VVS-system | 10 nov 2015

VVS-systemen viktiga när länsmuseet byggs om

VVS-systemen har stor betydelse för att klara klimatkraven vad gäller fuktighet och temperatur när Länsmuseet i Gävle byggs om, dessutom utförs inte några avgörande tätningsåtgärder avseende fasaden.

 

För att inte påverka utställningsytorna har vi låtit göra nischer i väggarna i vilka radiatorer monteras,

Ombyggnaden påbörjades i somras och är planerad att hålla på till mitten av nästa år. Projektet är uppdelat i två etapper, dels ombyggnaden av de översta planen, där bland annat de flesta ventilationsaggregat ska stå, medan den undre delen är öppen för allmänheten, dels åtgärderna i den undre delen. När den första etappen är klar i början av nästa år, stängs den undre delen och man påbörjar ombyggnaden där. Då stängs också museet för besökare.

 

– Utmaningen har varit och är att klara den önskade relativa fuktigheten för att museet ska kunna låna in konst, även om själva byggnaden inte ska genomgå några större byggnadstekniska åtgärder, konstaterar Ulf Hedman, Ramböll.

 

För att klara fuktkraven har man enkelt uttryckt bestämt att konst som är känslig för fukt inte ska visas hela året. Det är svårt att klara fuktkraven då utetemperaturen blir för låg vintertid utan att skada byggnaden. Anläggningen är heller inte försedd med avfuktning annat än via kyla, vilket innebär begränsningar även sommartid.

 

Av de fem ventilationsaggregat som kommer att installeras står tre på vinden och två i källaren.

 

Filip Ängalid, Ramböll, var den som projekterade ventilationssystemen. Enligt honom är det aggregat som betjänar tillfälliga utställningar i tre av salarna det mest speciella. Det är försett med luftfuktare, som ska tillse att den relativa fuktigheten hålls inom de gränsvärden, allt för att dessa rum ska klara innemiljökraven, både avseende relativ fukt och temperatur (55-45 procents relativ fuktighet och +20 °C, +/- 2 grader).

 

Beräkningen av storleken på luftbefuktningen baseras på en utredning av gjord av Emelie Sahlstedt, då student på Högskolan i Gävle, i dag vvs-projektör hos Ramböll. Hon konstaterar i sitt examensarbete att fuktvandring genom konstruktionen och fuktbelastning av besökare inte gav någon större påverkan, däremot hade vindlaster på fasaden större påverkan. Beräkningarna gjordes för att komma fram till mängden vattenånga som måste tillföras för att uppnå den önskade relativa fuktigheten vid en dimensionerande utetemperatur, DUT, vintertid, och inomhustemperatur på +20 °C.

 

Med de nya ventilationsaggregaten, och tillhörande distributionssystemen, ska rumstemperaturen vid en dimensionerande utetemperatur vinter, -22 ° C, klara en inomhustemperatur på 20 °C. Sommartid ska inomhustemperaturen inte överstiga 24 °C.

 

Från att tidigare haft enbart frånluft får hela huset nu VAV-system. Nya till- och frånluftskanaler dras i befintliga schakt.

 

 

 

För att klara värmen vintertid kommer det befintliga radiatorsystemet, med sektionsradiatorer att behållas på de översta våningarna. Däremot ska golvvärmesystemet – som funnits i huset sedan det byggdes – skrotas eftersom det tjänat ut och värmeöverföringsförmågan varit låg. Golvvärmerören var i stål och är lagda i stenkross med stengolv ovanpå. I de lägsta våningsplanen – där den inlånade konsten finns – ska klimatiseringen skötas helt av det luftburna klimatsystemet och även befuktas när så behövs. På de högre våningsplanen ska det finnas infällda konvektorer och radiatorer.

 

– För att inte påverka utställningsytorna har vi låtit göra nischer i väggarna i vilka radiatorer monteras, berättar Fredrik Söderberg.

 

 

 

Text Mark Kretz ur Energi & Miljö nr 11/2015 sidan 16-19.

 

 

 

Detta är en kortad version av ett längre reportage. Hela artikeln kan du läsa i pappersutgåvan av Energi & Miljö eller genom att logga in här (inloggning för medlemmar i EMTF och prenumeranter på Energi & Miljö).