Utan dröjsmål – direkt på uppstuds eller nästa dag?
Tekniska konsulter och ingenjörer vill gärna ha exakta svar på sina frågor, precis på decimalen. Det blir ibland svårt för en advokat som kanske tvingas svara ”det beror på”. Ett utmärkt exempel på detta är frågan om vad ”utan dröjsmål” kan innebära. Till och med advokat Krister Lindgren har svårigheter att svara exakt på den frågan.
FRÅGA: Går det att få ett rakt och exakt svar? Hur lång tid är ”utan dröjsmål”?
SVAR: Jag håller en del kurser och föreläsningar inom entreprenad- och konsulträtt, och ofta för klientbolag med tekniska konsulter och ingenjörer av olika slag. Utan att dra alla över en kam har jag noterat ett visst särdrag; de vill helst ha ett rakt och exakt svar. Matematiskt exakt på decimalen. När man då som advokat börjar skruva på sig och förklarar att ”det beror på” rynkas det på en hel del näsor.
har svårigheter att svara exakt på frågan.
Många rynkor blev det nyligen när jag fick den enkla frågan: Hur lång tid är utan dröjsmål? Är det direkt på uppstuds, är det samma dag eller nästa eller nästnästa eller när då?
Låt mig säga så här. Något svar på decimalen får ni inte. Men ska vi ändå försöka så låt oss börja med vad det normalt betyder enligt vanligt språkbruk. Som synonymer nämns ofta, omedelbart, genast, på en gång,
omgående, direkt och det härliga ordet ögonaböj. Redan av detta förstår man att det är bråttom och det verkar närmast som det ska ske direkt i anslutning till händelsen som det relaterar till.
Riktigt så bråttom är det dock inte. I rättspraxis finns en del avgöranden där frågan om ett dröjsmål har uppstått föreligger eller inte och särskilt när en part har haft en skyldighet att avskilja medel, det vill säga pengar, som
parten fått ta hand om på uppdrag av annan part, som pengarna ska redovisas till. I dessa fall har utan dröjsmål bedömts som ”något mer än en dag” i ett fall, en till två dagar i ett annat och till och med tre, fyra dagar, men då har det förelegat lite speciella situationer. Ska man utifrån detta vara på den säkra sidan skulle jag nog se till att agera senast dagen efter. Då ska det mycket till om någon skulle påstå att jag inte gjort vad jag ska ”utan dröjsmål”.
Det är bråttom och det verkar närmast som det ska ske direkt i anslutning till händelsen som det relaterar till.
I standardbestämmelserna AB 04, ABT 06 förekommer begreppet utan dröjsmål lite här och där. Till exempel i bestämmelsen om entreprenörens avhjälpandeskyldighet. Där anges att avhjälpandet ska fullgöras utan dröjsmål. Men sedan följs det upp med frasen ”… och senast inom två månader …”.
Jag tror det betyder att avhjälpandet ska påbörjas på en gång men i praktiken blir utan dröjsmål två månader i det här sammanhanget. Lika länge kan inte en beställare vänta med att fullgöra sin betalningsskyldighet som måste ske utan dröjsmål efter erinran från entreprenören för att undvika hävning som en entreprenör annars kan ha rätt till i det fallet att underlåtenheten att betala är av väsentlig betydelse. Här skulle jag följa min tumregel ovan om att agera senast dagen efter.
Till sist kan nämnas en totalentreprenörs (ABT 06) skyldighet att utan dröjsmål underrätta beställaren om entreprenören gör bedömningen att det föreligger vissa avvikande förhållanden som kan berättiga totalentreprenören till tillkommande ersättning i det fall entreprenören drabbas av merkostnader för så kallade ”likställda ÄTA-arbeten”. Men även här har man hängt på en fras ”… och senast innan projekteringen av ÄTA-arbetet påbörjas”. I praktiken utgör tiden ”utan dröjsmål” alltså tiden till när entreprenören avser att starta den aktuella ÄTA-projekteringen?
Som sagt, det beror lite på – men utan några kompletterande fraser och med lite säkerhetsmarginal är ”senast dagen efter” mitt svar utan några decimaler.
Krister Lindgren
Advokat och partner på Hellström advokatbyrå
