SVENSKT | 21 jun 2022

Svenska aggregat i engelskt kulturhus

Småländsk ventilation ska ordna effektivt inomhusklimat i gammal generatorsbyggnad i Bristol.

Byggnaden ligger alldeles intill floden Avon i centrala Bristol, inte långt från gränsen till Wales. Staden var den första i Storbritannien med ett elektriskt spårvagnsnät. 1899 började Generator Building leverera ström till det expanderande spårvägsnätet. Huset är i rött tegel och sten, sju våningar högt och med stora venetianska fönster.

– Så småningom ersattes spårvagnarna av bussar. Under en längre tid stodbyggnaden, som ligger i den mycket expansiva stadskärnan, för fäfot innan en projektutvecklare tog över och gjorde om den till en form av företagspark med bland annat kontor, konferens- och eventanläggningar, kaféer och restauranger, säger Manuel Swärd, som är Export Director West Europe vid det Växjöbaserade företaget IV Produkt, som försett byggnaden med luftbehandlingsaggregat.

Fastigheten är en så kallad ”listed building”, vilket innebär att den anses vara av särskilt arkitektoniskt eller historiskt intresse och värd att skydda, ungefär som svenska k- eller q-märkta byggnader.

– Det gör att det finns stora begränsningar för vad man får göra i den, till exempel när det gäller att ta upp hål i väggar och tak för att ta in luftbehandlingsaggregat och annan större utrustning. Det har, tillsammans med att man har många olika typer av hyresgäster och att projekt­utvecklaren önskat driftsätta och hyra ut en eller ett par våningsplan i taget för att få intäkter därifrån innan man går vidare, ställt extra stora krav på ventilationen.

– Lösningen blev sex kompakta luftbehandlingsaggregat, ett för varje våningsplan, som fungerar oberoende av varandra och som kan tas i drift stegvis. Det gör också att man på varje våningsplan enkelt kan styra sitt inomhusklimat och sina drifttider beroende på verksamhet och behov. Det är energimässigt dumt att klimatisera våningsplan när det inte finns något folk där. I vissa lokaler, till exempel konferensutrymmen, finns det även rumsreglering.

I byggnaden har det installerats sex av IV Produkts toppanslutna luftbehandlingsaggregat, tre Envistar Top 09 och tre Envistar Top 12, med luftflöden på 0,90 respektive 1,1 m3/s vardera. Aggregaten har integrerad styrutrustning och roterande värmeväxlare.

– Med alla kanalanslutningar uppåt blir aggregatstorleken myc­ket kompakt. Då de levereras i moduler kan de enkelt transporteras in genom befintliga öppningar samt komma igenom olika trånga passager.

I princip alla installationer i byggnaden är nya, till exempel ventilationskanaler och ventilationsdon.

– Den var tidigare tom och saknade konventionell ventilation.

Har det byggts fläktrum på varje våningsplan?
– Nej, det behövdes inte i och med att aggregaten är så små. Då det räcker med två till tre kvadratmeter har de kunnat placeras i teknik- och serviceutrymmen vid korridorerna. Jämfört med ett gavelanslutet aggregat sparar man upp till 75 procent av golvytan genom toppanslutning. Det är en yta som kan hyras ut eller användas till annat.

I teorin hade varit billigare att installera ett stort än sex små aggregat. Men om man inte kan få in aggregatet i byggnaden är det inget alternativ.

– Vi ser att just utrymmes- och intransportfrågorna blir allt viktigare i takt med att kraven på energi­effektivisering ökar. Ofta kan man halvera energianvändningen för ventilationen i befintliga byggnader med nya energieffektiva luftbehandlingsaggregat. Men då gäller det att få in aggregaten i byggnaden. Annars spelar det ingen roll hur energieffektiva de är.

Vad gör man åt det?
– Svårigheterna med intransporter i befintliga byggnader, och det faktum att många äldre byggnader är känsliga för åverkan, har gjort att installationstänkandet delvis har ändrats.

– I dag är det vanligt att ventilationen delas upp på flera aggregat, där ett större kan kombineras med flera mindre. Vi har lanserat ett nytt koncept där även stora aggregat på upp till 6,0 m3/s kan levereras i delar som kommer igenom en vanlig standarddörr och som kan monteras ihop på plats med hjälp av snabbkopplingar.

Text: Mikael Bergling
Foto: James Stanford