Membranrening gav 15 procent lägre klimatpåverkan
Membrantekniken vid Henriksdals reningsverk använder mer el och rengöringskemikalier än konventionell rening. Trots det visar en ny studie att klimatpåverkan är 15 procent lägre. Resultaten bygger på verkliga driftdata från anläggningen.
IVL Svenska miljöinstitutet och Stockholm Vatten och Avfall har jämfört membranbioreaktor, MBR, med konventionell aktivslamrening vid Henriksdals reningsverk i Stockholm.
Ombyggnaden av reningsverket har gjort det möjligt att studera teknikerna under verkliga förhållanden och med samma förutsättningar för det inkommande avloppsvattnet.
– Ombyggnationen av Henriksdals reningsverk har gjort det möjligt för oss att jämföra de olika tekniska lösningarna under verkliga förhållanden och med samma förutsättningar som inkommande avloppsvatten. Det finns några MBR-anläggningar i världen, men i Skandinavien är det här en av de första, och speciellt i den här storleken och med de höga reningskraven, säger Christian Baresel, senior vattenexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.

I en MBR-process separeras det renade vattnet från slammet med hjälp av membran med mycket små porer. Det ersätter den sedimentering som används vid konventionell aktivslamrening.
Vid Henriksdal ger tekniken bland annat lägre halter av kväve, fosfor och organiskt material i det utgående vattnet. Membranen avskiljer även partiklar och partikelbundna föroreningar.
MBR-processen kräver samtidigt mer el och rengöringskemikalier. Trots det visar studien att den sammantagna klimatpåverkan är lägre.
En viktig förklaring är den effektivare reningen, framför allt av kväve och organiskt material, som bidrar till lägre beräknade växthusgasutsläpp från det vattendrag som tar emot det renade avloppsvattnet.
IVL och Stockholm Vatten och Avfall har under arbetet också optimerat driften och bland annat minskat användningen av kemikalier för rengöring av membranen.
Data från fullskaledriften visar dessutom att elanvändningen för MBR-processen är betydligt lägre än vad som antogs när anläggningen projekterades.
– Vi har vetat att det krävs mer el och kemikalier för att uppnå de skärpta reningskraven på kväve och fosfor, men det känns fantastiskt att vi efter många års forskning på hur vi kan göra membrantekniken mer resurseffektiv, nu ser att vi i verklig skala uppnår de nya kraven med långt mindre resurser än design och dessutom med 15 procents lägre klimatpåverkan, säger Sofia Lovisa Andersson, utvecklingsingenjör vid Stockholm Vatten och Avfall.

Tillgången till el med låg klimatpåverkan är samtidigt betydelsefull för resultatet.
– Den högre elförbrukningen kan vägas upp av bättre reningsprestanda, och det finns fortfarande potential för ytterligare driftoptimering, säger Christian Baresel.
När fler miljöaspekter vägs in blir resultatet mer komplext. MBR har lägre påverkan när det gäller klimat och övergödning, medan aktivslamreningen presterar bättre inom flera resurs- och energirelaterade kategorier. När resultaten vägs samman får MBR ändå lägre total miljöpåverkan.
Resultaten ska presenteras vid IWA World Water Congress and Exhibition i Glasgow i oktober.
Källa: IVL