Värmepumpars potential utnyttjas fel

Energisparpotentialen med varvtalsstyrda värmepumpar utnyttjas inte helt. Det anser Per Fahlén, SP. I Danmark är a-klassade värmepumpar ett krav för bidrag. Mindre effektiva maskiner säljs i Sverige.

Om man varvtalsstyr värmepumpens kompressor måste övriga pumpar och fläktar också vara varvtalsstyrda för att få en optimal drift. I varje driftsituation finns också en optimal andel drivenergi som kan läggas på extern mediecirkulation.
I ett flertal studier har Per Fahlén, professor i installationsteknik vid Chalmers och seniorforskare vid SP Sveriges Forskningsinstitut, visat på vikten av att ta hänsyn till vad han kallar parasiteffekter, alltså den energi som utgör pump- och fläktdrift i anslutning till värmepumpen. Det rör sig om köldbärarpumpar, värmebärarpumpar samt andra pumpar och fläktar för distribution och lagring av värme och kyla.

Dagens dimensionering av värmepumpssystem på svenska marknaden ger pumpeffekter som är betydligt högre än vad som är optimalt. Dessutom krävs en god kunskap om elmotorer och motordrifter om man till exempel ska sätta varvtalsstyrning på befintliga distributionsenheter för att matcha installationen av en varvtalsstyrd kompressor. Risken är annars påtaglig att resultatet av en nedreglering blir ett mindre flöde men just ingen minskad elanvändning på grund av snabbt sjunkande motorverkningsgrad.

Tekniksänkande standard
Ett annat problem enligt Per Fahlén är att Europastandardiseringen i många avseenden varit tekniksänkande, inte minst vad gäller hanteringen av pump- och fläkteffekter.
– Innan vi gick med i EU hade vi en standard för provning av värmepumpar som på ett bättre sätt tog hänsyn till effekten av pumpar och fläktar, säger Per Fahlén. Detta gäller värmepumpar både med och utan kapacitetsreglering.
– Det pågår ett arbete med en ny europeisk standard för dellastprovning,  och vi får väl se hur väl den kommer att ta hänsyn pump- och fläkteffekterna.

Enligt Per Fahlén har den japanska värmepumpsindustrin arbetat med utveckling av motorer och motordrifter i många år och har ett mycket stort kunnande.
– Inför värmepumpstävlingen 1995 reste jag till Japan för Nuteks  räkning 1993 för att ta reda på vilken teknik de arbetade med. Vid besök hos några av de största tillverkarna framgick det klart att de var mycket medvetna om behovet av utveckling av motorer och motordrifter för att dra maximal fördel av varvtalsreglering på sina luft-/luftvärmepumpar.
– Att själv utveckla sådan teknik är dyrt och kräver specialistkompetens. Man kan ju förstå de svenska tillverkarna om de drar sig för utvecklingskostnaderna. I dagsläget är det fortfarande ganska dyrt att köpa denna typ av komponenter från externa leverantörer men priset kommer ganska säkert att minska snabbt. I början av 1990-talet kunde faktiskt en luft-/luftvärmepump med varvtalsstyrd motor kosta runt 6 000 kronor mer än en utan, och då var totalpriset mellan 15 000 och 20 000 kronor. I dag är prisskillnaden marginell mellan luft-luftvärmepumpar med eller utan varvtalsstyrning.

Ekodesigndirektivets förtjänst
Även Martin Forsén, vd för Svenska Värmepumpföreningen, konstaterar att det kan gå lätt att slarva bort energivinster genom att använda fel typer av pumpar eller feldimensionering. Han menar dock att det de senaste åren skett ett skifte bland de svenska tillverkarna när det gäller detta:
– De stora svenska tillverkarna använder i sina premiumsortiment de bästa pump- och fläktmodellerna, både på den kalla och den varma sidan. EU:s ekodesigndirektiv har i detta fall kraftfullt drivit på utvecklingen mot allt energieffektivare cirkulationspumpar.

Tvång i Danmark
Värmepumpleverantörerna tvingas använda a-klassade cirkulationspumpar när de exempelvis ska sälja sina produkter i Danmark. Det berättar Rickard Karlsson, laboratoriechef och ansvarig för teknisk support hos Thermia:
– En hel del länder i EU – exempelvis Danmark och England – har energikrav i samband med bidrag. I Danmark infördes från årsskiftet krav på att ha a-klassade cirkulationspumpar för att få bidrag. Även i England finns det en koppling mellan bidrag och krav på a-klassade cirkulationspumpar.

Att vi i Sverige inte har något tvingande regelverk, eller tvång via statsbidrag, gör att ett av Thermias tre segment (Bassortimentet), inte har a-klassade cirkulationspumparna, medan det i två av segmenten ingår a-klassade cirkulationspumpar. Enligt Rickard Karlsson är det dock inte omöjligt att det i framtiden kommer att finnas a-klassade cirkulationspumpar i bassortimentet även i Sverige.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 3/12 sidan 6-7