Historiskt höga kostnader
Hushåll och fastighetsägare har under året pressats hårt av mycket kraftiga prishöjningar för fjärrvärme, elnät, avfall, vatten och avlopp (VA) som har ökat med 13 procent. Det visar Nils Holgerssonrapporten som varje år kartlägger avgifter och taxor i hela landet.
– Den här prisutvecklingen är inte hållbar och det blir särskilt allvarligt eftersom det handlar om tjänster som ingen kan göra avkall på. Att byta leverantör är inte heller möjligt, för det är monopolliknande marknader vi pratar om. Här sitter kunderna verkligen i en rävsax säger Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Nils Holgerssongruppen har tidigare i år rapporterat om rekordstora kostnadsökningar för vatten och avlopp (VA), elnät och fjärrvärme under 2024, de så kallade nyttigheterna. Kostnaderna ökade i snitt med knappt 14 procent för VA, med drygt 5 procent för elnät och drygt 15 procent för fjärrvärme. Sedan tillkommer avfallskostnaden som ökade med 8,6 procent i år. De sammanlagda kostnaderna för nyttigheterna har alltså ökat med 13 procent, vilket är den största uppgången som skett sedan mätningarna startade 1995.
– I år sätts verkligen rekord på rekord, vilket blir kännbart och svårhanterat för många. Det som mildrar bilden är att elpriserna inte legat på samma extremt höga nivåer som förra året. Men det vet vi ju kan ändras snabbt, vi har till exempel tidigare sett kraftiga prisökningar under vinterhalvåret. Och till skillnad från VA, elnät, fjärrvärme och avfall, är elhandeln konkurrensutsatt. Det betyder ju att man som kund kan agera för att sänka sin elkostnad på ett annat sätt, säger Joachim Höggren.
Nils Holgerssonrapporten visar även att skillnaden mellan de billigaste och de dyraste kommunerna ökar. Sett till den sammantagna kostnaden skiljer det tusentals kronor mellan den dyraste och billigaste kommunen. I den dyraste kommunen Nordanstig uppgår kostnaderna för nyttigheterna och elhandel till 41 450 kronor per lägenhet och år, för Luleå som är den billigaste kommunen är motsvarande siffra 23 111 kronor. Det skiljer alltså ungefär 18 640 kronor per lägenhet och år mellan den dyraste och billigaste kommunen.
När vi ser så stora prisökningar och stora skillnader mellan kommunerna blir det tydligt att aktörerna på marknaderna har en rejäl uppgift att ta itu med.
– När vi ser så stora prisökningar och stora skillnader mellan kommunerna blir det tydligt att aktörerna på de här marknaderna har en rejäl uppgift att ta itu med vad gäller återhållsamhet, dialog, transparens och begriplighet. Hur ska vi kunder kunna förstå varför priserna ökar så mycket? Och varför är det så stora skillnader mellan kommuner som på pappret ser likadana ut? Här finns ett stort jobb att göra, säger Joachim Höggren.
Källa: Nils Holgerssongruppen
