Teknik och forskning | 9 okt 2023

Köldbryggor från byggnad till vvs

Hur tar vvs-konstruktören hänsyn till köldbryggorna vid dimensionering av ett värmesystem? Studien beskriver ”hälsotillståndet” för köldbryggorna samt hur dessa hanteras under projekteringsfasen framför allt mellan byggnadskonstruktör och vvs-konstruktör. Det urval som görs av konstruktörerna sker mot bakgrund av att det redan sker ett utbyte av information för U-värden på de olika byggnadsdelarna.

Köldbryggor från byggnad till vvs
Ibland är det kallt ute! Kunskapen om köldbryggor och deras betydelse för att minska energibehoven behöver lyftas väsentligt och vara ett lika självklart inslag som andra beräkningar och analyser i projekten, menar skribenten. Foto: Istockphoto

Studien om köldbryggor är utförd vid Tekniska högskolan i Jönköping inom huvudområdet Byggnadsteknik. Insamlingsmetoder av kunskap för studien har bestått av litteraturstudier och dokumentanalyser. Därutöver har byggnadskonstruktörer och vvs-konstruktörer intervjuats om köldbryggor i tre olika geografiska orter, Jönköping, Motala och Myresjö.

Köldbrygga

En köldbrygga definieras som en lokal del i en konstruktion där isolerförmågan är sämre och därmed värmeledningsförmågan större än övriga delar i en byggnad [1]. Man behöver därför ta hänsyn till köldbryggornas påverkan vid en värmebehovsberäkning då dessa leder till större värmeförluster.

Samer El Kari, universitetsadjunkt, Tekniska högskolan i Jönköping. Foto: Privat

Inom byggnadsfysik är begreppet köldbrygga något som uppstår då den svagaste länken i byggnadsskalet, där anslutningar mellan byggnadselement sker, är i kontakt med den kallare utsidan vilket då leder till ofrivillig värmeförlust från den varma sidan.

Köldbryggor är en naturlig konsekvens då man måste ha anslutningar mellan byggnadsdelar. Men då köldbryggorna har så stor påverkan på energieffektiviseringen, då andra delar av byggnaden har blivit så pass välisolerade, så är det nödvändigt med teknikutveckling för att lyckas nå de satta klimatmålen. Främst då U-värdet för respektive byggnadsdel, såsom yttervägg, fönster och dörrar, inte inkluderar köldbryggor som uppstår i anslutningarna mellan olika byggnadsdelar.

Typer av köldbryggor

I huvudsak finns det tre typer av köldbryggor: Punktformiga och linjära köldbryggor samt köldbryggor i klimatskalet, till exempel reglar i en yttervägg.

Köldbryggor kan även dels vara tvådimensionella, dels tredimensionella vilket skapar olika förutsättningar på vilket sätt de ska beräknas. Figur 1 illustrerar den linjära (längsgående) köldbryggan som sker mellan två ytterväggar som då utgör hörnet på en byggnad.

igur 1: Köldbryggan som förekommer när två ytterväggar möts (författarens illustrationer baserat på datorsimuleringsprogram för energiberäkningar, IDA ICE).

Konsekvenser av köldbryggor

Köldbryggor förekommer alltid i en byggnadsstomme och utgörs dels av detaljlösningar där man är medveten om köldbryggor redan innan huset står färdigt, då anslutningar är ofrånkomliga mellan byggnadsdelar [1], dels kan de även vara en följd av felaktiga byggmetoder.

Köldbryggornas andel i en värmeeffektbehovsberäkning tenderar att öka i takt med att isolermängden ökar på de olika byggnadselementen, såsom tak, ytterväggar, golv, fönster och dörrar. Anslutningarna mellan byggnadselement med dess köldbryggor får därmed en större påverkan på den totala värmeförlusten och i förlängningen på hur stor andel energi som måste köpas för att täcka upp förlusterna som sker via klimatskalet.

Dåliga detaljlösningar skapar extra stora värmeförluster i form av köldbryggor. Figur 2 visar konsekvenserna mellan anslutning yttervägg och balkong samt runt fönster för det termiska flödet (flödet av temperatur/grader).

Figur 2: Det termiska flödet på ett flerbostadshus med högre värmeförluster runt fönster samt anslutning mellan balkong och yttervägg (Oldfield 2019 & Courtesy of Schoeck Bauteile GmbH).

Utöver värmeförlusterna som inträffar på grund av köldbryggorna kan det leda till att yttemperaturerna lokalt kan bli låga och därigenom orsaka dålig termisk komfort för brukarna genom strålningsdrag. En annan konsekvens kan vara en ökad smutsavsättning på de kalla ytorna och i värsta fall kan ytkondensation inträffa. En låg yttemperatur medför alltid en ökad risk för ytkondensation och därmed fuktskador.

Ju fler köldbryggor man har desto mer noggrann måste man vara vid val av metod

Byggnader uppnår sällan de förväntade energimålen när man väl mäter energianvändningen under driftskedet. Anledningen kan dels vara uppförandefasen, då i form av byggentreprenörens ansvar, dels användarnas beteende, klimat, felaktiga installationer, täthet på byggnad, brist på injustering och driftsättning samt inte korrekt utfört underhåll [2] [3].

Metoder att beräkna punktformiga och linjära köldbryggor

Det finns fyra olika tillgängliga metoder för att ta reda på storleken på den linjära samt punktformiga köldbryggan när väl detaljer på anslutningarna är färdiga. De fyra metoderna ger olika mängd förväntad noggrannhet och alla metoderna är accepterade enligt svenska institutet för standarder enligt SS-EN 14683:2017:

  • Handberäkningar med hjälp av formler som ger en felmarginal på ± 20 procent.
  • Färdiga detaljbibliotek med bestämda parametrar (ψk). Felmarginal på ± 20 procent.
  •  Standardutförda schablonvärden från tabell av beräknade köldbryggor med en felmarginal på ± 0–50 procent.
  • Numeriska analyser via beräkningsprogram ger en felmarginal på ± 5 procent.

Standarderna tillåter den ansvariga att välja den metod som anses lämplig såsom schablonvärden alternativt numerisk analys för köldbryggorna. Det är alltså ett stort ansvar att värdera och välja den metod som är mest lämplig till accepterade felmarginaler. Vid val av metod bör dock dess noggrannhet återspegla den noggrannhet som krävs vid beräkningarna, det vill säga man ska gärna ta hänsyn till längderna (mängden) för de linjära köldbryggorna vid val av metod enligt standarderna. Detta innebär att ju fler köldbryggor man har desto mer noggrann måste man vara vid val av metod med tanke på den stora variation som kan bli konsekvensen av fel metod.

Längden är även viktig i sammanhanget och här finns det tre olika sätt att definiera längden (lk) på den linjära köldbryggan enligt SS-EN 14683:2017:

  • Inre dimensioner – mätt mellan de färdiga inre ytorna på varje rum i en byggnad, det vill säga exklusive tjockleken på inre skiljeväggar.
  • Övergripande inre dimensioner – mätt mellan de färdiga inre ytorna på de yttre elementen, det vill säga man tar inte hänsyn till skiljeväggar alls.
  • Yttre dimensioner – mätt mellan de färdiga yttre ytorna på de yttre elementen i en byggnad.

Vem beräknar köldbryggorna?

I studien kan man konstatera att det är väldigt få byggnadskonstruktörer som faktiskt beräknar de punktformiga och linjära köldbryggorna. Den enskilt största orsaken till att byggnadskonstruktörerna i studien inte gör beräkningar för köldbryggorna är att man oftast lämnar pris för ett uppdrag i konkurrens. Trots att byggnadskonstruktören önskar göra detaljerna så bra som möjligt, ur alla tänkbara tekniska aspekter, så förväntas de till exempel i en totalentreprenad i slutänden ändock leverera smidiga, enkla samt rationella anslutningar på byggnadsdelarna av ekonomiska skäl för entreprenören eller för att hålla egen projektbudget.

Av intervjuerna framkommer att ingen information om köldbryggorna förmedlas alls från en byggnadskonstruktör till vvs-konstruktören. Orsaken är återigen att byggnadskonstruktörerna sällan eller aldrig räknar på köldbryggorna och därav faller det naturligt att man inte har någon information att dela med sig av utöver U-värdena.

VVS-konstruktören i studien efterfrågar i sin tur inte köldbryggornas inverkan utan är enbart intresserad av U-värdena för respektive byggnadsdel för att kunna genomföra sin värmeeffektbehovsberäkning. Enstaka vvs-konstruktörer tar hänsyn till köldbryggorna genom generella påslag medan andra inte gör det. En av vvs-konstruktörerna ger ett exempel på varför man gör påslag på U-värdena: ”då dessa är mer teoretiska eller bättre i teorin då en entreprenör kan bygga till exempel väggen sämre så önskar man ha extra säkerhetsmarginaler för den osäkerhet som finns under och efter uppförandeskedet”.

Om man sällan eller aldrig gör beräkningar på köldbryggornas inverkan på värmeflödet innebär det att man har en okänd faktor som  leder till variationer och därmed en stor osäkerhet.

När det gäller äldre byggnader görs ett påslag motsvarande 20 procent på värmebehovet generellt i samband med ombyggnationer. Vid nybyggnation är dock påslagen mindre generösa då man gör ett påslag motsvarande 10 procent. I andra fall görs det inga påslag alls utöver att avrunda talen på rumsnivå då husen har blivit så pass välisolerade och täta. Ett argument som framkom i intervjuerna är att extrema temperaturer sällan inträffar och man numer snarare har ett problem med ett varmare klimat då kylbehoven ökar istället.

Utfallet av studien påvisar att köldbryggorna försummas då ingen hänsyn eller för liten hänsyn tas till köldbryggornas faktiska inverkan på en byggnads energiförbrukning.  Köldbryggorna kan leda till att upp emot 38 procent av värmeenergin går till spillo i ett välisolerat flerfamiljshus [4].

Lärdomar från studien

Utifrån vetskapen om att byggnaderna har blivit alltmer välisolerade, då kraven har ökat, och att vi av naturliga anledningar fortsatt har svårisolerade köldbryggor som står för en större andel av byggnadens totala värmeläckage så finns det ett kunskapsglapp som behöver hanteras.

Enligt Svenska institutet för standarder (SIS) uppskattar man att noggrannheterna i de tillgängliga beräkningsmetoderna kan variera köldbryggorna mellan 0 och 50 procent i felsäkerhetsmarginaler, och detta ger en fingervisning om problematiken med köldbryggorna. Om man sällan eller aldrig gör beräkningar på köldbryggornas inverkan på värmeflödet innebär det att man har en okänd faktor som  leder till variationer och därmed en stor osäkerhet.

Fakta

Referenser

[1] Strandberg, Bengt (2015). Bygga hus
– illustrerad Bygglära (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

[2] Piette, Kinney, Haves (2001). Analysis of an information monitoring and diagnostic system to improve building operations.

[3] Allard, Olofsson, Nair (2017). Energy performance indicators in the Swedish building procurement process.

[4] Berggren & Wall, (2013). Calculation of thermal bridges in (Nordic) building envelopes – Risk of performance failure due to inconsistent use of the methodology.

Byggnadskonstruktörer räknar sällan på köldbryggorna och vvs-konstruktörer tar inte alltid hänsyn till köldbryggornas inverkan vid beräkning av värmeeffektbehovsberäkning. Detta innebär att vi har utmaningar som behöver hanteras för att dels uppfylla förväntade energikrav för beställare, dels för kravställare. Alla köldbryggor behöver inte beräknas numeriskt; det är de som är svårbedömda och många till antalet man bör inrikta sig på, då det kan finnas vinning i att göra den analysen.

När man dimensionerar ett värmesystem och inte tar hänsyn till köldbryggornas inverkan på den totala värmeförlusten så innebär det att värmesystemet inte har kapacitet att kompensera för alla förluster för att uppnå en värmebalans.

Framtiden för köldbryggor

Kunskapen om köldbryggor och deras betydelse för att minska energibehoven behöver lyftas väsentligt och vara ett lika självklart inslag som andra beräkningar och analyser i projekten.

Fakta

Artikelförfattaren:

Artikelförfattare: Samer El Kari
Sysselsättning: Universitetsadjunkt, Tekniska högskolan i Jönköping
Kontakt: samer.el-kari@ju.se

I studien har ett medvetet urval av just byggnads- samt vvs-konstruktör gjorts då det redan sker ett utbyte av information för U-värden på de olika byggnadsdelarna. Därmed punktas två rekommendationer till respektive konstruktör som kan öka kunskaperna om köldbryggorna.

Byggnadskonstruktör:

  • Bör beräkna köldbryggorna för att få bättre förståelse för köldbryggornas inverkan på den faktiska energiförbrukningen, då det oftast är konstruktören som utfört detaljerna för anslutningarna av de olika byggnadselementen.
  • För att få teknikutveckling så bör bra exempel tränga undan dåliga exempel på anslutningar som enbart fokuserar på att göra anslutningarna så smidiga, enkla och rationella som möjligt.

VVS-konstruktör:

  • Behöver ta hänsyn till köldbryggornas inverkan vid beräkning av värmeeffektbehovsberäkning genom att öka kunskaperna om köldbryggorna och dess faktiska påverkan på förlusterna som sker från klimatskalet.
  • Behöver i tidigt skede i projekten fråga om köldbryggor, så fråga inte enbart efter U-värdena – även köldbryggornas inverkan måste beaktas för att ha rätt indata till själva värmeeffektbehovsberäkningen. Köldbryggorna är en del av transmissionsförlusterna som påverkar hur stor värmeeffekt som måste tillföras samt i slutänden även energiförbrukningen för en byggnad.

Text: Samer El Kari

Publicerad 9 oktober 2023

Konsultplatsen

Hitta enkelt rätt konsult inom installations- och energiteknik

På nytt jobb

   
  • Robert Aldrich (bilden) blir 3 mars ny vd för Ecoclime Group. Han kommer från Manager Columbus Sweden där han var Commercial strategic account.
  • Patrik Svelander är ny Skandinavienchef på Oras. Han kommer från Franke där han var nordisk försäljningschef.
  • Emil Carlsson är ny produktchef på Bosch Thermoteknik. Han var tidigare försäljningsingenjör där.
  • Peter Filipsson är ny energisystemarkitekt på Öresundskraft i Helsingborg. Han kommer från CIT Renergy där han var projektledare.
  • Viktor Niklasson är ny projektledare på Planproj i Linköping. Han kommer från samma roll på Victoriahem i Norrköping.
  • Svenåke Boman blir 2025 vd för GK Sverige. Han är för närvarande tillförordnad vd och tidigare regionchef för bolaget.
  • Peter Bodin är ny försäljningschef för avdelningen Ventilation-Retrofit på Ebm-Papst. Han kommer från en liknande roll på Ecoclime.
  • Anders Fagerkrantz är ny vd för Caverion i Sverige. Han var tidigare regionchef Öst.
  • Joel Nyberg är ny vvs-konstruktör på Intec i Nässjö. Han kommer från samma roll på Sweco.
  • David Nordström är ny vvs-konstruktör i Uppsala. Han kommer från Caverion där han var projektledare.
  • Dennis Hagel är ny gruppledare för Sprinkler i Uppsala. Han kommer från Afry där han var sprinklerprojektör.
  • Peter Lillbacka är ny projektledare på Engis i Stockholm. Han kommer från samma roll på Locum.
  • Sebastian Pålsson är ny energikonsult i Göteborg. Han kommer från Totalinstallation i samma stad där han var vvs-konsult.
  • Linda Olsson har återanställts som vvs-ingenjör på Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark i Göteborg. Hon kommer från Sweco.
  • Victor Jiglund är ny teknik- och kvalitetsansvarig på Indoor Energy i Uppsala. Han var tidigare konstruktör och projektledare i Linköping.
  • Lucas Leal Östlund är ny projektledare för energi och omställning på Erelko i Helsingborg. Han kommer från en liknande roll på Afry i samma stad.
  • Josefin Dahlander är ny projektledare på Installationsbolaget Sprinkler GBG. Hon var tidigare installationssamordnare på Skanska i samma stad.
  • Jimmy Hildenborg är ny konstruktör på Sandbäcken Sprinkler Mitt. Han var tidigare projektör på Projpartner.
  • Robert Sjöbeck är ny filialchef på Assemblin Sprinkler i Malmö. Han var tidigare entreprenadchef för VS i samma stad.
  • Cristin Hahn är ny projektledare för sprinkler i Göteborg. Hon kommer från samma roll på Högbergs Rör i Borås.
  • Marie Ekström är ny kalkylator och vvs-ingenjör på AB Oscar Hanson i Halmstad. Hon kommer från Instotal där hon var kalkylator för ventilation.
  • Marcus Kvist är ny vvs-konsult på PE Teknik & Arkitektur i Malmö. Han kommer från samma roll på Erelko i samma stad.
  • Pritesh Mistry är ny vvs-konsult i Göteborg. Han kommer från samma roll på Kungälvs Rörläggeri i Borås.
  • Linda Pålsson är ny vd och koncernchef för Afry. Hon var tidigare vice vd och chef för energidivisionen.
  • Sebastian Tham är ny specialist för medicinska gaser. Han var tidigare vvs-ingenjör på Ramboll i Göteborg.
  • Martin Lindholm är ny vvs-ingenjör på Bengt Dahlgren i Norrköping. Han kommer från samma roll på Ramboll i Nyköping.
  • Victor Åberg är ny vvs-ingenjör på samma kontor. Han kommer från samma roll på Ramboll i Norrköping.
  • Herolind Olomani är ny vvs-ingenjör i Malmö. Han kommer från annan bransch men har tidigare varit verksam som vvs-projektör.
  • Lina Lindström är ny vvs-konstruktör på Umeå Projekt Team i Umeå. Hon kommer från utbildning.
  • Yasser Ghavamnejad är ny vvs-ingenjör på Sweco i Uppsala. Han kommer från samma roll på Scania Industrial Maintenance i Södertälje.
  • Rebecka Andersson är ny energiingenjör/vvs-konstruktör i Malmö. Hon kommer från utbildning.
  • Johan Enmalm är ny affärschef för Energi på Sitowise. Han var tidigare avdelningschef för Energi i Stockholm.
  • Osman Budak är ny vvs-konsult på A Klimat i Enköping. Han kommer från samma roll på PQR International.
  • Louise Pollak är ny vvs-konstruktör på PGB Group i Stockholm. Hon kommer från utbildning.
  • Ken Nordlund är ny vvs-montör/projektör på Effektiv Fastighetsteknik i Stockholm. Han kommer från PGB Group i samma stad där han var vvs-konstruktör.
  • Fredrik Waldemarsson är ny injusterare på Ventilation Entreprenad, Veab, i Malmö. Han kommer från samma roll på WNAB.
   
  • Tim Otter (bilden) har anställts som försäljningschef på Bevent Rasch. Han kommer från Fläktgroup, där han var distriktschef för Väst.
  • Sebastian Englinde har startat det egna företaget Värme- och sanitetsexperterna i Göteborg. Han kommer från Bravida, där han var avdelningschef i samma stad.
  • Carl-Johan Johansson är ny nyckelkundsansvarig på Villeroy & Boch Gustavsberg. Han var tidigare regional försäljningschef för Syd/Väst.
  • Love Nilsson har börjat som vvs-konsult på Bengt Dahlgren i Malmö. Han kommer från Cowi, där han var uppdragsledare inom vvs.
  • Johan Sundström är ny projektsäljare på Beulco Armatur. Han kommer från Assemblin, där han var ledande vvs-montör i Stockholm.
  • Erik Magnusson har tillträtt som projektchef på Caverion i Linköping. Han kommer från Coor, där han var sektionschef för projektledning.
  • Klas Norrstig är ny energiingenjör på Caverion i Linköping. Han kommer också från Coor.
  • Sargon Chanko är ny vd för SLS Kyla Värme Energi i Norrköping. Han kommer från samma roll på Turnmill Group.
  • Joachim Solstrand har anställts som teknisk marknadsförare på Swegon. Han kommer från Systemair, där han var teknisk säljare.
  • Mats Adolfsson är ny regionansvarig för Syd på Bad & Värme. Han kommer från Oras, där han var säljare.
  • Håkan Dagerborn har börjat som projektledare på TPH Kleaa Ventilation & Projektering i Stockholm. Han kommer senast från en annan bransch och har tidigare varit egenföretagare inom vvs.
  • Martin Rundqvist är ny kontorschef på Aktea i Göteborg. Han var tidigare energikonsult där.
  • Alma Engman har anställts som vvs-projektör på Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark. Hon kommer direkt från utbildning.
  • Alexander Nennedal är ny installationsledare på Fram Installationsledning i Stockholm. Han kommer från Veitech, där han var projektledare för VA.
  • Christoffer Järkeborn är ny vd och koncernchef för Nimlas Group. Han fortsätter även i samma roll för Sandbäckens, som är en del av Nimlas.
  • Andreaz Wennerström är ny vd/filialchef på Botkyrka VVS & Fastighetsservice. Han kommer från Abab Sverige, där han var regionchef.
  • Nils Grunditz är ny Sverigechef för Enerz. Han kommer från vd-posten på Bengt Dahlgren Greenergy.
  • Sanna Vesterberg har börjat som innesäljare vvs på Bra Gross i Norrköping. Hon kommer från Origo Group, där hon var projektadministratör.
  • Jonas Åhman är ny operativ chef på VVS Rental Scandinavien. Han kommer från Comfortzone, där han var teknisk chef.
  • Björn Dezitter är ny energiingenjör på Assemblin i Göteborg. Han kommer från Huurre Sweden.
  • Fredrik Färjh har startat det egna företaget Färjhstarka AB i Bjärred. Han kommer från Geberit Sverige, där han var försäljningschef OEM.
  • Marcus Sandlund är ny vd för Systemair Sverige. Han kommer från Caverion, där han var kommersiell direktör.
  • Katerina Kasian har anställts som energiingenjör på WSP i Göteborg. Hon kommer från Yara Marine Technologies, där hon var processingenjör.
  • Diana Mesropyan är också ny energiingenjör på WSP i Göteborg. Hon kommer från Afry i samma stad.
  • Marcus Persson är ansvarig för etableringen av Värmex nya kontor i Uppsala. Han är teamledare och vvs-konsult på företaget.
  • Helen Carlström har blivit ansvarig för forskning och utveckling på Qvantum. Hon kommer från Eon, där hon ansvarade för försäljning och tillväxt på nya marknader för Ectogrid.
  • Stefano Poppi är ny produktledningsansvarig på Qvantum. Han kommer från Nibe, där han var global produktchef.
  • Karzan Ashrafi är ny vvs-konstruktör på Tecnoresolut i Stockholm. Han kommer från samma roll på Sweco.
  • Jimmy Telin har blivit affärsområdeschef för projekt på Svensk Ventilationsservice. Han var tidigare planeringschef på företaget.
 
  • Niklas Grönlund (bilden) är ny vvs-ingenjör på Bengt Dahlgren i Karlstad. Han kommer från samma roll på företagets kontor i Göteborg. Kenneth Kotowski är ny VA-projektör i Stockholm. Han kommer från samma roll på Sweco.
  • Magnus Hansson är ny servicechef på Systemair Sverige. Han kommer från Bravida där han var filialchef för service, ventilation, automation, kyla och energi i Örebro.
  • Anders Collberg är ny vd för Alig ventilation i Mariestad. Han kommer från Fläktgroup där han var service- och eftermarknadsansvarig och efterträdde Mikael Ohlsson som har gått i pension.
  • Anders Bergvall är ny region ansvarig för Currentum sydväst, Göteborg. Han kommer från vd-posten i Installationsbolaget i GBG.
  • Mikael Gripenstam är ny energi- och teknikspecialist på Victoriahem i Stockholm. Han kommer från Indoor Energy där han var teamledare energi.
  • Per-Olof Nilsson är ny affärsutvecklare på Veitech. Han kommer från Bravida där han var teknik- och marknadschef för region vvs Stockholm. Fredrika Skoglund är ny projektledare. Hon kommer från Veidekke Sverige där hon var arbetsledare produktion i Göteborg.
  • Wikström i Göteborg har rekryterat tre nya vvs-projektörer: Lucas Andersson kommer från samma roll på PE Teknik & arkitektur. Patrik Kwiatkowski kommer från samma roll på Concoord. Malin Nordh kommer från utbildning. Mohammed Hadrous är ny energiingenjör. Han kommer från utbildning.
  • Ibrahim Al-bwab är ny energiingenjör på Scea i Stockholm. Han kommer från utbildning.
  • Robin Säker blir 1 januari ny sektionschef VA & Dagvatten på Afry. Han kommer från Bengt Dahlgren där han är gruppchef VA & Dagvatten i Stockholm. Daniel Ögren är ny gruppchef i Alingsås. Han var tidigare uppdragsledare för multidisciplinära projekt där. Jacob Lundin är ny vvs-konsult i Göteborg. Han kommer från samma roll på Concoord.
  • Stefan Ellmin är ny vice vd för FVB Sverige. Han är energiingenjör och har arbetat i bolaget sedan 1999. Han fortsätter också att vara regionchef för FVB Nord och kontorschef i Sundsvall.
  • Fredrik Djure är ny vvs-ingenjör och uppdragsansvarig handläggare, på Savtec i Stockholm. Han kommer från WSP Real Estate där han var fastighetsrådgivare.
  • Yalda Ghoreishi är ny vvs-konstruktör på P O Andersson konstruktionsbyrå i Solna. Hon kommer från Bravida i Stockholm där hon var installationsingenjör.
  • William Topallaj är ny affärsutvecklare/ regional produktchef ventilation på Klima-Therm i Malmö. Han kommer från Komfovent där han var regionchef Syd.
  • Martin Eriksson är ny vvs-konstruktör på Projpartner i Västerås. Han kommer från utbildning.
  • Bertil Wickander är ny energitekniker på Ferla i Nacka. Han kommer från Kylgruppen där han var projektledare. Philip Rudén är ny energicontroller på Energiförvaltning. Han kommer från FMV där han var utvecklingsingenjör. Engelyous Bebawy är ny energicontroller inom samma affärsområde. Han kommer från Lassila & Tikanoja där han var drifttekniker/energioptimerare.
  • Lars Göransson är ny regional försäljningschef för Norrland på Atrea med placering i Östersund. Han kommer från Swegon där han var distriktschef för Jämtland.
  • Jan Petersson är ny vvs-specialist på Statens fastighetsverk i Göteborg. Han kommer från Sitowise där han var vvs-ingenjör.
  • Milad Amsih är ny filialchef på Assemblin ventilation, Stockholm kyla. Han var tidigare servicechef på Caverion i Stockholm.
  • Tim Johansson är ny teknisk projektsäljare på Armatec kyla. Han var tidigare servicetekniker på företaget.
  • Pontus Lindell är ny distriktsansvarig säljare för region syd och Stockholm på Calectro. Han kommer från Acetec där han har varit distriktssäljare.
  • Peter Norrman är ny distriktssäljare Västergötland & Dalsland på Carpings. Han kommer från vd-posten på Rör-Anders i Vänersborg.
  • John Björklin är ny vvs-uppdragsledare på Fresh Air i Uppsala. Han kommer från samma roll på PE Teknik & arkitektur.
  • Daniel Lanz är ny chef för avdelningen Underhåll och lokalanpassning på Higab i Göteborg. Han kommer från Västfastigheter och en roll som fastighetschef.
  • Jakob Andersson är ny specialistsäljare chillers på Ahlsell. Han kommer från Stulz där han arbetat som säljare av datakylaggregat.
  • Fredrik Forsberg är ny arbetsledare Ventilation/OVK på Örebrosotarn. Han kommer från Ventpartner i Närke där han var servicechef.
  • Christian Lilja är ny serviceprojektledare ventilation/klimat på Caverion i Malmö. Han var tidigare kyltekniker där.
  • Magnus Ramström är ny filialchef vs på Assemblin i Stockholm. Han kommer från VVS Montage i Bålsta där han var arbetschef entreprenad.
  • Petri Suomäki är ny projektledare/energiingenjör på Brion i Borås. Han kommer från Bengt Dahlgren.
  • Mohamed Omar är ny verksamhetsspecialist energi på Region Skåne. Han var tidigare teknisk förvaltare där.
  • Maria Nylander har utsetts till medlem i Bjerkings ledningsgrupp. Hon är sedan tidigare hållbarhetsstrateg på företaget.
  • Johannes Hedman är ny regionansvarig säljare öst hos Wavin Sweden. Han kommer från Assemblin VS Västerås, där han var filialchef.
  • Simon Pihl är ny vvs-handläggare på Vinnergi i Malmö. Han kommer från samma roll på PQR Malmö.
  • Joakim Zeybrandt är ny projektledare ventilation på Kungälvs rörläggeri. Han kommer från Fastighets AB Balder där han var byggledare.
  • Robert Selberg är ny filialchef för Radiator VVS i Hudiksvall. Han kommer från Botkyrka VVS & Fastighetsservice, där han var vd.
  • Meis Qattan är ny vvs-konstruktör på Scania Maintenance Group QPK i Stockholm. Hon kommer från utbildning.
  • Emil Reuterham är ny vd för Stockholm Luftkompetens. Han var tidigare vice vd.
  • Clas Crafoord Olsson är ny vd för Tollco. Han var tidigare marknadschef där.
Marcus Sandlund tillträder som ny vd för Systemair Sverige AB 13 januari 2025. Han har haft ledande roller som Kommersiell direktör på Caverion Sverige AB och vd för Ecoclime Group AB.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.