Tre energibolag om fjärrkyla

Fjärrkylan byggs ut runt om i landet. Energi & Miljö har talat med tre fjärrkylaleverantörer om framtiden och vilka tekniska lösningar de ser framför sig.

1. Stockholm – störst ska bli större
Stockholm har ett av världens största fjärrkylanät. Och större ska det bli. Under de närmaste åren planerar Fortum Värme att öka kapaciteten med 100 MW.

  • Efterfrågan på fjärrkyla fortsätter att stiga och vi försöker att expandera i takt med marknaden, säger produktchef Christer Boberg.
  • Framför allt ökar det på kontorssidan, men på senaste tiden har vi haft en topp när det gäller processkyla. Den toppen är nog tillfällig och beror på ett ökat antal nya etableringar.
    Fortum Värme, som ägs av Fortum och Stockholms stad, har sedan starten 1994 satsat stort på fjärrkyla. Ledningsnätet, som är över 200 kilometer långt, levererar kyla till 600 byggnader. De flesta ligger Stockholms centrala och södra delar.
    Fortum värme har också ett stort fjärrkylanät i Kista samt flera mindre i Skärholmen, Kungens kurva, Älvsjö, Upplands Väsby, Nacka Forum, Farsta Centrum, Tensta och på Lidingö.
  • Sammanlagt levererade vi 460 GWh under 2010, berättar Christer Boberg.
    Den goda tillgången på frikyla från havsvatten är själva grunden för det stora fjärrkylanätet i Stockholms centrala och södra delar En naturlig förutsättning som ”uppgraderats” i och med bygget av energilagret i Hornsberg på Kungsholmen. Tidigare hade Fortum endast tillgång till en mindre, naturlig akvifär i Brunkebergsåsen som buffert.
    Djupt under staden har Fortum Värme sprängt ut ett bergrum som rymmer 50 000 kubikmeter vatten och har en kapacitet på 80 MW. Energilagret gör det möjligt att fortsätta producera kyla på natten, när efterfrågan är som lägst, och spara den till dagen. På så sätt kan kylmaskinerna utnyttjas maximalt.
     Bergrummet i Hornsberg togs i bruk sommaren 2010, men än så länge utnyttjas bara hälften av dess kapacitet, med fyragradigt vatten från Värtan och spillkyla från värmepumpar.
  • Under 2012 ska vi koppla på en ny ledning från Karlsberg, och då kan vi ladda lagret med ytterligare 20 MW. Om ytterligare några år hoppas vi kunna få vattendom för att lägga en ledning i Wasadjupet, för att få tillgång till 70 MW till, förklarar Christer Boberg.
  • Vi hoppas också på ett projekt i Hammarby 2013, som kan ge 15 till 20 MW till Stockholms södra delar.
    Däremot stötte Fortum Värme på patrull när företaget riktade intresset västerut och försökte få lägga en ledning i Lambarfjärden i Mälaren. Mälaren är Stockholms vattentäkt och mycket talade för en tidsödande process miljödomstolen.  Fortum måste snabbt lösa en hotande effektbrist, och därför lades projektet ner.
  • Det var också det enda djuphålet i Mälaren som var intressant för vår del, säger Christer Boberg.
    Framtiden för en utbyggnad av frikyla i Stockholm är inte så ljus. Wasadjupet kan ge mer än den nu planerade utbyggnaden, men sedan måste Fortum Värme se sig om efter andra tekniker. Boberg nämner till exempel absorptionskylmaskiner, som utnyttjar fjärrvärme.
    Redan nu framställer Fortum mycket kyla i Stockholmsområdet i samproduktion med värme genom att ta hand om spillkyla från Fortum Värmes värmepumpar. Det har gett flera fördelar, som bättre produktion på värmepumparna, samtidigt som kapaciteten på Stockholms elnät inte behövt belastas med fler kylmaskiner. Sådana utnyttjas dock för spetslast sommartid.
    Arbetsplatser och serverhallar kommer att fortsätta att efterfråga kyla. Man kan också anta att det i framtiden blir vanligare att installera någon form av kyla även i bostäder (läs mer om detta på sidorna 32-34).
  • Just nu ser det inte ut som om det kommer att bli vanligt att vilja ha fjärrkyla i bostäder. Byggreglerna ger inte utrymme för det. Det finns förslag på att byggreglerna ska skärpas ytterligare vad gäller tillförd energi till byggnaden. Ska fjärrkyla få plats inom den begränsningen måste värmebehovet minskas. Då måste i sin tur klimatskalet förbättras kraftigt och det blir för dyrt. Det innebär att byggreglerna talar emot fjärrkyla, som är ett klimatvänligare alternativ, säger Christer Boberg.
  • Men det hindrar ju inte att det sätts in kylsystem i senare skeden.
    Genom det stora inslaget av frikyla och spillkyla i mixen har Fortum värme en köldfaktor på 6,9. Det ska jämföras med ungefär 2,7 i vanliga kylmaskiner. Den höga verkningsgraden gör att fjärrkylan i Stockholm har minskat behovet av el med 115 GWh om året, jämfört med vanliga kylmaskiner.

2. Eon- Lokalt med ny teknik
Eons framtida kyllösningar blir inte bara traditionell fjärrkyla. Istället talar företaget om lokala lösningar med ny teknik, som sorptiv kyla. Eon satsade på fjärrkyla när området i Västra hamnen började byggas inför bomässan 2001. Det borrades för en akvifär i berggrunden, bland annat för att säsongslagra kallt vatten från Öresund. Systemet innehåller också värmepumpar och kylmaskiner. Senare byggdes ännu en akvifär, men den drabbades av saltvatteninträngning och är inte tagen i bruk.

  • Vi säljer i dag fjärrkyla motsvarande 10 till 12 GWh i Västra hamnen, vilket motsvarar den nuvarande produktionskapaciteten. För att kunna öka leveranserna måste kapaciteten öka, antingen med fler kylmaskiner eller med en ackumulator, säger Mats Bärring, som ansvarar för Eons produktionsanläggningar för värme och kyla i södra Sverige.
    Fast någon ny akvifäranläggning är inte aktuell, bland annat på grund av de risker som finns med tekniska installationer i berggrunden.
  • Däremot har vi planer på att bygga en ackumulatortank för att nattetid kunna fylla den med kallt vatten. Men där är vi inte framme i våra diskussioner med fastighetsägare och kommunen. Tanken skulle bli 20 till 30 meter hög och ha en diameter på tio meter. Det är en utmaning att få en sådan påtaglig byggnad att accepteras i området, förklarar Mats Bärring.
    Den nya stadsdel som ska byggas upp i Hyllie, i Malmös utkant, ska få någon form av kyla. Men exakt vad är inte bestämt. Eon diskuterar en mindre fjärrkylaanläggning, kanske med någon borrhålslösning, alternativt sorptiv kyla eller frikyla.
  • Sorptiv kyla är en intressant metod, som verkar att komma. Den produceras med vanlig fjärrvärme och då behöver man inte dra nya ledningar i marken, konstaterar Mats Bärring.
  • Genom att vara kundens energipartner kan vi leverera kyla oavsett vilken teknik kylan framställs med. Det kan vara fjärrkyla eller en lokal kylmaskin placerad i kundens byggnad.

3. Mälarenergi – först, men inte störst
Mälarenergi i Västerås kan nästa år fira tjugoårsjubileum som Sveriges första fjärrkylaleverantör. Men möjligheterna att växa i staden börjar nu vara begränsade.

  • Vi är relativt stora i Sverige med 30 GWh levererad kyla om året, säger Erik Kiiskilä, ansvarig för fjärrkyla på Mälarenergi.
    Bolaget har ungefär 40 kunder, bland dem landstinget med lasarettet, kommunen och även privata kunder som ABB.
    Även bostadsmarknaden har visat ett intresse och Mälarenergi har nyligen anslutit ett flerfamiljshus till fjärrkylanätet. Erik Kiiskilä tror dock efterfrågan blir ganska marginell från bostadssektorn.
  •  Det är i alla fall inte aktuellt för äldre fastigheter, eftersom det krävs FT-ventilation för att installera fjärrkyla, säger han.
    Men inom den mer traditionella kundkretsen fortsätter efterfrågan att öka:
  • Under de närmaste åren fortsätter vi att bygga ut i Västerås, men sedan är våra möjligheter inte så stora på centralorten.
    Erik Kiiskilä ser dock att det finns behov i ytterområdena, där det finns större köpcenter och industribyggnader.
  • Men då måste produktionsanläggningar finnas nära kund. Det är för dyrt att dra ledning från det nuvarande nätet. Det kan också bli aktuellt med så kallade kylöar för flera kunder, förklarar han.
    Mälarenergi utnyttjar frikyla från Mälaren vintertid. Företaget har också två värmepumpar för att producera fjärrvärme och spillkylan används för fjärrkyla. Det finns också en kompressorkylmaskin samt en absorptionskylmaskin som utnyttjar spillvärme från kraftvärmeverket. Absorptionskylmaskinen går framför allt vår och höst, när värmebehovet inte är så stort.
  • Vi kommer att investera i mer produktionskapacitet till 2013, men beslutet har inte tagits om vilken produktionsanläggning det ska bli, och om vi ska avveckla en av våra värmepumpar, berättar Erik Kiiskilä.

    Maria Åslund, Energi & Miljö nr 9/2011 sid 52-54
     

Publicerad 21 september 2011

På nytt jobb

Fredrik Engdahl är ny vd för Beulco Holding i Helsingborg. Han kommer från Assemblin ventilation där han var affärsutvecklingschef.
Peter Sedvall är ny vd för Fastighetsautomation & VVS Projektering i Stockholm. Han kommer från den egna verksamheten PSE i samma stad.
Christian Wingård är ny regionchef Mitt på Francks kylindustri. Han kommer från WSP där han var marknads- och försäljningschef.
Magnus Hårde är ny OEM försäljningschef för Sverige på Geberit. Han kommer från Dahl där han senast var tillförordnad divisionschef vvs.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.