Soldriven kyla får godkänt

Statens fastighetsverk använder i det kylsystem man har i centrala Stockholm värmedriven kyla, så kallad sorptiv kyla. Drifterfarenheterna är positiva.

Regeringskansliet satsar på kyla från värme. Foto Ingar Lindholm

I början av 2000-talet behövde Statens fastighetsverk öka kylkapaciteten i det centrala kylsystem som förser de tio regeringskvarteren i Stockholms innerstad med kyla. Principen för kyla i dessa fastigheter är att hyresgästerna inte ska ha ”egna” kylmaskiner, utan att all kylförsörjning ska vara centralt placerad, vilket den också är i form av en kylcentral med en maximal effekt på fyra MW. Den består av frikyla från Stockholms ström, fjärrkyla, men också kylmaskiner. Kylan distribueras via ett eget ringledningssystem till berörda fastigheter. Arrangemanget har ersatt en mängd fastighetsanslutna kylmaskiner men inte alla. Exempelvis används fortfarande en del mindre kylmaskiner hos hyresgäster med speciella behov, exempelvis butiker.

Det större behovet av kyla gick inte att lösa med ökad effekt från den centrala kylanläggningen, utan man fick fundera ut nya tekniska lösningar, vilket ledde till att man ville testa sorptiv kyla i form av Desicoolaggregat från Munters. – Vi använder inneklimatkrav, definierade enligt standarden P25, vilket innebär att innetemperaturen får överstiga 25 grader endast 11 dagar om året, vilket naturligtvis ställer krav på kyla, berättar Mikael Yllman, teknikansvarig för regeringsbyggnaderna hos Statens fastighetsverk.

Goda erfarenheter De goda erfarenheterna av att använda Desicooltekniken har gjort att sådan även används i den om- och tillbyggda fastigheten kvarteret Loen. Efter om- och tillbyggnaden kommer fler tjänstemän att arbeta i huset, vilket kraftigt ökat behovet av komfortkyla, effekt som det centrala kylsystemet inte hade kapacitet för. Därför står i källaren på kvarteret Loen fyra stycken desicoolkylmaskiner. .I detta fall används också solvärme från 220 kvadratmeter takplacerade solvärmepaneler, den varmaste sommardagen, då det krävs som mest kyla måste temperaturen till aggregaten vara 55 grader för att få tillräcklig effekt.

Ökad kostnad Mikael Yllman konstaterar att både utrymmesbehovet och kostnaderna för denna typ av teknik är högre än vid användning av konventionell luftkonditioneringsteknik. Dubbla värmeväxlare ger en 90-procentig värmeåtervinning, men också ett längre aggregat. – Sorptiv kyla är egentligen ingen konstig teknik, och Munters har ju räknat fram de kurvor och värden som krävs för att få systemet att fungera. Vi har inte själva börjat göra egna styrparametrar för aggregaten, utan använder deras teknik. Enligt Mikael Yllman innebär dock inte denna kylteknik något mer handhavande jämfört med mer konventionella tekniker. – Det som egentligen tillkommit jämfört med vanlig luftkonditionering är en ytterligare roterande växlare och ett till värmebatteri.

Fjärr- och solvärme I de tidigare Desicoollösningarna använder man fjärrvärme för kylproduktionen, i kvarteret Loen finns alltså istället 220 kvadratmeter solvärmepaneler. Värme från solvärmen ger också tappvarmvatten. Eventuellt kommer radiatorkretsen att koppas mot solvärmen, enligt Mikael Yllman.

Text Mark Kretz, Energi & Miljö nr 4/12 sid 36  

• FAKTA Sorptiv kyla Desicool använder så kallad sorptiv kyla vilket enkelt uttryckt är en princip där uteluften värms upp (av fjärrvärme eller solvärme) och torkas, för att sedan kylas ned och befuktas för ytterligare nedkylning. Eftersom uteluften torkas, kan en lägre tilluftstemperatur tillföras rummet utan att få kondensbildning. En c-uppsats från Malmö Högskola visar i en livscykelanalys att sorptiv kyla är det billigaste av tre alternativ, de två andra är fjärrkyla och kylmaskiner.