Teknik och forskning | 28 dec 2023

Kulturmärkt fabrik blev kontor och bostäder

I denna artikel sammanfattar Edvin Ottosson och Emil Palmenäs sitt examensarbete som bygger på en fallstudie av ombyggnaden av den kulturmärkta spritfabriken i Eslöv, uppförd 1904, från fabrik till kontor och bostäder. De uppmärksammar bland annat svårigheterna att vid ombyggnation möta kraven som ställs på nya byggnader samtidigt som kraven på kulturbevarande beaktas.

Kulturmärkt fabrik blev kontor och bostäder
Den 104 år gamla byggnaden i rött tegel ligger på Ystadsvägen i Eslövs södra delar, några hundra meter från järnvägsstationen och centrum.

I dag råder det bostadsbrist samtidigt som många byggnader står oanvända. Genom att konvertera dessa byggnader till nya användningsområden, så kallad anpassad återanvändning (adaptive reuse) kan man främja hållbart byggande samtidigt som bostadsbristen minskar.

Vid en ombyggnation från lokal till kontor eller bostäder finns det emellertid många aspekter att ta hänsyn till. Dagens byggnader ska använda så lite energi som möjligt till uppvärmning, ventilation och belysning.

Edvin Ottosson. Foto: Privat

För att uppnå en god inomhusmiljö och trivsel för de boende behöver man kunna hålla en behaglig inomhustemperatur året runt. En målsättning vid ombyggnation är att byggnaderna också ska kunna brukas länge utan att få skador, vilket bland annat kräver en fuktsäker konstruktion. Många av byggnaderna som är aktuella för ombyggnad är gamla och inte sällan kulturmärkta. En sådan märkning innebär ofta begränsningar för vilka ombyggnadsåtgärder som är möjliga att genomföra.

Två olika byggnader studerades

Detta arbete utgår från en fallstudie på den kulturmärkta spritfabriken i Eslöv, uppförd under 1900-talets början, som nu byggs om från fabrik till kontor och bostäder. Syftet var att analysera och jämföra olika ombyggnadsåtgärder med fokus på energianvändning, termiskt klimat och fuktsäkerhet samtidigt som hänsyn tas till kulturbevarande. Arbetet undersöker bland annat i vilken utsträckning respektive ombyggnadsåtgärd uppfyller krav och rekommendationer.

Dessa analyser och jämförelser gjordes på två av projektets byggnader: den ena en liten bobutik där hög grad av återbruk skulle vara genomgående och den andra en större byggnad med både kontor och lägenheter. De olika ombyggnadsåtgärderna som analyseras varierar kraftigt i hur stor inverkan på klimatskalet de har.

Fakta

Referens

  • Examensarbete TVIT 23/5098: Ombyggnad av kulturmärkt fabrik till kontor och bostäder – En fallstudie av Eslövs spritfabrik avseende energianvändning, termiskt klimat och fuktsäkerhet. Ottosson, Edvin och Palmenäs, Emil. Lund, 2023

Den första åtgärden lämnar klimatskalet som det är innan ombyggnationen börjar, vilket innebär homogena tegelstensväggar och oisolerat tak. Den andra åtgärden speglar bygghandlingarna, alltså så som byggnaderna kommer att se ut när de är klara. Även den andra åtgärden har homogena tegelytterväggar, men ett modernt tak med isolering. Resterande åtgärder består av två olika tjocklekar av invändig tilläggs­isolering, utvändig tilläggs­isolering, aktiv kyla samt ökad personlast.

Simulering av energiförbrukning och termiskt klimat

För respektive ombyggnadsåtgärd byggs modeller upp i dataprogrammet Ida-Ice. I programmet simuleras energianvändningen och det termiska klimatet, och resultaten jämförs sedan med myndigheters krav och riktlinjer. För att kunna göra detta måste relevanta krav och riktlinjer tas fram. Först och främst omfattas alla byggnader av plan- och bygglagen. Vid just ombyggnation gäller utformningskraven, de tekniska egenskapskraven och varsamhetskravet. Dessutom gäller förbud mot förvanskning om det är en särskilt värdefull byggnad.

Utformningskraven och de tekniska egenskapskraven vid ändring är generellt samma som vid nybyggnation. Eftersom det inte anses vara rimligt att alla byggnader som ändras ska behöva följa de hårda nybyggnadskraven är det tillåtet att göra avsteg från kraven med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. Ett av dessa krav som man kan göra avsteg från är energihushållningen.

Emil Palmenäs. Foto: Privat

Eftersom Eslövs spritfabrik har en kulturmärkning går det att, med tanke på byggnadens förutsättningar och varsamhetskravet, göra avsteg från kraven och därmed finns det egentligen inte något krav på energihushållning för det aktuella projektet. I arbetet har dock BBR:s primär­energikrav på nybyggda kontor och lokaler använts, vilket är 70 kWh/(m2Atemp,år) trots att det hade kunnat utelämnas.

Simuleringarna visar att den enda ombyggnadsåtgärden som klarar nybyggnadskravet för den lilla bobutiken är den med utvändig tilläggsisolering. Den större byggnaden klarar dock nybyggnadskravet både när ytterväggarna får invändig tilläggsisolering och när ytterväggarna får utvändig tilläggsisolering. Anledningen till denna skillnad är att bobutiken har en större omslutande area jämfört med den större byggnaden, vilket inte är gynnsamt vid beräkning av primärenergital.

Fuktberäkningarna visar att samtliga ombyggnadsåtgärder innebär stor risk för mögelpåväxt på takstolarna och modellerna med invändig tilläggsisolering har en förhöjd risk för frostsprängning

Eftersom den enda åtgärden som klarar kravet för bobutiken är den med utvändig tilläggs­isolering går det inte att klara primärenergi­talskravet för nybyggnation samtidigt som byggnadens kulturmärkning respekteras. Det termiska klimatet är komp­licerat och beror på många faktorer, men resultaten visar bland annat att det finns risk att brukarna kan komma att bli missnöjda med inomhusklimatet då yttemperaturerna blir låga under vintern när ytterväggarna inte isoleras.

Fuktberäkningar och analys

För att kunna analysera fuktsäkerheten för de olika ombyggnadsåtgärderna användes simuleringsprogrammet Wufi2D. Modeller för respektive ombyggnadsåtgärd byggdes upp, och eftersom regnintensiteten är som högst i sydväst och solinstrålningen är som lägst i norr gjordes simuleringar för både norr och söder. Fuktberäkningar tar lång tid och därför genomfördes endast beräkningar på en konstruktionsdetalj.

Den konstruktionsdetalj som anses ha högst sannolikhet att uppvisa fuktproblematik är anslutningen mellan yttervägg, träbjälken i takstolen och yttertaket. Detta eftersom träbjälken går långt ut i väggen och därmed hamnar kallt och fuktigt. Isopleter tas fram för fyra punkter i konstruktionen, två i takstolens yttersta delar och två i teglet i ytterväggen. Med dessa isopleter kan risken för mögelpåväxt i träet och frostsprängning i teglet analyseras. Som komplement till isopleterna tas ett mögelindex fram för de analyserade punkterna i trätakstolen med programmet Wufi Mould Index VTT. Detta görs för att lättare kunna bedöma risken för mögelpåväxt.

Energi & Miljö skrev i nr 12/2022 om den 104 år gamla spritfabriken i rött tegel på Ystadsvägen i Eslövs södra delar, några hundra meter från järnvägsstationen och centrum.

Generellt för alla modeller är att de har ett mögelindex för de analyserade punkterna i takstolen som överskrider två, vilket innebär stor risk för mögelpåväxt på samtliga modeller. Det tar lite olika lång tid för punkterna i de olika modellerna att överskrida två, men efter drygt ett år har alla gjort det.

När det gäller risk för frostsprängning varierar den mellan modellerna. Det är framför allt modellerna med invändig tilläggsisolering som uppvisar risk för frostsprängning, vilket var väntat eftersom ytterväggen i dessa fall hamnar i kallare klimat.

Sammanfattning och slutsatser:

För de aktuella byggnaderna är det svårt att uppfylla kraven på kulturbevarande och samtidigt uppfylla nybyggnadskrav på energianvändning (utvärderat i form av primärenergital), få en god inomhusmiljö samt garantera en fuktsäker konstruktion. Den mest lämpliga ombyggnadsåtgärden för att få en så låg energianvändning som möjligt är att tilläggsisolera utvändigt. Detta är dock inte ett alternativ här, då man inte får göra avkall på kulturmärkningen.

Fakta

Om examensarbetet

  • Handledare: Kristina Mjörnell, adjungerad professor vid avdelningen för byggnadsfysik, LTH, och Akram Abdul Hamid, biträdande universitetslektor vid avdelningen för byggnadsfysik, LTH
  • Beställare av spritfabriken: Eslövs bostads AB (Ebo)
  • Arbetet är en del av forskningsprojektet Bo lokal som ingår i Energimyndighetens program E2B2
  • Artikeln har tidigare publicerats i tidningen Husbyggaren
  • Länk till examensarbetet: https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/9125839

Energianvändningen varierar kraftigt mellan de två analyserade byggnaderna och beror på att den omslutande arean i förhållande till den uppvärmda arean skiljer sig mycket åt. Byggnader med stor uppvärmd area i förhållande till den omslutande, till exempel flervåningshus, har en fördel när det kommer till att begränsa energianvändningen till uppvärmning. En sådan byggnad kan klara dagens nybyggnationskrav på primärenergital genom att tilläggs­isolera invändigt. För en byggnad med liten uppvärmd area i förhållande till den omslutande arean krävs det dock en utvändig tilläggsisolering för att klara dessa krav.

Fuktberäkningarna visar att samtliga ombyggnadsåtgärder innebär stor risk för mögelpåväxt på takstolarna och modellerna med invändig tilläggsisolering har en förhöjd risk för frostsprängning. En mer detaljerad analys på både mögelpåväxt och frostsprängning hade dock behövts för att bekräfta resultaten.

Artikelförfattare: Edvin Ottosson och Emil Palmenäs

Publicerad 28 december 2023

Konsultplatsen

Hitta enkelt rätt konsult inom installations- och energiteknik

På nytt jobb

Marcus Sandlund tillträder som ny vd för Systemair Sverige AB 13 januari 2025. Han har haft ledande roller som Kommersiell direktör på Caverion Sverige AB och vd för Ecoclime Group AB.
Jonny Andreasson är ny projektledare och programmerare fastighetsautomation på Klimat och VVS-teknik i Värmland. Han kommer från Akademiska hus där han var teknikspecialist vvs.
Kent Lundström är vvs-konsult på den nystartade egna verksamheten Lundström S-Konsult i Stockholm. Han kommer från Stockholmsmässan där han var vvs-ansvarig och arbetsledare.
Tomas Mellbom är ny försäljningsingenjör på Samsung Aircon Nordics. Han kommer från Panasonic där han var produktchef för kommersiella system i Norden och Baltikum.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.