”Vi bidrar med styrning utan att påverka kylsystemen”
Kylsystem i livsmedelsbutiker står för runt 2 procent av Sveriges totala elförbrukning. Gustaf Engström på Ambidex erbjuder en lösning som förvandlar dessa kylsystem till en flexibel resurs i elnätet och ett alternativ till batterilösningar.
Gustaf Engström, vd för det Göteborgsbaserade energiteknikbolaget Ambidex, säger:
– Flexibiliteten behövs eftersom det svenska samhället elektrifieras mycket snabbt. Det är inte bara produktionen som släpar efter, utan även infrastrukturen genom elnäten.
Företaget har sitt ursprung i ett sjuårigt forskningsprojekt på Chalmers i Göteborg. Det resulterade i Tommie Månssons doktorsavhandling, som Energi & Miljö skrev om i nummer 3–4/2021. Han är i dag styrelseordförande i Ambidex.
Lösningen avlastar elnätet genom att styra effektuttaget i butikernas befintliga kylsystem när behov uppstår. Den tar bland annat hänsyn till termisk tröghet i olika livsmedel och kyldiskar, luftfuktighet, inne- och utomhustemperatur och antal dörröppningar. Tekniken kan balansera belastningen i elnätet utan att påverka kylsystemens funktion.
Kylsystem lämpar sig särskilt väl för flexibilitetslösningar tack vare sin termiska tröghet. När elpriserna är höga kan systemet förbereda sig genom att sänka temperaturen i förväg eller minska belastningen under en period. Modellerna övervakar inte bara lufttemperaturen i diskarna utan även livsmedelskvaliteten, exempelvis bakterietillväxt.
– Vi vet vad som finns i diskarna, hur temperaturen varierar under dagen och därmed hur mycket flexibilitet som kan tas ut ur varje disk. Det avgör hur mycket och hur länge man kan flexa, säger Gustaf Engström.
Ambidex lösning består av en styrbox som installeras i livsmedelsbutikens kylmaskin och kopplas till kylsystemet. I stället för att påverka kylmaskinens interna reglering läggs ett överordnat intelligenslager ovanpå det befintliga systemet. Detta styr sedan systemet utifrån antingen elnätets behov, där butiken får betalt för att bidra med flexibilitet, eller butikens egna behov, med syftet att sänka kostnaderna. I bakgrunden arbetar Ambidex modeller som beräknar vad som är optimalt, både ur ett livsmedelssäkerhets- och elnätsperspektiv.
– Vi kan bidra med intelligent styrning utan att påverka kylsystemen och det har gjort det lättare att kommersialisera lösningen, säger Gustaf Engström.
En typisk livsmedelsbutik kan spara eller tjäna in runt 50 000 kronor per år. Ungefär hälften utgörs av besparingar genom lägre elpris eller effektavgift, och hälften av intäkter från flexibilitetstjänster. Installationskostnaden blir i regel 15 000–25 000 kronor beroende på hur mycket ny hårdvara och utrustning som behövs.
Återbetalningstiden beror på storleken på anläggningen. För en butik är den normalt kring två år, medan den för kyl- och fryslager kan vara bara sex månader. Det finns ingen fast avgift för butiken, men Ambidex delar på intäkterna från flexibilitetstjänster.
– Det gör att vi alltid har ett incitament att leverera så bra som möjligt, säger Gustaf Engström.
I dag finns runt 35 installationer av lösningen, främst i livsmedelsbutiker och kyl- och fryslager. Tekniken fungerar dock teoretiskt för de flesta trögrörliga termiska system, exempelvis komfortvärme eller ishallar.
– Men vi har valt en tydlig och än så länge ganska orörd nisch. Därför fokuserar vi nu på butiker och kyl- och fryslager, eftersom det är där vi kan göra mest nytta på kortast tid, säger Gustaf Engström.
Hittills har bolaget sålt lösningen direkt till enskilda butiker, men strategin skiftar nu mot storskaliga samarbeten med de stora kedjorna i Sverige samt aktörer i Finland och Norge. Även kylföretag har visat intresse för lösningen.
– Vi hoppas kunna mer än fördubbla antalet installationer på kort tid. Nästa steg blir att utnyttja det vi är bäst på – våra algoritmer och modeller – för att automatisera lösningen i stor skala. Målet är att skala upp den ordentligt och bidra till en betydande förbättring av elsystemet till relativt låg kostnad, säger Gustaf Engström.
