Inga kompetenskrav för gasprojektör

Det är inte ovanligt att fem-sex olika gaser används på sjukhus. Hanteringen är i allmänhet bra men i projekteringsledet kan det ibland vara litet si och så med gaskunskaperna.

Andningsluft, syrgas/oxygen, instrumentluft, lustgas och koldioxid är de vanligast förekommande gaserna på sjukhus. Instrumentluft används för drift av en del operationsverktyg som ett slags tryckluft. Koldioxid används som ett hjälpmedel i titthålskirurgin för att blåsa upp ett operationsområde i kroppen och därmed frigöra operationsytor. Lustgas används främst som smärtlindrande gas vid förlossningar men även vid tandkirurgi. Användningen av oxygen ökar medan lustgasen minskar. Det beror i båda fallen på nya behandlingsmetoder.
Många av gaserna som lustgas och koldioxid levereras i flaskpaket för distribution till användare via rörnät. Oxygen (syre) levereras ibland i flytande form i tank. Andningsluft och instrumentluft tillverkas i kompressor- och reningsanläggningar inom respektive sjukhus.
Det finns ett regelverk, SIS HB 370 – utgåva 2, baserat på ett EU-direktiv som reglerar rörbundna gasinstallationer. Där regleras hur gassystemen ska projekteras, installeras, kontrolleras, underhållas. byggas upp och användas. Dessutom finns anvisningar från Läkemedelsverket då gaser som bland andra oxygen och lustgas klassas som läkemedel.

Sköter då svenska sjukhus sin hantering av gaser bra?
– Ja, Det tycker jag. Sjukhus och landstingsledningar tar det seriöst. Det är ju folks liv det handlar om, säger Lennart Berg på Grontmij,  med mångårig erfarenhet som certifierad besiktningsman då det gäller gaser.
Det ställs krav på montörer av gasanläggningar framförallt vid lödning då det är kopparrör som används. Men kraven på projektörer är inte lika uttalade.
– Nej, och det tycker jag inte är bra. Det ställs i dag inga krav på teknisk kompetens på projektörer när det gäller gas vilket är en brist. Det är ju de som lägger grunden till en anläggning. Jag ska inte påstå att det orsakar några stora problem i allmänhet, men det förekommer. Många landsting har i dag egna kompletterande regelverk där även krav på projektörer förekommer, säger Lennart Berg och tillägger:
– Jag brukar förorda att jag som besiktningsman får ta del av konstruktionshandlingarna i ett tidigt skede för att bemöta eventuella konstruktionsfel vilket är till gagn för alla att det upptäcks tidigt. Allt fler landsting gör nu så.

Är det några kravförändringar på gång?
– Ja, SIS HB 370 håller på att revideras. Det finns en teknisk kommitté inom SIS som jobbar med detta. Nya regelverk brukar alltid bli försenade men jag tror att detta kommer senast 2011.

Av Lars Eriksson, Energi & Miljö 4/2010 s 30
Gaser har många användningsområden

Medicinska gaser delas upp i läkemedelsgaser som är klassade som läkemedel och medicintekniska gaser.
Till medicinska gaser hör bland annat:

Gas  Användning
Medicinsk oxygen (O2) Narkos och syrebrist
Lustgas (N2O)    Narkos, smärtlindring Medicinsk luft (O2+N2) Bla respiratorbehandling
  och narkos
Flytande kväve (N2) Förvaring av blod, sperma, stamceller mm
Instrumentluft (O2+N2) Drift av kirurgisk utrustning
Koldioxid (CO2) Titthålskirurgi
Lasergaser(CO2+N2+He) Kirurgisk behandling

Dessutom kan argon, helium och ytterligare gasblandningar förekomma.