Skillnad på förordning – och annan förordning
Inom EU har vi sedan knappt ett år en ny förordning omfattande f-gaser, fluorerade växthusgaser. Samtidigt har Sverige en egen f-gasförordning. Många undrar hur dessa regelverk förhåller sig till varandra. Mats Östlund på Emder förlag reder ut allt som behövs vetas om regelverken.
FRÅGA: Hur förhåller sig EU:s f-gasförordning till Sveriges förordning?
SVAR: Förordningen EU 2024/573 om fluorerade växthusgaser (F-Gas Regulation), som trädde i kraft i mars 2024, är en bindande rättsakt som alla EU-länder ska tillämpa i sin helhet.
Den blir en del av den nationella lagstiftningen genom sitt ikraftträdande.
I Sverige gäller samtidigt den nationella förordningen SFS 2016:1128 om fluorerade växthusgaser. Ett medlemsland kan alltså ha en nationell förordning, men om någon del i den strider mot en gällande EU-förordning är det EU-förordningen som gäller.
I den svenska f-gasförordningen finns särkrav, men de bygger på EU-förordningen.
Naturvårdsverket har haft i uppdrag av regeringen att analysera den reviderade EU-förordningen.
Naturvårdsverket har haft i uppdrag av regeringen att analysera den reviderade EU-förordningen och föreslå nödvändiga ändringar i den svenska förordningen.
Regeringen har skickat ut Naturvårdsverkets förslag på remiss till branschen och sista dag att svara var 14 februari 2025.
Regeringen anger att den nya förordningen bör träda i kraft senast 1 juni 2025. Till dess finns vägledning på Naturvårdsverkets webbplats för hur regler i EU:s och Sveriges förordningar ska hanteras.
Direktiv och förordning
En fråga i detta sammanhang, och som många också undrar över, är detta med EU-direktiv och EU-förordning.
Förordningar:
Lagar som gäller för alla medlemsländer. De blir en del av landets nationella lagstiftning och kan verkställas genom de nationella domstolarna i varje medlemsstat från det att de träder i kraft.
Direktiv:
Anger de mål som medlemsländerna måste nå, men länderna får själva bestämma på vilket sätt. EU-länderna måste anta nationella lagar för att genomföra direktivet och meddela kommissionen vilka lagar de har antagit.
Allt om f-gas
Ett bra tips till alla som berörs av kyla, kylutrustning och köldmedier är att följa webbplatsen Allt om f-gas, som skapades redan 2014 av Svenska kyl- och värmepumpföreningen.
Den är ett bra stöd för kyl- och värmepumpsbranschen.
Se: alltomfgas.se
Här kan man söka information och kunskap om fluorerade växthusgaser och om vilka regler som gäller för vem och när de träder i kraft.
Regeringen anger att den nya förordningen bör träda i kraft senast 1 juni 2025. Till dess finns vägledning på Naturvårdsverkets webbplats för hur regler i EU:s och Sveriges förordningar ska hanteras.
Den kan även vara ett stöd i planeringsarbetet för nyinstallationer och vid utbyten av kyl- och värmepumpsutrustning, för att undvika onödiga kostsamma driftstopp och få långsiktigt fungerande och energieffektiva anläggningar.
Sammanfattning av EU:s nya f-gasförordning på Allt om f-gas:
• Snabbare utfasning och fler köldmedier berörs
• Påfyllnadsförbuden vid service och underhåll utökas
• Mer omfattande produktförbud
• Nya certifieringskrav införs
Delen ”Lagstiftning och annan information” ger en sammanställning av juridiska styrmedel och branschkunskap, med fördjupning via länkar.
Här finns också information om köldmediers utveckling, hur kvotsystemet fungerar, om påfyllnadsförbudet samt certifiering.
En bra informationsplats är klustret Varmt & kallt inom kyl- och värmepumpsteknik: varmtochkallt.se
Det gäller också Area, den europeiska entreprenörsorganisationen som samlar 25 branschföreningar inom kyl- och värmepumpsteknik, med olika publikationer. Där finns exempelvis en bra f-gasguide på svenska: www.area-eur.be
Mats Östlund
Expert inom energi och vvs
