Värmepump mer lönsam än tjock isolering
Är all isolering bra? frågar sig Jan-Erik Nowacki. Det lönar sig betydligt mer att investera i en värmepump i stället för att isolera väggarna, hävdar han. Boverkets förslag missgynnar värmepumpsvärme.
Företrädare för nästan alla andra uppvärmningsintressen utom värmepumpar rasar nu mot just värmepumpar. De vill att EU:s NNE-direktiv (Nära Noll Energi) ska tolkas så att man inte får pumpa in värme från omgivningen in i huset. Det är så att säga ”moraliskt” felaktigt. De uttrycker sig vagt – men andemeningen är huvudsakligen den.
Om man bara använder tapeterna som skydd mot klimatet kommer det naturligtvis att åtgå en massa dyr energi för att hålla huset varmt. Om man i stället bygger flera meter tjocka väggar, går det visserligen inte åt någon energi men man får inte heller någon användbar golvyta att bo på. Av dessa två ytterlighetsexempel inser man att lagom är bäst. EU beskriver också i sitt NNE-direktiv att nya hus ska vara ”optimalt” isolerade från och med år 2021.
Om vi nu enligt NNE till exempel ska isolera alla nya hus cirka 30 procent ytterligare, kommer kanske väggarna blir 40 cm tjocka istället för 30 cm. Men ytan som man får bebygga är begränsad. Därför försvinner även golvyta. I Stockholm är golvytan extremt dyr. Återbetalningstiden på den sparade energin med 40 cm, i stället för 30 cm, isolering blir där i storleksordningen 500 år med dagens priser.
En annan metod att spara energi är att pumpa in värme från omgivningen med en värmepump. Man skulle filosofiskt kunna se det som att den värme som redan slunkit ut genom väggen pumpas tillbaka in igen. Ett hus som släppt ut 20 000 kWh kan pumpa tillbaka 15 000 kWh. Man har då förlorat 5 000 kWh. Räknat som för isoleringen ovan blir återbetalningstiden för värmepumpinvesteringen i stället bara i storleksordningen fem år. Det är dock el som förlorats i värmepumpen. I Boverkets förslag till NNE-norm skyddas därför redan fjärrvärme- och andra intressen från värmepumpskonkurrensen. Det sker genom att man ska värdera värme som skapats med värmepumpsel, som 2,5 gånger sämre än annan värme!
Av dessa två exempel finner man att värmepumpsinvesteringen återbetalar sig i storleksordningen 100 gånger snabbare än vad ökningen av väggtjocklek gör. Inte undra på att byggindustrin rasar och trycker på för att isolering ska anges som ”den enda sanna vägen”. Industrin tjänar ju pengar på att bygga. Märkligare är det att även till exempel Svensk Fjärrvärme, SABO och Svebio, verkar vara inne på samma linje – eller?
Fjärrvärmen har värmeförluster i marken på tio procent och höga fasta kostnader för personal, röranläggningar och pannor. Om energiförbrukningen skulle minska till hälften, ökar tomgångsförlusterna till 20 procent, samtidigt som de rörliga intäkterna minskar till hälften. Vad gör man då? Bränner upp en större andel importsopor som man får betalt för att elda? Vad har SABO för intresse av svindyra energikostnader per kvadratmeter? Vad har Svebio för intresse av hus som inte behöver någon bioenergi?
Vi har drygt 1,2 miljoner värmepumpar i Sverige nu. De tar in gratisvärme från omgivningen värd motsvarande 20 – 25 miljarder kronor för brukarna varje år. Energin hämtas från förnybara energikällor i eller i nära anslutning till fastigheten – är det omoraliskt?
Jan-Erik Nowacki
Tekn lic, forskare på KTH i Stockholm och aktiv inom Svenska kyl- och värmepumpföreningen.
Artikeln publicerad i Energi & Miljö nr 12/2015 sidan 48
Jan-Erik Nowacki
Tekn lic, forskare på KTH i Stockholm och aktiv inom Svenska kyl- och värmepumpföreningen.
