150 000 ton solpaneler kan bli avfall varje år
Sverige kan omkring 2060 behöva hantera upp till 150 000 ton uttjänta solpaneler årligen. Samtidigt fungerar många paneler fortfarande när de tas ur bruk. En ny svensk färdplan pekar ut hur återbruk, reparation och materialåtervinning kan minska det framtida avfallsberget. Alison Wren, produktchef på Svea Solar, vill se en utveckling där det blir mer attraktivt att behålla, underhålla och optimera fungerande solcellsanläggningar än att byta ut panelerna i förtid.
Utbyggnaden av solenergi innebär att ett nytt och snabbt växande avfallsflöde väntar längre fram. Enligt scenarioanalyser från Rise kan Sverige omkring 2060 behöva hantera mellan 40 000 och 150 000 ton uttjänta solpaneler om året.
Den övre nivån är större än den totala mängd elavfall som samlades in i Sverige under 2024.
Men alla solpaneler som tas ur drift är inte uttjänta. Inom projektet CircSolar har forskare vid KTH konstaterat att avfallsflödet även innehåller paneler som fortfarande fungerar, kan repareras eller i vissa fall aldrig ens har använts.
– Alla paneler som kasseras har inte nått slutet av sin funktionella livslängd. Vår analys visar att avfallsflödet av solpaneler innehåller både obrukbara paneler och paneler som kan repareras, återbrukas eller till och med aldrig har använts, säger Beatriz Pérez Horno, forskare vid KTH.
Så ser en solpanel ut
En typisk solpanel består enligt Rise av:
- 67 procent glas
- 16 procent aluminium
- 11 procent plast
- 4 procent kisel
- Därutöver mindre mängder bland annat silver och koppar
Nu har Axfoundation, KTH, El-Kretsen, Svea Solar, Stena Recycling och Remondis tagit fram en cirkulär färdplan för hur solpaneler ska kunna hanteras i Sverige.
En viktig del är att fungerande paneler används längre genom service, reparation och återinstallation. För paneler som inte längre kan användas behövs i stället specialiserad materialåtervinning.
En typisk solpanel består enligt Rise till omkring 67 procent av glas och 16 procent aluminium. Därutöver finns bland annat plast och kisel samt mindre mängder silver och koppar.
– Solenergin är en central del av klimatomställningen, men dagens system är inte anpassat för att ta vara på panelerna när de byts ut. Nu behöver vi se till att fungerande paneler används längre, att materialen tas tillvara och att producentansvaret fungerar, innan de stora volymerna uttjänta paneler börjar komma, säger Johanna Olofsson Behrman, projektledare på Axfoundation.
Enligt färdplanen behöver det också bli mer attraktivt att behålla och underhålla befintliga solcellsanläggningar i stället för att byta paneler i förtid.
– Nästa steg för solbranschen är att göra det mer attraktivt att behålla, underhålla och optimera fungerande anläggningar än att byta ut paneler i förtid. Det kräver affärsmodeller som premierar lång livslängd och hög prestanda över tid, säger Alison Wren, produktchef på Svea Solar.
Specialiserad återvinning av solpaneler byggs redan upp i Europa. Enligt färdplanen kan Sverige inledningsvis samarbeta med europeiska aktörer och senare bygga upp egen infrastruktur när mängden uttjänta paneler blir större.
Färdplanen pekar också på behovet av ett fungerande producentansvar där alla företag som sätter solpaneler på den svenska marknaden bidrar till kostnaderna för framtida insamling och behandling.
CircSolar startade 2023 och drivs av KTH, Axfoundation, Svea Solar, El-Kretsen, Stena Recycling och Remondis. Projektet delfinansieras av Vinnova.
Källa: Axfoundation
