Jämkning av vite – när då?
En återkommande fråga som dyker upp när man arbetar med entreprenadärenden – och särskilt när det varit fråga om förseningar i ett projekt – är beställarens rätt till vite och möjligheten att jämka ett vite, konstaterar advokat Krister Lindgren. Och nu kommer svaret!
FRÅGA: När har beställaren rätt till vite och möjligheten att jämka ett vite?
SVAR: Till att börja med ska nämnas att för att ett vite ska bli tillämpligt måste parterna särskilt avtala om det och skriva in det i sitt specifika avtal. Förutom i det fall där det är fråga om en entreprenad i underentreprenörsledet där AB-U 07 eller ABT-U 07 utgör avtalsinnehåll.
I dessa standardbestämmelser finns redan inskrivet ett vite om en procent av kontraktssumman, dock lägst 5 000 kronor per vecka.
Men i huvudbestämmelserna AB 04 och ABT 06 saknas ett föreskrivet vite. Det får parterna själva hantera som en fast summa per vecka eller som en procent av kontraktssumman, vilket i praktiken saknas endast i undantagsfall.
Om vite inte är avtalat har beställaren, vid försening som entreprenören ansvarar för, istället rätt till skadestånd. Då måste beställaren dock kunna visa att skada uppstått och att förseningen är orsakad av entreprenören.
Då måste beställaren dock kunna visa att skada uppstått och att förseningen är orsakad av entreprenören.
Om en försening uppstår och entreprenaden inte kan avlämnas vid kontraktstidens utgång eller den ändrade tid för färdigställande som parterna överenskommit om eller som entreprenören är berättigad till, har beställaren som nämnts rätt till vite, om det är avtalat.
Men en situation som inte är alltför ovanlig är att beställaren, trots att entreprenaden inte har godkänts vid en slutbesiktning och därmed inte är avlämnad, ändå börjar att nyttja eller ta entreprenaden i anspråk.
I ett sådant läge anges i standardbestämmelserna att vitet ska jämkas i skälig mån.
Vad som ligger i begreppet ”skälig mån” är inte helt glasklart, men en utgångspunkt är att se till hur stor del som tagits i bruk.
Men även andra faktorer kan spela in, som till exempel vitets storlek och faktisk skada.
I praxis spretar det en del, men generellt är det ofta fråga om kraftiga jämkningar när en beställare trots uteblivet avlämnande ändå flyttat in och nyttjat ett objekt.
I ett färskt rättsfall från Svea hovrätt jämkades vitet till noll kronor för tiden från att en skola börjat nyttjas (i början av juni).
Om vite inte är avtalat har beställaren, vid försening som entreprenören ansvarar för, istället rätt till skadestånd.
Noterbart är att skolan inte började användas för undervisning förrän efter sommarlovet, men det saknade betydelse i det fallet.
För förseningstid som förelåg innan nyttjandet försökte entreprenören åberopa 36 § Avtalslagen, som är en generalklausul som parter ofta desperat i sista hand åberopar för att jämka ett avtal eller ett avtalsvillkor.
Men i den delen konstaterade hovrätten att möjligheten att i ett kommersiellt avtal jämka ett avtalsvillkor är begränsat och att en jämkning av villkoret i detta fall kunde snedvrida den riskfördelning som är avsedd mellan parterna i AB 04.
Efter att jämkning skett enligt den ordning som förskrivs i AB 04 konstaterade hovrätten att det inte fanns några förutsättningar för att jämka vitet ytterligare.
Krister Lindgren
Advokat och partner på Hellström advokatbyrå
