Kulturarvets roll i energiomställningen lyfts fram
Det byggda kulturarvet behöver få en tydligare plats i energiomställningen. Det framgår av ett arbete som Riksantikvarieämbetet lyfter fram, där forskare undersökt hur historiska byggnader kan bidra till ett mer hållbart samhälle – men också vilka hinder som finns i dag.
En central fråga är de målkonflikter som uppstår när krav på energieffektivisering ska kombineras med bevarande av kulturhistoriska värden. Enligt Riksantikvarieämbetet är regelverk och styrmedel i dag inte tillräckligt anpassade för att hantera dessa avvägningar. Det kan leda till att åtgärder antingen uteblir eller genomförs på ett sätt som riskerar att skada byggnadernas kulturvärden.
Samtidigt pekar myndigheten på att kulturarvet i sig kan vara en tillgång i omställningen. Att använda och utveckla befintliga byggnader innebär ofta lägre klimatpåverkan än att riva och bygga nytt. Perspektiv som lång livslängd, återbruk och varsam renovering lyfts därför fram som viktiga delar i ett mer hållbart byggande.
För att ta tillvara den potentialen krävs dock ett mer samordnat synsätt. Riksantikvarieämbetet efterlyser bättre samspel mellan energipolitik, kulturmiljömål och ekonomiska styrmedel, liksom ökad kunskap och stöd till fastighetsägare som står inför svåra avvägningar.
Läs mer här.
Källa: Riksantikvarieämbetet
