Nya energikrav – bättre standard?
EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) innebär att Sverige inför retroaktiva krav på energiprestanda för befintliga byggnader. Utmaningen är stor, men regleringen kan förutom minskad klimatpåverkan också bidra till att lyfta fastighetssektorns tekniska standard.
EPBD ska implementeras i svensk lagstiftning senast 29 maj 2026. Det övergripande målet är att styra bygg- och fastighetssektorn till att bli mer energieffektiv så att alla byggnader i EU är nollutsläppsbyggnader senast 2050.
En del av direktivet berör energikrav för befintliga byggnader och det har inte funnits tidigare i Sverige.
– Det har varit lagt kort ligger här när det gäller retroaktiva krav på byggnaders energiprestanda. Det är ett helt nytt koncept i Sverige, men det finns andra europeiska länder som Nederländerna, Storbritannien och Frankrike. Det är därifrån inspirationen kommer, säger Anna Larsson, som arbetar med energi- och hållbarhetsstrategi på Hifab.
För lokalbyggnader ställs krav på att byggnaderna med sämst energiprestanda ska energieffektiviseras till satta mål för 2030 och 2033. Målet för 2030 berör 16 procent av varje lands lokalbyggnader och 2033 omfattar 26 procent.
Till vanliga installationstekniska åtgärder hör värmeåtervinning i ventilationen, bättre styrning och kontroll, injusteringar samt driftoptimeringar.
– Det innebär att det blir kort tid för fastighetsägare att hinna både planera, beställa, upphandla och genomföra de nödvändiga åtgärderna. Det kommer att bli en utmaning för branschen eftersom det är många
energieffektiviseringsprojekt som ska genomföras samtidigt, säger
Anna Larsson.
Boverket presenterade nyligen preliminära beräkningar av gränsvärden för energiprestanda i befintliga lokalbyggnader. En konsekvens blir att en mycket stor del av beståndet med direktverkande el samt olje- eller gasuppvärmning kommer att behöva ändra sitt uppvärmningssätt, konstaterar Anna Larsson.
– Om man har sådana byggnader kommer det att bli huvudfokus. Övriga sätt att möta kraven är installationstekniska åtgärder och klimatskalsåtgärder. Till vanliga installationstekniska åtgärder hör värmeåtervinning i ventilationen, bättre styrning och kontroll, injusteringar samt driftoptimeringar.
Vilka styrmedel som ska användas för att kraven på energiprestanda ska uppfyllas regleras inte i EU-direktivet utan det är upp till varje land att bestämma. Exempel från andra EU-länder är någon form av böter. I den nederländska varianten finns även uthyrnings- och avyttringsförbud.
– Det kommer också att påverka fastighetsvärdet och det tror jag är bra för branschen för det gör det inte riktigt i dag. Direktivet gör det tydligt att ansvaret för byggnadens energiprestanda placeras på fastighetsägaren. Många av fastigheterna som berörs av de föreslagna gränsvärdena ägs av kommuner. Cirka 9 000 kommunalt ägda byggnader kommer att beröras av kraven för 2033, uppger Anna Larsson.
– Jag tycker generellt att 2033 är ett relevantare årtal för fastighetsägare att titta på än 2030. Det är ologiskt att först införa åtgärder till 2030, för att sedan behöva göra nya insatser bara tre år senare.
Utredningen analyserar om exempelvis områden med stora socioekonomiska utmaningar eller särskilda geografiska områden drabbas
särskilt mycket hårdare av de nya gränsvärdena, påpekar Anna Larsson.
– Så verkar det inte vara, regleringen verkar träffa ganska jämnt. Och det gäller även beståndets ålder. Det är anmärkningsvärt att en lika stor del av fastigheterna byggda på 1940-talet träffas av kraven som de som byggdes 1990 och framåt. Sedan finns det en viss överlevnadsbias. Det sämsta som byggdes på 1940-talet står inte längre kvar.
En utmaning för genomförandet av åtgärderna är att det krävs både kompetens och resurser hos såväl beställare som utförare, bedömer Anna Larsson. Det gäller även planering och projektledning.
– Framför allt att hantera det på portföljnivå, identifiera risker, prioritera och fatta beslut för portföljen som helhet, med hänsyn till andra projekt som ska genomföras. Samtidigt är det en möjlighet eftersom den förmågan behövs för att lyfta fastighetsbeståndet generellt som en teknisk produkt. Sedan är det inte optimalt att behöva göra det på så kort tid, men det är en viktig åtgärd för att klara Europas klimatmål, säger Anna Larsson.
En utmaning med de preliminära gränsvärdena är att Boverket samtidigt utreder hur det svenska energiklassningssystemet ska anpassas till EPBD, anser Anna Larsson.
Det övergripande målet är att styra bygg- och fastighetssektorn till att bli mer energieffektiv så att alla byggnader i EU är nollutsläppsbyggnader senast 2050.
– Man bygger så att säga om flygplanet samtidigt som man analyserar dess funktion. Boverket säger tydligt att det är preliminära gränsvärden och att energideklarationerna kommer att utformas annorlunda än tidigare. Fastighetsägare ska därmed enligt Boverket inte titta på om en enskild fastighet klarar kraven, men det är ju vad alla kommer att göra.
Under 2025 kommer Boverket att presentera ett antal nya delbesked. Det gäller bland annat kring beräkningen av energiprestanda, senast 1 mars, och utformningen av nya energideklarationer, senast 15 september. Det är ännu oklart hur svenska myndigheter kommer att implementera regleringen när det gäller bostäder.
