Teknologie doktor krav i upphandling

Minst en teknologie doktor är skallkrav när Landstingsfastigheter i Jönköping upphandlar sitt nya ramavtal. Något som får vvs-konsulterna att reagera.

Ett av kraven när Landstingsfastigheter i Jönköpings län ska upphandla konsulttjänster är att minst en av de personer som anges i anbudet ska vara doktor, underförstått tekonologie doktor. Avtalsperioden är två år, med rätt för Landstingsfastigheter att förlänga ytterligare två år. En del av avtalskraven har fått konsulter att reagera, bland annat att kraven på att anbudsgivarna ska ange en teknologie doktor.
Tomas Calmviken, ansvarig för upphandlingen av ramavtalen hos Landstingsfastigheter, berättar att detta är den första stora upphandlingen där man ställt så höga krav.
– Vi vill inte längre köpa spetskompetens separat, utan vill att konsulterna ska ha tillgång till den. Personerna behöver ju inte vara anställda i konsultföretaget, utan kan vara anlitade. Anledningen till detta är att ibland har det hänt att vi anlitat folk med spetskompetens vilket lett till konflikter med den aktuella konsulten och de motarbetat varandra. Då är det bättre att de sitter inom samma organisation.
Tankarna kring att konsulterna ska ha tillgång till den högsta möjliga teoretiska kompetensen har dock testats i något mindre skala, enligt Tomas Calmviken.
– I samband med att vi utredde möjligheterna att använda akvifärvärme och -kyla i Jönköping hade vi krav på att någon av konsulterna skulle vara teknologie doktor, vilket fungerade utmärkt i det fallet.
Anbudstiden gick ut 2 september och det har inte kommit in färre anbud än vanligt, konstaterar Tomas Calmviken.

Aldrig stött på
Jan Ågren, vd för VVS Teknik i Jönköping, är en av de konsultföretag som lämnat in anbud, efter att ha tecknat avtal med en teknologie doktor. Han är dock kritisk till kravnivån.
– VVS Teknik i Jönköping har för närvarande ramavtal. Vi är inga doktorer men vi har klarat av det som de har begärt. Vi är ingenjörer på olika nivåer, säger han.

Olämpligt
Ett annat konsultföretag som lämnat in anbud till Jönköpings läns landsting är FLK med säte i Växjö. Nils Zinn, vd för FLK, betecknar skallkravet på doktor som direkt olämpligt.
– Det finns i princip ingenting i det vi gör inom vvs och energi som skulle kräva en teknologie doktor. Personer med doktorsexamen är ju otroligt duktiga teoretiker – men det passar inte in i ett ramavtal. Jag har under min karriär både arbetat med och rekryterat såväl tekniska doktorer som civilingenjörer. Det kanske till och med är så att kravet på civilingenjör ofta är tveksamt. För de typer av uppdrag som är aktuella, anser jag att högskolekompetens eller yrkeshögskoleutbildning med en tydlig inriktning på installation är att föredra. I valet mellan en nyutexaminerad civilingenjör, som kan ha läst teoretisk fysik och en yrkeshögskoleingenjör i vvs från exempelvis IUC i Katrineholm, skulle jag definitivt välja den senare för den typ av uppgifter som ingår i våra normala uppdrag.
– Jag kan tycka att det är ok att ge poäng för civilingenjörer, jag är tveksam till det för doktorer, men att ställa det som skallkrav tycker jag är helt obegripligt.
För att ändå vara med som anbudsgivare i Jönköping har FLK tecknat avtal med en teknologie doktor, med mycket lång erfarenhet.
– Om vi får tilldelning ska det bli mycket intressant att se vilka uppgifter som kommer att bli aktuella för denne och som ingen annan av våra kompetenta medarbetare skulle klara av.
– Vi ställde också en officiell fråga till landstinget om det räckte med vilken doktor som helst, skallkravet var ju doktor. Med det svar vi fick, kan vi inte se annat än att en doktor i litteraturhistoria kommer att uppfylla skallkraven. Sedan blir det nog inte så många poäng för erfarenhet och referenser.

Splittrad bild
För att illustrerar spännvidden i kravställandet har Energi & Miljö gjort en enkät, där ett tjugotal vvs-konsultfirmor tillfrågats kring vilka kompetenskrav landstingen och kommunerna ställer. Det visar sig att bilden är splittrad. I många fall krävs inte ens civilingenjör, i andra fall krävs doktorshatt. På frågan om landstingen och kommunerna höjt kraven de senaste åren svarar hälften av respondenterna att så är fallet. 

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 9/2013 sidan 6-7