90% mindre el med LED
Örebrobostäders nya hissbelysning drar upp till 90 procent mindre el än tidigare och med ny hissmotor nästan halveras driftkostnaden, visar bolagets utvärdering.
Dioder står för ljuset i Öbos nya hissar, något som bolaget nu kan se minskar elanvändningen med cirka 90 procent. Foto: Ingar Lindholm
Örebro Bostäder, Öbo, driver sedan några år ett intensivt arbete på att effektivisera energianvändningen (se E&M 12/08). Drift och belysning av hissar är ett av de områden som tacklas tillsammans med Energimyndigheten. I samarbete med armaturtillverkaren Nordic Light har en diod-belysning för hissar utvecklats. Elförbrukningen för belysningen i Öbos kontorshiss, där den första installationen skedde, har minskat med 90 procent jämfört med den gamla belysningen. Den drog 564 kWh/år, den nya diodbelysningen drar bara 54 kWh/år.
– Vi är supernöjda. Belysningen överträffar våra förväntningar, säger Jonas Tannerstad, teknikansvarig för el/tele, styr- och regler på Öbo, och ger jämförande siffror.
– En vanlig glödlampa har en livslängd på 1 000 till 1 500 timmar, ett lysrör omkring 10 000 timmar och lysdioder 50 000 timmar. Lägg dessutom till kombinationen med behovsstyrning, att inte ha tänt när det inte behövs, och att lysdioder behöver bytas kanske vart nittonde år mot efter ett och ett halvt år för konventionell glödlampsbelysning, så blir det oslagbart, säger han.
Närvarosensorer
Även belysningsnivån har höjts med den nya belysningen, från tidigare 250 lux till 450 lux. De hissar hos Öbo som har den nya belysningen har också försetts med närvarosensorer. Sensorerna bygger på dopplerteknik som genom hissväggen känner av när någon kommer fram till hissen varvid ljuset tänds. Sensorn är dold i väggen och kan därmed inte vandaliseras.
Ett problem med diodbelysning är att leda bort den värme som alstras. Det har Nordic Light löst genom att bygga en värmeavledande armatur kring lysdioderna.
– Det handlar inte bara om att få fram bra grejor. Det måste vara kostnadseffektivt också och det har vi lyckats med här, säger Jonas Tannerstad.
Halva priset
En konventionell hissarmatur uppges kosta 1 200 till 1 500 kronor. Den nya armaturen kommer att kosta ungefär hälften så mycket, cirka 600 kronor. Den ska även kunna användas i andra sammanhang som exempelvis underskåpsarmatur.
Nu har 15 gamla hissar i Öbos fastigheter bytts ut mot nya som har den nya belysningen, som även ska kunna installeras i gamla hissar.
– När det gäller äldre hissar har vi utvecklat en enkel monteringsmetod. Armatur, drivdon och sensor förmonteras på en plåt, sedan är det bara att montera plåten i hissen, säger Jonas Tannerstad.
Hyresgästerna ska nu få tycka till om den nya hissbelysningen. Det gäller frågor som upplevd bländning, skuggbildning, allmänt intryck, reflexer med mera.
I Örebro har man också satsat på en annorlunda motor till sina nya hissar, en så kallad pannkaksmotor som normalt förekommer i industriella sammanhang bland annat i ABBs industrirobotar. Jonas Tannerstad har en industriell bakgrund och har tagit med sig erfarenheter därifrån.
Hur har då den nya motorn fungerat?
– Över förväntan. Den drar i genomsnitt 44 procent mindre el än en traditionell hissmotor och vi slipper växlar och oljor då pannkaksmotorn driver på linorna direkt. Vi har medvetet varit väldigt utåtriktade när det gäller hissarna och är övertygade om att hissbranschen kommer att ta till sig den här typen av motor, säger Jonas Tannerstad.
På Öbo har man också insett att den här motortypen skulle kunna generera el när hissen går nedåt.
– Det ska vi kräva i nästa upphandling för 27 hissar under 2010. Det blir givetvis inga stora mängder el men vi ska ta hand om den i alla fall, säger Jonas Tannerstad.
Pannkaksmotor för hissbruk var något av ett experiment, som föll väl ut. I nästa steg tänker Öbo försöka utvinna el då hissen går nedåt. Foto: Ingar Lindholm
Dioder i trapphusen
I samarbete med Energimyndigheten, HSB, Riksbyggen och Sabo pågår nu även utveckling av trapphusbelysning som också ska baseras på diod-teknik. Men här har arbetet ännu inte kommit lika långt. Bland annat pågår utveckling av en sensor som ska styra när belysningen ska tändas.
Det statliga forskningsinstitutet Imego, med sensorer som specialitet, har anlitats för att skapa sensorn. Här handlar det inte enbart om en närvarosensor. Det finns på marknaden sedan länge. Den nya trapphussensorn ska även ta hänsyn till ljusbehovet. Finns det exempelvis fönster som släpper in tillräckligt med dagsljus så ska inte trappbelysningen tändas.
En del närvarosensorer på marknaden bygger på att registrera värme från personer med infraröd teknik och då tänds belysningen, men det kan slå fel.
– Finns det ett värmeelement som slår till och från kan det också ge signal till att belysningen felaktigt ska tändas. Den sensor vi arbetar med ska inte reagera på sådant och slå på ljuset i onödan, säger Jan Wipenmyr, som leder projektet på Imego.
– Det är en utmaning. Det ska dels vara en teknik som fungerar bra men sensorn ska också ska ha ett attraktivt pris på marknaden.
Lars Eriksson
Energi & Miljö 1/2010