WMO: Övertemperaturer blir nästa stora utmaning för fastighetssektorn
De kommande fem åren väntas bli de varmaste som hittills uppmätts. Det visar den senaste klimatprognosen från FN meteorologiska organisation WMO. Samtidigt pekar svenska forskare på att utvecklingen ställer nya krav på hur bostäder och lokaler utformas för att klara ett allt varmare klimat.
Svenska byggnader har traditionellt dimensionerats för att minimera värmeförluster under långa och kalla vintrar. Men när värmeböljor blir vanligare ökar också risken för höga inomhustemperaturer – med konsekvenser för både komfort, hälsa och energianvändning.
– Klimatförändringarna gör värmeböljor vanligare och hetare – även i Norden. Det ställer nya krav på våra byggnader som är byggda för att behålla värme, inte släppa ut den, konstaterar Rise i ett pågående forskningsarbete om klimatanpassning av byggnader.
Enligt Rise är värmeböljor och deras påverkan på inomhusklimatet i byggnader alltså ett växande problem. Forskaren Jutta Schade pekar på att svenska byggnader i hög grad utformats för att hålla kvar värme under vintern, samtidigt som stora fönster med högt dagsljusinsläpp kan bidra till övertemperaturer under sommarens värmeböljor.
Forskningsresultat från Rise och Göteborgs universitet visar dessutom att problemen väntas öka i takt med klimatförändringarna. Risken för övertemperaturer är störst i de översta våningarna och i rum med stora fönster mot söder och väster. Samtidigt visar studierna att passiva åtgärder som effektiv solavskärmning, nattvädring och träd som skuggar fasader kan minska behovet av komfortkyla betydligt.
Rise om svenska byggnader
- Svenska byggnader är i första hand utformade för att hålla kvar värme under vintern.
- Värmeböljor väntas bli vanligare och mer intensiva, vilket ökar risken för övertemperaturer.
- Solavskärmning, nattvädring, grönska och genomtänkt projektering kan minska behovet av aktiv komfortkyla.
Utvecklingen märks också på marknaden. Panasonic uppger att kylning i dag står för 15,7 procent av användningen av företagets luft-luftvärmepumpar i Sverige – en högre andel än i övriga Norden. För fastighetsägare innebär det att värmepumpen i allt högre grad används både för energieffektiv uppvärmning och komfortkyla.
För bygg- och fastighetssektorn innebär utvecklingen att klimatanpassning inte längre enbart handlar om skyfall, översvämningar och energieffektiv uppvärmning. Minst lika viktigt blir att utforma byggnader som kan hålla en god inomhusmiljö även under längre perioder med höga temperaturer – utan att elanvändningen ökar mer än nödvändigt.
– När värmeböljor blir vanligare behöver vi också säkerställa att människor kan leva, sova och arbeta i byggnader som håller en behaglig temperatur även under längre perioder av höga temperaturer, säger Martin Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
WMO:s klimatprognos 2026–2030
- 86 % sannolikhet att minst ett år mellan 2026 och 2030 blir varmare än dagens temperaturrekord.
- 91 % sannolikhet att den globala medeltemperaturen tillfälligt överstiger 1,5 °C över förindustriell nivå under minst ett av åren.
- 75 % sannolikhet att hela femårsperioden 2026–2030 i genomsnitt överstiger 1,5 °C.
- Ett tillfälligt överskridande innebär inte att Parisavtalets långsiktiga 1,5-gradersmål formellt har passerats.
Källa: World Meteorological Organization (WMO), Global Annual to Decadal Climate Update 2026–2030.
Läs mer här.
Källa: Panasonic, Rise, WMO
