Utan acceptans är potentialen värdelös

Visst är potentialen för effektivare energianvändning mycket stor (och växande). Men vi kanske snackar för mycket om den?! Som om den var huggen i sten och som om det vore ett tecken på efterblivenhet hos användarna att den inte utnyttjas bättre. Eller som om det stod några ekonomiska hinder i vägen och när de väl är undanröjda så agerar den ekonomiskt rationella människan reflexmässigt till sitt (och allas) bästa. Men effektivisering fordrar acceptans och hindren för acceptans kan vara många och legitima.

Om vi istället såg till effektiviseringsresultatet (E) som produkten av Potential (P) och Acceptans (A) så skulle vi kanske bli bättre på att fokusera på hur acceptansen skall kunna höjas. E=P*A och om A=0 så hjälper det inte om Potentialen är stor. I USA har man studerat några tekniker där potentialen bedöms som stor och ritat om utbudskurvan för effektivisering för lågenergilampor (se bild). Slutsatsen är att det är viktigt att rikta in sig på att öka acceptansgraden och att det inte nödvändigtvis är de ekonomiska argumenten i sig som ä de viktiga utan att finna de situationer och de aktörer som kan åstadkomma en förändring.

1. Baseline är den observerade marknadsupptagningen 2. Split Incentive refererar till fallen där den som köper lampan inte är samma person som betalar för elen 3. Product Availability innebär att produkten inte finns tillgänglig 4. Lock-in att produkten inte passar i användarens utrustning 5. Life-time uncertainty att användaren inte riktigt litar på specifikationerna 6. Product Information att vissa användare inte känner till produkten alls 7. Search Cost att man vill kolla upp olika försäljningsställen 8. Consumer preferences innebär att kunden föredrar andra egenskaper hos produkten