Samverkan för balans i energiåtgång kan öka andel förnybar el
Ett flexibelt energisystem där fjärrvärmesystem, elsystem och industri samverkar för att balansera energiåtgången kan bidra till målet att hela Sveriges elproduktion ska komma från förnybara källor år 2040. Detta enligt forskning från Linköpings universitet.
Svårigheterna med förnybara energikällor, framförallt vindkraft, är att hålla ett stadigt energiflöde. Blåser det mycket får systemet överskottsenergi som behöver exporteras, och blåser det lite är förhållandet omvänt och el behöver importeras. I dagsläget kan den variationen i viss mån regleras med vattenkraft för att ge stabilitet i energisystemet. Men med en ökad andel vind- och solkraft behöver systemet balanseras på annat sätt också.
Genom att ställa om till flexibla energisystem där fjärrvärmesystem, elsystem och industri samverkar kan problemet delvis lösas, menar forskare på Linköpings universitet. Driften av värmepumpar och kraftvärmeverk i fjärrvärmesektorn kan styras så att de hjälper till att balansera elsystemet. Även inom industrisektorn, som står för cirka 37 procent av den totala elförbrukningen, ligger potential för en dellösning av problemen.
Om det går att minska kostnaden genom att vara flexibel utan att det går ut över produktionen skulle en omställning vara möjlig
– Inom industrin går många processer på max och man jobbar med ”lean production” vilket gör det svårare att vara flexibel. Men samtidigt är den största drivkraften ekonomisk. Om det går att minska kostnaden genom att vara flexibel utan att det går ut över produktionen skulle en omställning vara möjlig, säger Maria Johansson, universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, vid Linköpings universitet.
Forskarna har utgått från ett framtidsscenario där mängden vindkraft ökar från dagens 28 TWh till 55 TWh och mängden kärnkraft är noll. I det scenariot skulle Sverige behöva öka importen av el med 21 TWh. Även exporten skulle öka så att den överstiger den befintliga kapaciteten i kablarna som sammankopplar Sverige med grannländerna, med andra ord – det kommer att uppstå överskottsel. Med hjälp av datorsimuleringar kunde forskarna se att om man kombinerar alla system för att jobba flexibelt skulle mängden överskottsel minska med 74 procent och importen skulle minska med 36 procent. Dessutom skulle elsystemet bli mer stabilt.
Fotograf: Teiksma Buseva
– Det handlar om att skifta användningen i tid. Man behöver öka flexibiliteten på behovssidan eftersom det finns mindre flexibilitet på produktionssidan. Sen finns viss möjlighet att kolla på energilagring i till exempel fjärrvärmesystemet men det är föremål för framtida forskning, säger Danica Djuric Ilic, universitetslektor på IEI.
Industrierna behöver inventera sin energianvändning för att se vilka processer som kan vara flexibla utan att det går ut över produktionen.
Forskarna jämför konceptet med hur privatpersoner kör sin disk- och tvättmaskin när det är ett billigare elpris på grund av hög vindelproduktion och lågt elbehov i systemet. Det bidrar till lägre toppar av elanvändning när elen är dyr, det vill säga när vindelproduktionen är låg och elbehovet i systemet är högt. Om samma princip kunde införas inom industrin så att elanvändningen bättre matchar tillgången på vind- och solel i nätet skulle balansen i elsystemet förbättras och andelen förnybar energi skulle kunna öka. Men det kräver storskalig samordning. Forskarna genomförde också intervjuer med energibolag och industriföretag för att undersöka hinder, drivkrafter och incitament när det gäller användarflexibilitet.
– Industrierna behöver inventera sin energianvändning för att se vilka processer som kan vara flexibla utan att det går ut över produktionen. Trovärdiga flexibilitetsmarknader skulle kunna vara en lösningarna där man köper och säljer flexibilitet. För det behövs också smarta system som styr och samordnar elanvändningen, samt system som bättre kan förutsäga kraftproduktionen från vind och sol som ju hänger ihop med vädret, säger Maria Johansson.
