Krig, konservatism och regler sätter käppar i hjulen
Konservatism och skråtänkande försvårar för byggnadsintegrerade solceller.
– Det är viktigt att få med alla tidigt i projekteringen, säger Malin Unger, som är projektledare inom solenergi på det statliga forskningsinstitutet Rise.
Hon berättar att det för några år sedan syntes en långsamt uppåtgående trend i Sverige för byggnadsintegrerade solceller. Men så angrep Ryssland Ukraina med bland annat kraftigt ökade energipriser som följd.
Utbudet av byggnadsintegrerade solceller minskade samtidigt som det ökade för traditionella utanpåliggande solcellsmoduler som det blev en mycket stor efterfrågan på.
– Det är idag sådant tryck på solcellsanläggningar att företagen inte hinner leverera allt som efterfrågas. Dessutom är det brist på såväl leveranser som installatörer.
– De stora aktörerna tjänar i allmänhet mest på sina standardaffärer. Till småhusägare, till exempel, säljer man ofta utanpåliggande anläggningar som man har färdiga installationssystem för och som går snabbt att installera. Många av de erfarna aktörerna satsar också på att leverera till stora solcellsparker och andra större anläggningar.
Resultatet har blivit att de anbudsförfrågningar som är special, som är lite besvärligare och som kräver mer tid i planerings- och projekteringsskeden, rensas bort.
– Istället fokuserar man på det som går snabbt att installera och leverera, det som är mest lönsamt.
Det är enligt Malin Unger inte samma sak som att det inte finns en framtid för byggnadsintegrerade solceller i Sverige.
– Det finns det absolut. Dessutom växer intresset, inte minst från stora fastighetsägare, att lära sig mer om detta och det finns flera intressanta projekt, genomförda och på gång, bland annat hos fastighetsbolagen Vasakronan och Fabege.
Det är en kombinerad bygg- och elprodukt som hittills inte har landat helt naturligt i projekteringsskedet
– Den största fördelen med byggnadsintegrerade solceller jämfört med utanpåliggande är att man undviker dubbla lager och därmed sparar resurser, både materiella och ekonomiska.
Dessutom generar solcellsfasader, som det ofta är frågan om när det gäller byggnadsintegrerade solceller, mest el på tider när priset är lite högre, det vill säga sena eftermiddagar och tidiga mornar.
Malin Unger menar att ett visst mått av branschkonservatism och skråtänkande har försvårat för byggnadsintegrerade solceller att slå igenom på bred front.
– Det är en kombinerad bygg- och elprodukt som hittills inte har landat helt naturligt i projekteringsskedet. Det finns ingen i de ordinarie projekterings- och konsultleden som riktigt är ansvarig för den. Arkitekter ser främst till byggprodukten medan elkonsulterna är ansvariga för eldelen. Resultatet blir att byggnadsintegrerade solceller ofta hamnar mellan stolarna samtidigt som det är viktigt att få med dem tidigt i projekteringen för att resultatet ska bli bra. Det är svårare att addera i efterhand.
– Det behövs ofta att fastighetsägare eller utvecklare tar initiativ för att det ska bli en integrerad lösning. En stor nackdel är att byggaktörerna ofta inte har fördelarna med byggnadsintegrerade solceller inbakat i sina standardkalkyler, då fördelarna ofta syns först i driftkalkylen.
Krävs det en bättre standardisering?
– Ja. Det finns visserligen redan en standard, EN-50583, men den är relativt kraftlös, då den i sin tur hänvisar till nationella byggtekniska krav som inte är specifika för solceller.
– Solcellsprodukter klassas i dag som elprodukter. Att få till stånd en harmoniserad standard som gör att byggnadsintegrerade solceller kan CE-märkas som byggmaterial, om de uppfyller ett antal byggtekniska krav, är en viktig åtgärd som skulle underlätta mycket.
Byggnadsintegrerade solceller räknas i dag i en byggnads klimatdeklaration som en del av klimatskalet, medan de utanpåliggande inte anses höra dit. Eftersom en solcellsmodul har ett betydligt högre klimatavtryck än exempelvis ett trämaterial drar det upp byggnadens totala klimatavtryck utan att fördelarna med grön elproduktion under driften vägs in.
– Boverket har fått upp ögonen för att byggnadsintegrerade solceller missgynnas och föreslog nyligen i en slutredovisning av ett regeringsuppdrag att varken byggnadsintegrerade eller utanpåliggande solceller ska tas med i den delen av klimatdeklarationen som gäller byggskedet när kravnivåer initialt införs, utan först när fördelarna i driftskedet kan tillgodoräknas. Det skulle göra att spelplanen för integrerade och utanpåliggande solceller jämnas ut något.
Många tak är till exempel inte konstruerade för att klara den ökade vikt som en utanpåliggande solcellsanläggning med ballast medför.
Under de senaste åren har intresset i Sverige för att installera solcellsmoduler på stora tak, inte minst på industri- och logistikbyggnader, ökat.
– Potentialen är enormt stor, även om det finns en del problem utöver den kända 500 kW-gränsen för energiskatt. Många tak är till exempel inte konstruerade för att klara den ökade vikt som en utanpåliggande solcellsanläggning med ballast medför.
– Ett annan svårighet kan vara att det ofta är den som hyr in sig i en byggnad som tillgodogör sig nyttan av solelen, medan det är fastighetsägaren som betalar för investeringen. Det gäller att hitta en affärsmodell med incitament som tar hänsyn till detta, framför allt med tanke på att många hyreskontrakt är ganska så korta för industrilokaler, säger Malin Unger.
– Samtidigt finns det långsiktiga fastighetsägare som ser det som en uthyrnings- och konkurrensfördel att ha solceller installerade på taket.
Text: Mikael Bergling
