Vad ingår i kontraktssumman?
Vad ingår i en fast prisentreprenad? Måste allt stå i mängdförteckningen? Ett hovrättsfall rör upp frågan – men gör knappast rättsläget tydligare, menar Krister Lindgren.
FRÅGA: Vilka arbeten ingår i kontraktssumman?
SVAR: Det är en av de mest grundläggande och ändå mest återkommande frågorna i entreprenadrätten: Vad omfattar kontraktssumman – och vad kan grunda rätt till tillkommande ersättning?
Nyligen prövade Svea hovrätt en sådan fråga i ett mål rörande en entreprenad med AB 04 som tillämpliga bestämmelser. Det rörde sig om ett arbete avseende åtgärd med luftledning. Entreprenören menade att arbetet inte ingick i kontraktssumman eftersom det inte fanns med i mängdförteckningen – den handling där enligt AMA/MER-systematiken arbeten normalt specificeras och prissätts.
I AMA Anläggning finns mycket riktigt en särskild kod för detta arbete: BCB.33. Men denna kod fanns inte med i mängdförteckningen. Entreprenören ansåg därför att arbetet skulle ersättas särskilt.
Beställaren invände att arbetet trots allt fanns angivet – fast i AF-delen (administrativa föreskrifter), under AFC.143, som rör skydds- och säkerhetsföreskrifter vid arbete i anslutning till spår.
Tvisten kom därmed att handla om något ganska tekniskt men ändå praktiskt väsentligt: Måste ett arbete stå angivet i mängdförteckningen för att omfattas av kontraktssumman – eller räcker det att det på något vis framgår av handlingarna i stort?
Hovrätten gick på beställarens linje. Eftersom kontraktshandlingarna kompletterar varandra – och eftersom det enligt domstolen inte finns något krav på att ett visst arbete enbart ska framgå i just mängdförteckningen – ansågs det inte befogat att ersätta arbetet utöver kontraktssumman. Beställaren ansågs ha redovisat arbetet tillräckligt tydligt genom att hänvisa till det i AF-delen.
Man kan förstås invända: Varför finns då BCB.33 som kod, om arbetet lika gärna kan redovisas på annan plats? Jag tycker det är svårt att inte känna sympati för entreprenören. Det är inte lätt att i tuff konkurrens lämna ett pris när underlaget är svårtolkat och delar av arbetena göms undan i andra dokument än där de normalt hör hemma.
Visst ska en erfaren entreprenör kunna läsa hela handlingen – men om systematiken i AMA/MER säger att mängdförteckningen är platsen för prissättning, varför avvika?
Hovrätten medger själv i domen att prissättningen försvåras när underlaget inte är upprättat på ett fackmässigt sätt. Det kan jag bara instämma i. Domen ger knappast ökad tydlighet – snarare risk för mer osäkerhet och fler tvister.
KRISTER LINDGREN
Advokat och partner på Hellström advokatbyrå och expert på avtalsrelaterade frågor.
