Ska man göra som man borde – eller som alla andra?
Det har varit en annorlunda vår. På plussidan har varit alla intressanta seminarier jag kunnat delta i, sittandes i kökssoffan. Jag har sluppit tusen och åter tusen resmil. Nu har även en märklig sommar passerat. ”Vi har coronafikat med släktingar, dragit oss undan från Österlen när turisterna kom och inte ätit en enda pizza på stranden”, konstaterar Ulla Janson.
Ju längre sommaren har gått, desto tydligare har olika sätt att hantera pandemin visat sig. Från de äldre damerna, som med hjälp av sina målade Falsterbotofflor markerade en revircirkel runt sig på stranden, till en odödlig familjefar som tipsade mig om att jag kunde väl ringa polisen när jag bad honom flytta sig och sin familj till mer behagligt avstånd. Det har varit många tillfällen i sommar när vi fått lämna platser när personantalet ökat för mycket. Och än fler tillfällen när människor höjt på ögonbrynen när jag bett dem att hålla avstånd i köer och på glassätarbänkar.
Vi vet hur vi borde agera. Men vi sätter vårt eget personliga välbefinnande framför.
En god vän ringade in sommarens agerande på ett briljant sätt när jag frågade om han skulle komma ner till Skåne i sommar eller om de stannade i sin del av Sverige. ”Tja”, sa han, ”ska man göra som man borde göra eller som alla andra gör?”
Det är väldigt intressant med den frihet vi fått tilldelat oss i Sverige under pandemin. Vi vet hur vi borde agera. Men vi sätter vårt eget personliga välbefinnande framför. Solidariteten med de som är i riskgrupper är låg och så länge vi får vår plats i solen struntar vi blankt i att det finns människor som inte vågat sig till stranden på hela sommaren på grund av vårt respektlösa beteende.
Ni ser likheten? Med klimatförändringarna? Beteendet kring det virus som sprids är så snarlikt beteendet kring klimathotet att det nästan är lite skrattretande. Visst vet vi hur vi borde agera. Vi vet att vi borde hålla avstånd, undvika folksamlingar och arbeta hemma om det går, men det är ju så typiskt att alla andra inte har vett att hålla sig hemma från stranden, hur ska jag då kunna hålla avstånd? Vi vet att vi måste sluta flyga, men det är ju så himla skönt att få lite sol sådär runt jul. Och flyget till Thailand går ju ändå, det blir ju ingen skillnad om jag sitter på. Vi vet att vi måste gå över till en mer vegetarisk kost men det rimmar ju så illa med min LCHF-diet att det går faktiskt inte just nu. Vi vet att vi borde sluta handla så mycket men det finns ju så fantastiskt coola grejor på Wish och de kostar ju praktiskt taget ingenting.
Jag gillar vår frihet. Jag gillar tron på individen och vårt kollektiva uppdrag att lyssna på Folkhälsomyndigheten och agera ansvarsfullt och i enlighet med det som forskarna säger. Jag gillar regeringens sätt att visa oss hur viktigt det är att stå bakom forskningen. För klimatförändringarna borde samma synsätt gälla. Tänk att varje dag klockan 14 få lyssna till klimatforskarnas senaste prognos och uppmaning till handling.
Dessvärre tror jag inte att den individuella friheten kommer att fungera när det gäller klimathotet. Många svenskars agerande under sommaren har med all önskvärd tydlighet visat att för att klara en global uppvärmning under två grader räcker det inte med kunskap och fakta. Vi är för bekväma. Det är för lätt att sätta sitt eget välbefinnande före andras. Människors agerande under viruspandemin har visat att det behövs politiskt styrande beslut som får oss att ställa om i arbetslivet och tumma på vår njutningsfulla vardag. Vi behöver stenhårda lagar och föreskrifter att följa för att klara att hålla emot den temperaturökning som varje dag sker och de irreversibla skador det åsamkar vår natur. Det kommer inte att ge några röster, det kommer att vara obekvämt och ge upphov till ramaskrin. Men vi har visat att vi inte klarar av förtroendet att ställa om våra liv på egen hand. Vi har all kunskap och har vägrat att använda den. Det är dags börja göra som man borde göra.
Ulla Janson
Skanska Teknik, Energigruppen
