i en karta som visar var restvärmen finns och vilka temperaturer som förekommer. Informationen kan användas för att bedöma hur värmen kan tas tillvara för uppvärmning eller industriella processer i stället för att gå förlorad. I vissa fall är temperaturerna även intressanta för fjärrvärmeproduktion, särskilt om verksamheterna ligger nära befintliga fjärrvärmenät.

Hur stora energimängder det handlar om totalt har inte kunnat fastställas eftersom alla intervjuade företag inte hade tillgång till sådana uppgifter. Fokus i studien har därför legat på temperaturer samt på hur kontinuerligt restvärmen uppstår över dygnet, veckan och året.

– Variationerna mellan årstiderna är viktiga eftersom restvärmen ofta är mer värd under vintern. För vissa processer är det också viktigt att värmen finns kontinuerligt, även om det i många fall går att lösa med exempelvis värmelager, säger Emma Danielsson, hållbarhetschef Energi och industri på Sweco.

Bakgrunden är att Sweco tidigare kartlagt materialströmmar för Helsingborgs stad. Kommunen ville därefter genomföra en motsvarande analys för restvärme.

Kartläggningen beskrivs som den första i sitt slag där köldmediedata används för att identifiera möjligheter till återvinning av restvärme. Arbetet inleddes med att Sweco analyserade offentliga uppgifter om vilka köldmedier företagen använder. Företag som omfattas av reglerna för köldmedieanläggningar rapporterar uppgifter om läcksökning och kontroll till kommunen, och dessa uppgifter användes som utgångspunkt.

– Det blev ett slags skanning för att identifiera var det skulle kunna finnas mycket restvärme och hög effekt. Det är en relativt trubbig metod som fångar vissa typer av verksamheter, men inte alla. Därför kompletterade vi materialet med en befintlig rapport om spillvärmepotential i Skåne, som byggde på enkäter och antaganden, säger Emma Danielsson.

Genom att kombinera de två metoderna kunde Sweco identifiera de mest lovande verksamheterna och skapa kartan. Den kan också bli ett verktyg i kommunens etableringsarbete.

– Vi har uppmuntrat kommunens näringslivsansvariga att använda restvärmekartan i etableringssammanhang. När det är tydligt var det finns restvärme ökar chansen att nya företag lockas till kommunen och etablerar sig nära restvärmen, säger Emma Danielsson.

– Att placera sig nära restvärme gör det ju möjligt för företagen att minska energianvändningen för uppvärmning och industriprocesser. Kommunen kan på så vis uppfylla mål för både företagsetableringar och hållbarhet.

Energibolaget Öresundskraft ser också möjliga användningsområden för restvärmen i det befintliga fjärrvärmenätet. Där flera verksamheter genererar överskottsvärme kan det dessutom vara aktuellt att bygga lokala energilösningar. Restvärmen skulle även kunna användas direkt av närliggande företag.

Kartläggningen genomfördes inom EU-projektet Hydrosym, som undersöker hur städer, i samarbete med industrin, kan spela en större roll i industrins klimatomställning.