REPORTAGE: Idrottshall som går med plus
Nu har vi ungefär halva effekten på solcellerna. Men det har inte varit så många tillfällen än för solcellerna att leverera el. Det säger energiingenjör Johan Sellin vid det kommunala fastighetsbolaget Futurum Fastigheter, där vi sitter på huvudkontoret och kikar på hans datorskärm. Där syns den aktuella elproduktionen från solcellerna på Änglandaskolan och dess idrottshall denna dag då det nästan är vårsol ute. Båda byggnaderna är nya, men idrottshallen är projekterad att vara plusenergihus. Det första plusenergihuset i Futurum Fastigheters bestånd.
– Jag började hos Futurum Fastigheter när projektet var ganska långt gånget, men jag har adderat komponenterna i det befintliga projektet: solceller, batterilager, likströmsnät mellan husen, samt geonergilager och värmepumpar.
Skolan, som har en yta på 7 528 kvadratmeter, värms med fjärrvärme, medan idrottshallen med en yta på 2 321 kvadratmeter värms av ett geoenergi lager bestående av fem borrhål à 250 meter vardera och en värmepump på 60 kW som är kompletterad med fem ackumulatortankar. Borrhålslagret är förlagt under den nya fotbollsplanen och ska kunna ge 65 000 kWh värme per år. På både skola och idrottshall finns 727 kvadratmeter solceller, som ger ett årligt bidrag på 108 000 kilowattimmar el. Sett över ett år ska solcellerna ge tillräckligt med el för att kunna försörja idrottshallen samt ge ett litet överskott.
– Idrottshallen skulle från början funnits i själva skolbyggnaden, en så kallad halv hall, men den lyckades vi få ut i en egen byggnad, vilket gjorde att det blev fler klassrum i skolbyggnaden. Området kommer att få 3 000 boende när det är färdigbyggt, vilket gjorde att vi lyckades motivera att det blev en egen hall, säger Johan Sellin. – Det var redan bestämt att vi skulle köra fjärrvärme, eftersom den var framdragen. Men när vi skulle börja med idrottshallen tittade jag på anslutningsavgiften och började räkna, och insåg att det skulle vara mer lönsamt med ett borrhålslager.
Men när vi skulle börja med idrottshallen tittade jag på anslutningsavgiften, och insåg att det skulle vara mer lönsamt med ett borrhålslager.
Beslutet att hänga av Änglandaskolans idrottshall från fjärrvärmen betydde att man fick en energiförsörjning, baserad på både traditionell och framtida energiteknik.
– Förutom vår egen elproduktion, köper vi el från vårt systerbolag Kumbro Vind, cirka 15 700 kWh per år. Överproduktionen i form av solcellsel från Änglandaskolans idrottshall uppgår till 45 000 kWh per år som vi levererar ut på nätet. Solcellsproduktionen kommer från ett solcellssystem på Änglandahallens tak och ett system på skolans tak. Änglandahallens solceller är beräknade att ge 56 000 kWh/år och solcellerna på skolan 52 000 kWh/år. Genom ett undantag för nätkoncessionen som gäller företag som förvaltar skolor, används ett likströmsnät för att föra el mellan byggnaderna. – Tanken var att se hur mycket av husets energibehov som vi kunde tillgodose via solen i form av lagrad solenergi i berget och solel från taken. För att slippa förluster finns ett likströmsnät för el överföring mellan skolan, idrottshallen och ett nytt bilgarage.
Läs hela artikeln i Energi & Miljö nr 3-4!
Fakta
Idrottshallen vid nybyggda Änglandaskolan i Örebro är sannolikt den första elenergiproducerande idrottshallen i Sverige. Solcellsproduktionen kommer från olika solcellssystem på taken på idrottshallen och skolan.
