Mikrokraftvärme dröjer för Sverige

I bland annat Japan, Indien och Tyskland blir det allt vanligare med små kraftvärmeanläggningar för enstaka fastigheter. Även i Danmark är den typen av mikrokraftvärme på gång. Men i Sverige ser de ut att dröja.
I Japan har mer än 30 000 husägare skaffat små gasdrivna kraftvärmeaggregat som försörjer bostaden med el och värme. I Tyskland finns också flera tusen och i Storbritannien lär 80 000 anläggningar vara beställda. I Tyskland, Storbritannien och Holland byts drygt två miljoner villapannor ut varje år där mikrokraftvärme kan komma in som ett alternativ till ny panna. Även i Indien växer det upp allt fler anläggningar för mikrokraftvärme som bygger på förgasningsteknik.
Men i Sverige har det, än så länge, inte hänt så mycket på den fronten.
– En anledning är att naturgasnätet inte är utbyggt hos oss. Det finns bara på västkusten. Och de aggregat för mikrokraftvärme som finns på marknaden är byggda för gasdrift. Att gå från gasdrift till biobränslen, som vi har gott om, är ett stort steg och kräver utvecklingsarbete, säger Erik Hedar, som arbetar med forskningsstöd på Energimyndigheten.

Värmepanna, värmeväxlare och mikroturbin
Företaget Compower i Lund är ett exempel på att det inte är så lätt att åstadkomma väl fungerande kraftvärme. Sedan flera år tillbaka arbetar företaget med att utveckla en konstruktion som bygger på en värmepanna, ett system av värmeväxlare och en mikroturbin för elgenerering. Systemet är tänkt för fastigheter mellan 200 och 500 kvm. Den anläggning som nu testas ska ge 5 kW el och 17 kW värme. Men företaget har inte sin produkt klar för marknaden ännu:
– Det återstår en del konstruktionsförändringar efter de testkörningar vi har gjort. Vi har heller inte klart med finansieringen men räknar med att vara på banan omkring år 2012, säger företagets vd Anders Malmquist.
Han vill inte uppge något pris ännu men hävdar att återbetalningstiden ska vara cirka fem år.
Compowers kraftvärmepaket är för närvarande tänkt att i första hand drivas med biogas eller naturgas, men på sikt även med pellets eller flis. Företaget håller också på att utveckla ett system för förgasning av fasta bränslen.

Spillvärme blir el
Den teknik som i övrigt finns eller håller på att utvecklas i Sverige för småskalig kraftvärme är oftast betydligt större än vad en villa behöver.
Ett exempel är Opcon Powerbox som har utvecklat en anläggning baserad på den 20 år gamla ORC-cykeln, organisk rankincykel, där ett arbetsmedium förgasas med hjälp av spillvärme som får hålla lägst 60 grader. Gasen används sedan till att driva en turbin och en generator. Men Opcons anläggning är dimensionerad för industriellt bruk. På andra håll lär det pågå arbete att utveckla mindre anläggningar för exempelvis små fastigheter som bygger på samma teknik, men än så länge finns inget på marknaden.
Det blir allt vanligare att lantbrukare med djurhållning rötar gödsel och jordbruksavfall till biogas och det skapar förutsättningar för kraftvärme i liten skala. På Hagaviks gård i Skåne används gasen sedan tre år tillbaka för att producera både värme och el med en gasturbin. Elen levereras ut på nätet för cirka 65 öre per levererad kWh.

Stirlingmotor
Stirlingmotorn brukar också nämnas då det är tal om små kraftvärmeanläggningar. I Åmål har företaget Cleanergy utvecklat en anläggning med en stirlingmotor på 9 kW som ska drivas med gas, men den är i första hand tänkt för exportmarknaden. Cleanergys kraftvärmepaket är avsedda för industrier, avloppsreningsverk och lantbruk med egen biogas.
– Vi hade till nyligen 18 tillverkade enheter, 17 av dem har ett ryskt industriföretag köpt, en ska levereras till kommunens avloppsreningsverk här i Åmål. Vi har ett växande intresse från lantbrukare och avloppsreningsverk här i Sverige, säger Tord Lätt, Cleanergys platschef i Åmål.
Även en variant med soldrift av motorn är tänkt att komma, också den avsedd för i första hand den internationella marknaden.

Pelletsprojekt nedlagt
Det tyska företaget SPM har tillsammans med panntillverkaren KWB från Österrike utvecklat en liten kraftvärmeenhet som består av en pelletspanna kombinerad med en liten stirlingmotor som skulle ge 1 kW el och 15 kW värme. Men på grund av uteblivet statligt stöd gick det inte att få lönsamhet i det projektet som nu är nedlagt.
På Energitekniskt Centrum, ETC, i Piteå har man tidigare studerat möjligheterna med små förgasare för biobränslen som skulle kunna driva en liten gasmotor avsedd för mindre fastigheter, men gav upp.
– Vi kunde inte få ihop någon vettig kalkyl på det. Jag vet att det finns dem som försöker få till något i stil med gengasteknik. Men problemet är att få till en konsumentprodukt som medelsvensson verkligen vill ha. Folk i dag vill nog inte ha en anläggning som måste matas med ved kontinuerligt, utan kunna trycka på en knapp och sedan kunna åka till Kanarieöarna två veckor, säger Richard Gebar, vd på ETC.
Nu är det halvstora anläggningar som utvecklas på ETC. Just nu arbetar man med en anläggning där biobränslen förgasas som sedan kan användas för produktion av el och värme. Det finns planer på att testa tekniken i byn Hortlax utanför Piteå. Det blir då en anläggning som kan klara av att försörja alla de 200 husen i byn med el och värme.

För låga elpriser
Bränsleceller som kan ge både el och värme är också en teknik som nämns i samband med småskalig kraftvärme. Men inte där heller verkar förutsättningarna finnas i Sverige. Den försöksanläggning med bränsleceller för biogas som fanns i Hammarby Sjöstad i Stockholm är till exempel nedlagt.
-Vi har än så länge för låga elpriser. Bränsleceller drivs med gas och naturgasnätet är inte tillräckligt utbyggt, säger Bengt Ridell på Grontmij.
Han påpekar att bränsleceller bör gå med någorlunda konstant produktion och då vara anslutna till elnätet vilket också är mycket vanligt utomlands.
I Japan finns det cirka 7 000 små stationära bränslecellsanläggningar och fler är på gång. I staden Fukuoka i södra Japan ska 150 bränsleceller i småhus installeras.
I Tyskland finns det cirka 100 bränsleceller i drift och ytterligare 800 ska installeras i mindre hus fram till år 2015. Danmark ska bygga 100 bränsleceller de närmaste åren.
Men i Sverige ser det ut att dröja innan företeelsen mikrokraftvärme börjar bli vanlig oavsett om det är med bränsleceller eller annan teknik.

Lars Eriksson Energi & Miljö 3/10
Småskalig el- och värme på flera sätt

Mikrokraftvärme kan skapas på flera sätt och vi befinner oss förmodligen bara i början av utvecklingen för den typen av energiproduktion. På eller på väg till marknaden är:

• Gasdrivna pannor med mikroturbiner.
• Gas- eller soldrivna stirlingmotorer
• Bränsleceller
• ORC-anläggningar (organisk rankincykel) där spillvärme används för drift